Studera med dolda funktionshinder? Så fixar du plugget

Under alla år i grundskolan och gymnasiet mådde Tove Lundin ofta illa. Rastlösheten fick det att krypa i hela hennes kropp, koncentrationsförmågan var låg och självkänslan svajade. Men samtidigt var Tove Lundin en stjärna på svenska, där var det inga problem att lära sig eller att prestera eftersom han tyckte om ämnet.

– Jag levde i två världar. Utmaningen var att stå ut med illamåendet, fördelen är att jag blev stark av att kämpa. Idag har jag skapat mig en tillvaro där min funktionsnedsättning inte är så dominerande.

På högskolan valde Tove Lundin att studera Mellanöstern och persiska. Ett taktiskt val eftersom betygen inte räckte till journalisthögskolan. Planen var att sedan koppla på journalistiken för att skaffa sig en attraktiv utbildning. Det gick vägen. Men innan dess väntade fler tuffa studieår. 

– Jag visste ju inte att jag hade ADHD så jag använde mig av verktyg som jag visste funkade för mig. Ett exempel, jag har svårt för att avsluta uppgifter så  jag hade fler parallella projekt på gång som jag gick mellan, då kunde jag klara avsluten bättre.

Tove Lundin läste inte heller en enda bok under studietiden. Att bli uppmanad att läsa en viss text upplevde hon som ett tvång och då blev det kortslutning. Istället gick Tove Lundin på varenda föreläsning och antecknade noga, sedan färgkodade hon anteckningarna för att minnas bättre.

– Du behöver hitta dina egna verktyg. Jag kortade och förenklade även mina anteckningar som ett sätt att lära mig persiska. Mina klasskamrater lånade min anteckningsbok som kallades för bibeln! 

En annan viktig strategi var att be om hjälp. 

– Mina föräldrar gjorde matlådor åt mig och flera expojkvänner ryckte in. När man har en diagnos kan man ju vara bra på att studera men ha svårt för att få vardagen att fungera. Så be om hjälp innan du börjar dina studier. Med en diagnos har du rätt till hjälp som till exempel boendestöd. 

Tove Lundin tipsar också om att hälsomottagningar för studenter kan hjälpa till med kontakter och praktiska saker som att fylla i rätt blanketter. 

– Jag är övertygad om att alla kan studera, om man är motiverad och får rätt hjälp. Men då behöver du vara öppen med dina besvär och behov i rätt sammanhang. 

Studietiden kan vara tuff, som sagt, så för den som har en np-diagnos gäller det att vara extra snäll mot sig själv. Tove Lundin fick gå om flera klasser och levde en hel termin på potatis och broccoli. Knappast en spikrak väg men studierna gick bra ändå.

– Var inte så hård mot dig själv, acceptera att det är tufft att plugga på heltid, ge inte upp och hitta ett annat verktyg om du misslyckas med ett.

Här är Tove Lundins bästa verktyg för att klara av att plugga med dolda funktionshinder:

Be om hjälp i god tid inför dina studier. Det här är extra viktigt för dig vars familj eller vänner inte har möjlighet att stötta dig. Kontakta hälsomottagningen för studenter på din studieort. Du som har en np-diagnos kan även få hjälp av en boendestödjare för att få vardagslivet att fungera.
Var öppen med din diagnos, i rätt sammanhang. Men berätta inte mer än det som är väsentligt för att du ska klara studierna. Var tydlig med dina besvär och dina behov.
Vad fungerar för just dig? Fundera på vilka verktyg du redan använder för att underlätta dina studier. Behåll dem och komplettera med fler – om du behöver.
Repetera. Många som har en diagnos behöver lägga mycket tid på att repetera mer än studiekamraterna. Det är okej. Ett sätt är att skriva om anteckningarna från en föreläsning flera gånger. Att använda färgpennor för att koda är ett annat tips.
Be om att få sitta ostört  när du skriver tentor och om möjligt få förlängd tid. Att vara tvungen att skriva på ett visst sätt är vanligt för studenter med npf-diagnoser – och det brukar ta mycket tid.
Gå din egen väg. Det är inte hela världen om du måste gå om en klass eller flera klasser! Och om du inte klarar studierna som du tänkt dig – ta en paus och hitta ett annat sätt.

Den här texten publicerades i Civilekonomen  23 augusti 2019 och skrevs av Josephine Carr.