Ordet byråkrat ger inte positiva associationer för alla. Kanske dyker bilden av en pärmbärande paragrafryttare som krånglar till livet för människor upp, men så behöver det inte alls vara. Det vet alla som har läst Max Weber.
I hans idealmodell är byråkratin en förutsättning för att en stor organisation som stat eller kommun ska fungera effektivt. Tydliga regler, transparens och decentralisering är några av de viktiga komponenter som ska skapa effektivitet och likabehandling samt hjälpa till att undvika korruption, nepotism och ogenomtänkta politiska beslut.
Det är snarare den bilden Akavia vill förmedla under 2022 genom projektet ”Det våras för byråkraten”.
– Vi vill gärna uppmuntra studenter att välja tjänstemannarollen och jobb där de blir kuggar i vårt demokratiska samhälle, till exempel genom att vara med och ta fram ny lagstiftning eller att tillämpa den, säger Anna Nitzelius, sakkunnig på Akavia.
Ett initiativ för att attrahera nyutexaminerade akademiker är Stockholm stads Traineeprogram Stockholm. Det gick personalvetaren Jennifer Åström 2015. Hon fick en tillsvidaretjänst som HR-konsult och fick under det första året sammanlagt 40 dagars traineeutbildning.
– Eftersom jag alltid har drivits av att jobba ideellt blev det naturligt att leta efter en arbetsplats där jag kan göra skillnad. Samhällsnyttan i kombination med bra grundvärderingar var avgörande, säger Jennifer Åström som har inlett en intern karriär inom staden.
Efter tre år bytte hon tjänst och blev HR-samordnare och sedan 2020 arbetar hon som strateg på personalstrategiska avdelningen. Till den som tror att sådana jobb är tråkiga och slentrianmässiga har hon ett tydligt budskap:
– Tvärtom måste vi hela tiden jobba innovativt och följa med i utvecklingen för att kunna leverera det invånarna ska kunna förvänta sig av en kommun i dag. Om det här är att vara byråkrat så är jag gärna det. Efter en dag på jobbet känner jag att jag gjort skillnad.
Att det finns akademiker inom Akavia som kan intyga att de trivs med att jobba med stat eller kommun som arbetsgivare råder det ingen tvekan om. En panelundersökning i enkätform med cirka 1 600 svarande gav följande resultat:
- 80 procent var stolta över att jobba i offentlig sektor.
- 85 procent svarade att de fick stort eller ganska stort utrymme för egna bedömningar i sitt arbete.
- 91 procent tyckte att deras kompetens tas tillvara i stor eller viss utsträckning.
- 98 procent ansåg att de har ett ansvar att värna de demokratiska grundvärderingarna.
Resultaten från enkäten och en samtalsserie ska utmynna i en rapport som ska vara klar i sommar. Den ska i sin tur bland annat användas för arbete som förbättrar villkoren för Akavias medlemmar.
Någon risk för att offentlig sektor glöms bort eller kommer i andra hand för dagens studenter när de söker jobb och planerar sin karriär ser inte Anna Nitzelius.
– Att en del statliga myndigheter hamnar högt i rankingar av arbetsgivare är ett tecken på att det inte är så. Däremot är det nog så att många inte känner till alla möjligheter som finns och där skulle nog många arbetsgivare tjäna på att synas mer och tala om vad de kan erbjuda, säger hon.
Anna Nitzelius är själv utbildad jurist och jobbade tio år statligt,
på bland annat Regeringskansliet.
– Det var som en lång utbildning som jag har stor nytta av i dag och i ett CV fungerar statlig tjänst som en kvalitetsstämpel, men framför allt fick jag bidra med min kompetens och arbeta med väldigt duktiga kollegor i en miljö där det fanns stora möjligheter att utvecklas och göra karriär.
Lönerna är som bekant i snitt något lägre i offentlig sektor, medan andra villkor som berör semester, föräldraledighet och pension kan vara förmånligare.
– En undersökning som vi gjorde 2020 visar att lön faktiskt inte alltid är viktigast för att man ska trivas med sitt jobb. I toppen hamnade i stället stimulerande arbetsuppgifter, säger Anna Nitzelius.
Läs också: ”Demokratin måste återvinnas på nytt av varje generation”
Läs också: Kravet: ”Behandla rättsväsendet som en helhet”
Läs också: Akavia efterlyser åtgärder för ökad trygghet
Framtiden för akademiker
- Enligt Arbetsgivarverkets kompetensbarometer från maj 2021 kommer det de närmaste tio åren att finnas behov av att nyanställa cirka 350 000 akademiker inom staten.
- Mest efterfrågade kommer troligen it-akademiker och ekonomer att vara, men efterfrågan kommer att vara fortsatt stor även bland jurister och samhällsvetare.
- Sveriges kommuner och regioner, SKR, har ingen specifik prognos för det framtida behovet av akademiker, men enligt rapporten ”Möt välfärdens kompetensutmaning” beräknas rekryteringsbehovet under perioden 2019–2029 att öka med 132 000 personer. Till det kommer att 340 000 personer går i pension.
Bli studentmedlem
Du som pluggar kan bli medlem i Akavia. Som medlem får du ta del av de förmåner som omfattar studenter. Medlemskapet är kostnadsfritt och du får hjälp att starta din framtid. Läs mer om Akavias studentmedlemskap här.
Text: Thomas Östberg
Foto: Anders G Warne
Publicerad
Uppdaterad