Enligt ny lönestatistik från Akavia uppgår medianlönen för samhällsvetare till 48 000 kronor, vilket är den näst lägsta noteringen bland fackförbundets samtliga yrkesgrupper – endast kommunikatörer ligger lägre. Ulrika Husmark, professionsanalytiker på Akavia, säger att en bidragande faktor i sammanhanget är att ordet ”samhällsvetare” är ett brett begrepp som exempelvis inrymmer genusvetare, kriminologer, statsvetare och samhällsplanerare. 

Läs även: Maxa lönen genom hela livet

Ulrika Husmark– Vi brukar inte jämföra löneläget mellan våra professioner, men vi kan samtidigt konstatera att samhällsvetarna inte ligger i topp avseende lönenivåer. Arbetsgivare har många gånger inte riktigt koll på den kompetens som samhällsvetare besitter, vilket förstås påverkar löneläget, säger hon till Aspekt.

En betydande del av samhällsvetarna jobbar i offentlig sektor, till exempel som tjänsteperson, utredare eller handläggare på olika myndigheter och förvaltningar. För samhällsvetarna som är verksamma i statlig och kommunal sektor ligger medianlönerna på 46 800 kronor respektive 45 900 kronor. Det är dock tydligt lägre än för samhällsvetarna i privat sektor där medianlönen uppgår till 53 475 kronor.

– Lönen är högre för samhällsvetare i privat sektor, men där är konkurrensen om jobben hård. Många tjänster tillsätts via kontakter och därför är det viktigt att vara mycket aktiv: använd ditt nätverk och skicka in spontanansökningar hellre än att bara vänta på utlysta tjänster, säger Ulrika Husmark.

Läs även: Vad skulle du kräva för att gå med på lägre lön?

Hon anser att samhällsvetarna behöver vara extra tydliga i kommunikationen med potentiella arbetsgivare – i stället för att rakt av anta att arbetsgivaren är insatt i samhällsvetarens kompetenser och färdigheter.

– Ofta söker arbetsgivare jurister och ekonomer till tjänster som passar samhällsvetare. Då gäller det att tydligt berätta vad man kan bidra med i rollen, exempelvis analysera information, göra utredningar och förstå komplexa samband. Var så specifik och nischad som möjligt i din ansökan. 

Samhällsvetarna i Storstockholm har den högsta medianlönen: 50 000 kronor. Det kan jämföras med medianlöner för samhällsvetare på exempelvis 45 000 kronor i Göteborg, 44 500 kronor i Malmö/Lund och 43 000 kronor i norra Sverige. Ulrika Husmark nämner flera samhällstrender som kan öka efterfrågan på samhällsvetare utanför storstäderna – och som därmed också kan bidra till en positiv löneutveckling.

– När Kriminalvården utökar antalet platser kommer det att behövas handläggare och utredare, vilket skulle kunna passa samhällsvetarna. Vi har även polisen som ska anställa många civila utredare, en roll som kan passa samhällsvetare. Sedan har vi den industriella utvecklingen i norra Sverige, exempelvis i Skellefteå, som också kan skapa ett behov av samhällsvetare. 

Akavias nya lönesiffror visar att samhällsvetarna med de lägsta medianlönerna återfinns inom branscher som exempelvis den ideella sektorn (43 600 kronor) och socialt skydd (42 200 kronor). Samhällsvetarna med de högsta medianlönerna är verksamma inom branscherna bank (63 600 kronor) och industri (60 000 kronor).

– Det kan verka överraskande, men det handlar om relativt få jobb och de som arbetar inom dessa branscher tjänar helt enkelt bra. Det kan exempelvis röra sig om projekt- och processledare, utvecklare av digitala tjänster, hållbarhetskonsulter och mångfaldsspecialister, säger Ulrika Husmark.

Kvinnliga samhällsvetare tjänar inte lika mycket som manliga samhällsvetare, enligt Akavias färska lönestatistik. Medianlönen för kvinnliga samhällsvetare uppgår till 46 300 kronor, vilket kan jämföras med manliga samhällsvetares medianlön som ligger på 49 200 kronor. Det innebär en löneskillnad mellan könen på 2 900 kronor, eller ett rålönegap på 6,26 procent. Rålönegap innebär att man har räknat fram medianlönen för kvinnliga respektive manliga samhällsvetare, men däremot utan att ta hänsyn till ålder, bransch, geografiskt område eller position på arbetsplatsen.

– Detta är en spekulation, men min bild är att många kvinnliga samhällsvetare jobbar i egen verksamhet, exempelvis som jämställdhetskonsulter, med tidsbestämda och kortare projekt ute hos kunder. Detta är tyvärr något som många verksamheter drar ner på när ekonomin försämras, även om dessa projekt egentligen borde vara mer kontinuerliga. De manliga samhällsvetarna har i stället i högre grad fasta tjänster vilket speglar sig i lönesiffrorna.