Hittills har cirka 1 300 studenter testat metoden. De har lämnat bubblan med människor de normalt umgås med, för att träffa andra. Präster, imamer, konstnärer, aktivister, knarklangare, prostituerade, extremt rika och hemlösa är några exempel på människor som studenter har tagit kontakt med.

– Syftet är att deltagaren ska vidga sitt perspektiv. I vårt dagliga liv styrs vi mycket av vår sociala identitet, alltså den bubbla vi lever i, och den påverkar vårt tänkande. Genom att bygga bryggor till andra människors bubblor får vi möjlighet att lyssna, ställa frågor och få nya infallsvinklar – och fundera på vilka vi är, säger Emma Stenström, docent på Handelshögskolan i Stockholm.

Grunden till metoden bubbelhoppning (”bubble hopping” på engelska) utvecklade hon när hon bodde i Berlin och jobbade ihop med forskare på amerikanska MIT.

Läs också: Här är årets rankning av de bästa universiteten i världen

– Egentligen har jag jobbat på liknande sätt under de 30 år jag har undervisat, även om jag inte har kallat det bubbelhoppning, men metoden blev mer konkret i Berlin. Den utvecklas hela tiden och kan anpassas efter olika sammanhang. När jag jobbar med studenter är den mer akademiskt teoretisk än med ett gäng chefer. Då blir det mer praktiskt.

Att hoppa in i andra bubblor för att öka förståelsen för olika perspektiv och verkligheter kan göras inom en rad områden och på olika nivåer: mellan två avdelningar på ett företag, offentlig sektor och privat, olika politiska åsikter, olika religioner, två länder som hamnat i konflikt, och många fler.

Läs också: Framgångsrikt ledarskap

En erfarenhet Emma Stenström har gjort är att metoden fungerar bättre om deltagarna själva får välja vilken bubbla de ska hoppa till. Studenters umgänge är nämligen inte alltid så förutsägbart som man kan tro. 

– I början valde jag och då hände det att de hamnade i kretsar de redan kände till. En student på Handels kan ju faktiskt redan känna både en imam i Rågsved och en politiker Täby. Då blir det inga riktiga bubbelhopp.

En viktig del av metoden är att deltagarna delar med sig och berättar om sina upplevelser. En del av dem är väldigt tagna efter besöken i nya bubblor, medan andra blir mindre påverkade.

– De flesta påverkas på något sätt. Det visar de cirka 900 utvärderingsberättelser som vi har samlat in. 

Förutom på Handelshögskolan i Stockholm har Emma Stenström genomfört bubbelhoppning med studenter i Uppsala och i ett internationellt samarbete med handelshögskolor, men hon har också via appen Meetup bjudit in allmänheten att delta hemma i hennes kök.

– Egentligen kan alla intresserade köra bubbelhoppning till exempel på sin arbetsplats, säger Emma Stenström. 

Läs också: Filterbubblor är en myt

Så kan du bubbelhoppa på jobbet

  1. Släpp ut cheferna. En färsk studie från Harvard Business School pekar på att många högre chefer är fast i sina bubblor. Tvinga ut dem och låt dem möta människor de aldrig annars träffar.
  2. Byt platser. Låt juniorerna hålla nästa ledningsgruppsmöte, medan ledningen får sitta vid sidan och lyssna.
  3. Förstå minoriteter. Hur känns det att tillhöra en minoritetsgrupp på arbetet? Låt majoriteter möta minoriteter, utbyta erfarenheter och hitta gemensamma lösningar.
  4. Gå i kundens skor. Öva alla i att se saker ur kundens perspektiv. Gör något roligt av det: podda, blogga eller filma.
  5. Skaffa en ”chief bubble officer”. Utnämn någon till CBO, med ansvar för att bygga bryggor. Rotera posten.
  6. Öva upp förmågor. Träna alla i de grundläggande förmågorna att fråga, lyssna och dela. Öva.