Tidningen för dig som är medlem i Akavia

Samhällsvetare

Statsvetaren som styr NOA

Publicerad

Uppdaterad

Den allt grövre brottsligheten gör att polisens metoder behöver utvecklas i allt snabbare takt.
– Vi är i en historisk operativ utmaning, säger Johan Olsson som är ny chef för Polismyndig­hetens nationella operativa avdelning, Noa.

Till skillnad mot många av sina kollegor i den operativa polisledningen är han varken polis eller jurist, utan statsvetare. Efter att under andra halvan av 1990-talet ha pluggat vid Umeå universitet flyttade Johan Olsson till London för studier och arbete på London School of Economics. 

År 2007 doktorerade han i statsvetenskap med en avhandling om migranters rättsliga ställning. I ungefär samma veva återvände han till Sverige för att börja arbeta på Säpo som analytiker, ett lite annorlunda val för en nydisputerad statsvetare, kan tyckas.

– I Sverige var det kanske lite udda, men inte ur ett engelskt perspektiv. I Storbritannien står säkerhetstjänsten på många ställen universiteten rätt nära. Dessutom började den svenska säkerhetspolisen vid den här tiden allt mer aktivt rekrytera civilanställda. För den tjänsten som jag sökte var man specifikt ute efter en disputerad person. Det var alltså inte så udda som det låter.

Läs också: Rättssäkerheten under press

Vilken nytta har du som Noa-chef av din bakgrund som forskare?
– Erfarenheten att analys ska göra saker och ting enklare, inte svårare. Jag har också med mig en tilltro till att komplexa problem som tar lång tid att reda ut faktiskt går att bryta ner med tålamod och intellektuell kraft.

Polisen är inne i ett expansivt skede. Våren 2017 lovade regeringen att antalet polisanställda ska öka med 10 000 fram till och med 2024. Ännu saknas några tusen för att man ska klara målet. Den stora utmaningen är att växa på polissidan, konstaterar Johan Olsson. 

– Det tar tid att utbilda nya poliser. När det gäller civilanställda akademiker finns det redan en stor arbetsmarknad att rekrytera ifrån.

Läs också: Antalet privata fängelser ökar

Hur kan polisen bli bättre på att behålla civilanställda akademiker?
– I grunden är Polismyndighetens främsta tillgång när det gäller kompetensförsörjning vårt uppdrag. Vi erbjuder också alla medarbetare en möjlighet att få arbeta med många olika typer av kompetenser, vilket är oerhört utvecklande oavsett vilken utbildnings- och yrkesbakgrund man har med sig.

– När vi tittar på antalet tillsvidareanställda civilanställda kan vi se en minskande personalomsättning under senare år, vilket betyder att vi är på rätt väg även när det gäller att behålla kompetensen.

Nästan dagligen kan vi i media läsa och höra om hur de kriminella miljöerna växer, om brutala gängrelaterade uppgörelser på öppen gata, om hur Sverige sticker ut när det gäller skjutningar och sprängningar jämfört med liknande länder. 

Läs också: Överfullt på häkten och anstalter

– Varför det är så, är komplicerat. Det finns många samspelande faktorer som bidrar. Jag tycker inte att vi från polisens sida ska fundera så där jättemycket över varför det har blivit så här, utan i stället ha fokus på att göra vår del för att minska problemen. Det innebär bland annat att fortsätta arbetet med att lagföra allt fler personer, säger Johan Olsson.

Gör ni det?
– Ja, inte minst när det gäller grova vapenbrott. Men det mest glädjande är att vi lagför allt fler personer högre upp i de kriminella strukturerna. Detta beror delvis på att vi har återfått vår förmåga att avlyssna kriminellas kommunikation efter domstolsbeslut och ett framgångsrikt internationellt samarbete. 

Mycket talar för att hot, våld och påverkansförsök mot poliser ökar i samband med ingripande mot grovt kriminella personer och nätverk. Såväl poliserna själva, som deras bostäder och arbetsplatser har utsatts.

Läs också: En av fyra medlemmar hotas på jobbet

Sent i höstas arbetade Polismyndigheten med åtminstone ett 80-tal ärenden där hoten mot anställda bedömdes så allvarliga att man hade vidtagit åtgärder.

– Sådana angrepp är särskilt allvarliga. Förutom att de är angrepp på enskilda individer, är de angrepp på staten och därmed på oss alla. Vår bild är att man ofta gör detta för att man vill sända en signal och ha en mer passiv och mindre framå-tlutad ordningsmakt. När vi är framgångsrika kommer detta som en motreaktion. Det här visar att de här grupperna och nätverken inte har respekt för något. Det är inget att hymla med.

Läs också: Behandla rättsväsendet som en helhet

Johan Olsson befarar att attentaten mot polisen och andra delar att rättsväsendet kommer att fortsätta.

– Polismyndigheten har byggt upp en särskild avdelning för att stärka med-arbetar-skyddet. Det är viktigt att alla medarbetare känner att vi hanterar den här situationen på ett bra sätt. En trygg och säker arbetsmiljö är en av våra högst prio-riterade frågor. Vi jobbar både med förebyggande insatser och insatser i samband med en specifik händelse.

Under de senaste åren har det genomförts en rad lag- och regeländringar som är tänkta att underlätta polisens och andra brottsbekämpande myndigheters arbete med att komma åt den grova kriminaliteten. 

Förutom att det numera till exempel är obligatorisk häktning vid grova vapenbrott, har det blivit enklare för polisen att använda hemliga tvångsmedel när det är frågan om grov och organiserad brottslighet. Flera straff har skärpts. Ytterligare förändringar är på gång.

Läs också: Tre av fyra civilanställda poliser vill byta arbetsplats

– När man arbetar mot organiserad brottslighet, som hela tiden anpassar sitt tillvägagångssätt och funderar på nya upplägg, behöver man alltid föra diskussioner om regelförändringar. Det går inte att ändra reglerna en gång för alla, säger Johan Olsson.

Senare i år väntas bland annat en regeringsutredning om anonyma vittnen och kronvittnen vara klar. Utredningen är en del av det 34-punktsprogram mot gängkriminalitet som regeringen enats om tillsammans med Centerpartiet och Vänsterpartiet. 

Finns det ur rättssäkerhetssynpunkt allvarliga risker med anonyma vittnen?
– Det finns alltid risker och de måste vägas mot varandra, vilket är politikernas uppgift, säger han. 

I dagarna är det fyra år sedan terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm då Rakmat Akilov stal en lastbil och körde ihjäl fem personer och skadade tio innan han kraschade in i Åhléns varuhus. Johan Olsson var då operativ chef på Säpo. 

Vad har ni lärt er av den händelsen?
– Polismyndigheten hade höjt sin förmåga långt före attentatet och det var en av anledningarna till att vi var så beredda när det inträffade. Det arbetet har därefter fortsatt. Enligt Säkerhetspolisens bedömning ligger vi tyvärr fortfarande på en förhöjd säkerhetsnivå.

Läs också: Stor skillnad i samhällsvetares löner

Johan Olssons karriärråd:

”Gillar du ditt jobb och fokuserar på det här och nu kommer du att göra det bra. Gör man ett bra jobb kommer i regel nya möjligheter.”

Det här är Noa: Noa är en förkortning av Nationella operativa avdelningen.  Noa är en av Polismyndighetens nio nation­ella avdelningar. Leder och samordnar operativ verksamhet samt upprätthåller inom vissa områden specialistkompetens med eget verksamhetsansvar. Biträder polisregionerna. Vid Noa finns bland annat enheter för operativ verksamhet, underrättelseverksamhet och internationella frågor. 

Publicerad

Uppdaterad