Så upplever studenterna den akademiska engelskan

Sanna Rylander, 22 år. Läser tredje året på ett kandidatprogram i globala studier vid Högskolan i Jönköping.
Hur mycket engelska förekommer i ditt program?
– Jag läser ett program på engelska, men det första året var på svenska. I tvåan blev alla föreläsningar på engelska och det har även majoriteten av kurslitteraturen varit. Det beror till stor del på att vi har många utbytesstudenter. Programmet hette från början Internationellt arbete, så det är ett tydligt internationellt fokus.
Var du beredd på den akademiska engelskan när du började plugga?
– Jag läste ekonomi på gymnasiet och då var Engelska 7 obligatoriskt. Jag, som fick kämpa mycket med engelskan under högstadiet, tyckte att steget var stort från Engelska 6; plötsligt läste vi böcker med en avancerad språknivå vilket var riktigt utmanande. Jag visste att universitetsengelskan skulle vara ännu svårare, men det blev ändå något av en chock. Jag satt mycket med Google Översätt. Men eftersom vi började ganska tidigt med engelsk kurslitteratur vande man sig till slut. Det återkommer ord som man har läst innan och de sitter i bakhuvudet.
Vad tycker du om mängden engelska i ditt program?
– Jag tycker faktiskt att det har varit en ganska lagom mängd, i synnerhet eftersom första året var på svenska. När vi började ha kurser på engelska tyckte jag först att det var hemskt – jag hatade det verkligen; det var så svårt att hänga med på föreläsningarna och även att läsa litteraturen. Men nu tycker jag bara att det är positivt att det mesta är på engelska. Jag känner att jag både förstår och pratar bättre. Vi har seminarier som avslutar varje kurs och då talar vi på engelska inför grupp. Idag känner jag mig bekväm med det.
Hur upplever du att ditt lärande påverkas av undervisning och litteratur på engelska?
– Det tar ju längre tid att plugga in det man ska lära sig. Vi har haft hemtentor i stor utsträckning och då blir det mycket till att sitta och översätta ord och meningar via appar. En del kurslitteratur går knappt att förstå alls – och jag upplever att jag inte är ensam om att tycka att det är svårt. Extra kämpigt är det för de som har tagit längre studieuppehåll efter gymnasiet och inte har läst engelska på många år.
Hur tror du att du kommer att få användning för den akademiska engelskan längre fram?
– Jag vill läsa en master och för globala studier är det då engelska som gäller. Men jag känner mig trygg i det. Just nu är jag inte så sugen på att arbeta eller plugga utomlands – jag är mer intresserad av att jobba med hållbarhetsfrågor på hemmaplan. Men engelskan kommer med största sannolikhet att komma till användning ändå.

Nadja Jakobsson, 25 år. Läser sista året på en master i nationalekonomi med inriktning finansiell riskhantering vid Linköpings universitet. Läste sin kandidat vid Umeå universitet.
Hur mycket engelska förekommer i ditt program?
– Merparten av kurslitteraturen har varit på engelska, men själva programmet är på svenska. Det innebär att föreläsningarna ska vara på svenska, vilket inte alltid är fallet. I början av min utbildning bytte jag också från företagsekonomi till nationalekonomi och hamnade med utbytesstudenterna; då blev det en termin helt på engelska. Och just nu har vi en utländsk lärare som bara föreläser på engelska.
Var du beredd på den akademiska engelskan när du började plugga?
– Jag var nog inte beredd på litteraturen över huvud taget och blev främst chockad över mängden text. I gymnasiet läste jag Engelska 7 som tillval och har alltid haft ganska lätt för engelska och språk överlag. Det var nästan så att jag tyckte att gymnasieengelskan var svårare på så sätt att det var högre krav på att tala och skriva grammatiskt korrekt. Jag har aldrig upplevt att lärarna på universitetet lägger någon vikt vid grammatiken på en tenta. Det mest utmanande tycker jag har varit att få en fundamental förståelse för begreppen och teorierna – och det kan vara svårt oavsett språk.
Vad tycker du om mängden engelska i ditt program?
– Så här i efterhand kan jag känna att jag nästan hade önskat att all undervisning och litteratur varit på engelska. Det som har stört mig mest är att det har varit ganska hoppigt. Jag hade föredragit att det var mer konsekvent; nu lärde jag mig först alla nationalekonomiska begrepp på svenska under grundkursen för att sedan bli tvungen att lära mig dem på engelska. Det blev både förvirrande och ett dubbelarbete.
Hur upplever du att ditt lärande påverkas av undervisning och litteratur på engelska?
– Det är ofrånkomligt att det uppstår en språkbarriär och att det tar längre tid att läsa akademiska texter när de inte är på ens modersmål. Till viss del blir det en vanesak men jag sitter ju, liksom de flesta, och kollar upp ord på Google Översätt hela tiden.
Hur tror du att du kommer att få användning för den akademiska engelskan längre fram?
– Jag har inga planer på att söka jobb utomlands. Men även på hemmaplan finns det många sammanhang inom mitt område där det förväntas att du har en hög engelskanivå – exempelvis om man arbetar som analytiker på en myndighet och måste läsa stora mängder artiklar och utredningar. Hade all min undervisning varit på svenska skulle jag nog ha känt mig nervös nu när det snart är dags att börja söka jobb.

Ellen Svensson Ödmar, 25 år. Läser tredje året på ett kandidatprogram i medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning marknadskommunikation vid Högskolan i Jönköping.
Hur mycket engelska förekommer i ditt program?
– Mitt program är på svenska. I början på andra året läste jag dock en kurs i strategisk varumärkeskommunikation med såväl föreläsningar som kurslitteratur på engelska. Även under de svenska kurserna har vi haft mycket engelskspråkig litteratur. Just nu skriver jag min uppsats på svenska, men om ett ämne som inkluderar engelska tidningsartiklar.
Var du beredd på den akademiska engelskan när du började plugga?
– Nej, jag skulle inte säga att jag var förberedd på alla akademiska ord – de kan vara svåra nog på svenska. Det var såklart utmanande. Jag läste bara Engelska 6 på gymnasiet – vi fick ingen information om att Engelska 7 kunde vara behjälpligt för framtida universitetsstudier. Så jag tror att det underlättade mycket för mig att jag började plugga på svenska och sedan läste en kurs på engelska först år två. Då hade vi också en väldigt pedagogisk lärare som gjorde det lätt att hänga med. En eloge till honom!
Vad tycker du om mängden engelska i ditt program?
– När jag började läsa kursen på engelska tänkte jag först: Herregud, hur ska det här gå? Men jag upplever att det gick fort att komma in i det. I våras gjorde jag också en utbytestermin i Zaragoza i Spanien och då var all undervisning på engelska. Nu kan jag nästan känna att det hade varit en fördel om jag hade läst åtminstone ett par engelskspråkiga kurser till.
Hur upplever du att ditt lärande påverkas av undervisning och litteratur på engelska?
– För mig är det lättare att ta till mig en text på svenska eftersom det är mitt modersmål. Att läsa akademiska texter på engelska är mer tidskrävande; jag har tagit hjälp av olika översättningsprogram, bland annat Quillbot som kan omvandla akademiska texter till ett mer lättförståeligt språk. Men jag upplever att engelskan har blivit enklare att förstå ju mer jag har utsatts för den.
Hur tror du att du kommer att få användning för den akademiska engelskan längre fram?
– Att behärska engelska är förstås alltid en förmån – såväl när det gäller nätverkande som i jobbsammanhang. Min tanke är att eventuellt läsa en master utomlands. Då är det absolut viktigt att kunna skriva akademisk engelska. Det gäller förstås även om man vill jobba på ett internationellt företag i framtiden, vilket jag gärna skulle göra.