Det finns cirka 37 500 yrkesverksamma samhällsvetare i Sverige, enligt Saco. Titeln rymmer en mängd olika arbeten och arbetsuppgifter, från ren administration och handläggning till informationsarbete och expertbetonade utredningsuppdrag. Många av samhällsvetarna har studerat statsvetenskap, sociologi, statistik eller nationalekonomi. En hel del är chefer. Ungefär hälften är anställda inom offentlig förvaltning, till exempel på kommuner eller statliga myndigheter. Förutsättningarna för kompetensutveckling och i vilka ämnen varierar.

Sanna Melling arbetar som forsknings- och utvecklingsledare inom Helsingborgs kommun.

Hur förändras kraven på samhällsvetare?

– Jag tror bland annat att det kommer att ställas ökade krav på att vi kan hantera en miljö som är mycket mer agil än dagens. Inom exempelvis Helsingborgs kommun kommer vi säkert att arbeta ännu mer förvaltningsövergripande, men även närmare andra aktörer i samhället, vilket kräver god systemförståelse.

Läs också: Se till att dokumentera det du gör - det är ditt jobb att bli ihågkommen för ditt arbete

– Helhetsperspektiv och förmåga att fungera som spindeln i nätet blir allt mer eftertraktat. Ett område som jag tror att det är många som skulle vilja ha mer kompetens inom är förändringsledarskap, det vill säga hur man får med sig människor i ett förändringsarbete. Det är inte minst viktigt med tanke på de klimatförändringar som vi står inför.

Läs också: Så stärker du teamet

Behöver samhällsvetare vidareutbilda sig inom ekologi, hållbarhet eller liknande?

– Det kan säkert vara bra. Ska man till exempel arbeta med inriktningen klimatneutral stad, vilket många gör i dag, är det så klart
bra att ha kompetens inom det. Det kan också underlätta kommunikation med sakkunniga och andra experter. Det är inte alltid vi talar samma språk, även om vi kanske tror det.

Kompetenserna som blir viktigast för ditt yrke i framtiden

Tre av fyra arbetsgivare i Akavia Aspekts stora enkätundersökning anser att deras bransch är i behov av ett kompetenslyft. En majoritet menar att det är arbetsgivarna som har det främsta ansvaret för kompetenshöjningen. Många lyfter fram digitalisering, säkerhet och kommunikation som kritiska områden.

Här har vi samlat texterna från temat Kompetenslyft - Så säkrar du din hjärna för fratiden" som belyser vilka kompetenser och förmågor du behöver i framtiden för att fortsätta vara relevant på arbetsmarknaden. 

Kompetenser och förmågor du behöver i framtidens arbetsliv

Ekonom – Kreativt tänk allt viktigare

Jurister behöver skaffa etisk kompass

Samhällsvetare – Helhetsperspektiv attraktivt

It och tech måste ständigt lära om

Personalvetare – AI driver förändring

Kommunikatörer måste kunna tolka data

God digital kompetens är ett grundkrav för många yrkesgrupper, inte minst samhällsvetare.

– Det gäller inte bara de direkta verktygen. Det är även viktigt att ha en grundläggande förståelse för vad tekniken och de olika systemen kan bidra med, men också att kunna förmedla det till andra. Detta gäller oavsett om vi har en strategisk roll eller arbetar som utvecklare.

Läs också: Förändra beteenden med små steg

Sanna Melling lyfter fram gruppen äldre som ett bra exempel. För att kommuner och andra i framtiden ska kunna leverera service och andra tjänster till det kraftigt växande antalet äldre behöver man kunna utnyttja AI och annan digital teknik på ett effektivt sätt.

– Kraven på systemförståelse ökar. Detsamma gäller kunskap om och förmåga att använda olika informations- och kommunikationskanaler, men också att veta hur och vad som ska kommuniceras.