Så lär du dig älska att bli avvisad

Prestationsångest, rädsla för att inte lämna den bästa uppgiften, eller för att få den tillbaka med orden att den måste göras om. Att bli avvisad, på jobbet eller privat, medför för de flesta en obehaglig känsla.

Många gör allt för att försöka undvika det, eller väntar på det perfekta tillfället att förverkliga drömmen, ett tillfälle som kanske i slutändan aldrig kommer.

– Det innebär ofta att man tar omvägar inom arbetslivet som kanske egentligen kräver mer av dig än om du vågat utsätta dig för risken att bli avvisad, säger Pär Säthil och betonar att det går att förändra och få en enklare vardag.

Han har en bakgrund inom musikbranschen. Det var också där han först kom i kontakt med idén om rädslan för att bli avvisad.

– Där och då satte jag, som många andra, den bredare etiketten stress på de obehagskänslor jag hade.

I dag vet han, efter en fördjupning i ämnet som nu resulterat i boken Det lyckliga geniet, att det ligger mycket mer bakom ordet stress och de obehagskänslor som många av oss försöker undvika.

– När man bryter ner det vi kallar stress i dess konkreta beståndsdelar hittar vi ofta tankar som att det vi jobbar med måste bli perfekt eller att vi måste ”lyckas”. Ett ”misslyckat” projekt gör att vi riskerar att bli avvisade av människor vi bryr oss om, säger han och förklarar att rädsla för avvisande kan vara en källa till både stress, psykisk ohälsa och till att vi presterar sämre.

– Rädslan kan bidra till en rad andra svårigheter som kan innebära stora kostnader för dig och din karriär.

De svårigheter som Pär Säthil pratar om handlar bland annat om oförmåga att vila, enkelspårighet i projekt eller att projekt tar mycket längre tid. Perfektionism, kontrollbehov och viljan att göra allt själv används ofta som en sköld mot att bli avvisad, men enligt Pär Säthil är strategierna verkningslösa eller kostsamma.

– Många av oss är beroende av att uppleva att vi har kontroll, samtidigt som sanningen är att alla visioner och stora projekt medför kontrollförlust för du måste samarbeta med resten av världen.

Inte nog med att vi undviker att bli avvisade, när vi väl blir det är Pär Säthils erfarenhet att de flesta klandrar sig själva för det.
– Självkritik förstärker ju naturligtvis obehaget.

Han tar ett exempel med en person som ska lägga fram ett projektförslag inför en stor grupp. som nervös och spänd rabblar upp allt snabbt inför gruppen, utan att egentligen ge sig själv eller de andra i rummet tid till att reflektera över det som sägs.

– Jag brukar säga att man ska stanna upp och iaktta de som sitter i rummet, vara närvarande. Du kan omöjligt veta hur de tar emot ditt förslag om du inte själv ser på deras reaktioner.

Pär Säthil menar att det är ganska enkelt att vänja sig vid rädslan för att bli avvisad – kanske till och med älska den – om vi lär oss hur vi ska göra. Då kan vi lättare nå de mål och värderingar som är viktigast för oss.

– Det finns vanor som enkelt kan lära oss att börja älska osäkerheten, och göra det vi vill även när utgången är okänd. Tricket är att veta exakt när, var och hur du ska utmana dina rädslor, säger han.

Det första steget är att börja med att kartlägga dina djupaste värderingar och mål just nu. Sedan kan du kartlägga vilka handlingar som snabbast skulle kunna ta dig till det liv du drömmer om. Därefter kan du fundera över om det är någon av de handlingarna som du undviker av rädsla för att bli avvisad.

– Undersök i detalj vad som hindrar dig från att nå de mål du vill, säger Pär Säthil.

När du har gjort kartläggningen är nästa steg att börja utmana dina beteenden, och det kan man göra på två sätt, förklarar Pär Säthil.
– Antingen genom att söka upp sådana situationer som du annars undviker, eller skapa ett ”rejection”-spel.

Det sistnämnda är ett populärt spel från Kanada där man gör avvisande till ett slags lek. Man väljer ut enkla och roliga situationer där man riskerar att bli avvisad. Man börjar med de små utmaningarna, som till exempel att låna en tia av en främling, och gör sedan stegvis allt svårare uppgifter.

– Syftet med den sortens utmaningar är att du ska vänja dig vid känslan av att bli avvisad och upptäcka att det inte är så farligt.
Ganska snabbt kommer den där obehagliga känslan som kom med en avvisning att börja avta, och, poängterar Säthil, för att det ska ske krävs det ofta att du samtidigt pratar snällt med dig själv när du utsätter dig för det jobbiga.

– När vi gör tvärtemot vad vi brukar går vi emot en djup programmering. Evolutionen vill att vi undviker obehag och jobbiga känslor. Då behöver vi vara vänliga mot oss själva när vi utmanar våra vanor, så att det inte blir alltför tufft, säger han.

När det inte längre är obehagligt att bli avvisad är det inte något som står emellan dig och dina mål och värderingar.
– Då kan du nå dem både enklare och snabbare.

Läs också: Vidga perspektiven med bubbelhoppning

Läs också: Så övervinner du telefonskräck – och lyckas i affärer

Läs också:  Utveckla ditt självledarskap med biohacks