Akavias färska lönestatistik visar att medianlönen för ekonomer 2023 ligger på 55 300 kronor – den högsta noteringen för fackförbundets samtliga sex professioner. Nina Forssblad, professionsanalytiker på Akavia, berättar att det råder en stark efterfrågan på ekonomer, trots det kärva ekonomiska läget i Sverige och omvärlden.

Nina Forssblad– Vi ser ett högt söktryck efter och en ständig efterfrågan på ekonomer inom exempelvis redovisning och revision, men även på controllers. Historiskt har vi sett att ekonomer tenderar att klara sig bättre under lågkonjunkturer än många andra yrkesgrupper, vilket beror på att ekonomer har arbetsuppgifter och kompetenser som verksamheterna inte så enkelt klarar sig utan, säger hon.

Läs även: Söker du nytt jobb? Därför ska du prata lön snabbt

För ekonomerna i privat sektor ligger medianlönen på 59 000 kronor, vilket kan ställas mot medianlönerna för ekonomer i kommunal respektive statlig sektor uppgår till 48 375 kronor respektive 48 300 kronor – alltså en skillnad på över 10 000 kronor. När man väljer karriärväg och arbetsplats är det dock viktigt att ta med fler parametrar i bedömningen, utöver lönenivån, enligt Nina Forssblad.

–Man ska inte generalisera för mycket, men många anser att arbetsbelastningen är rimligare inom offentlig sektor. Det finns också andra faktorer som uppfattas som positiva i delar av den offentliga sektorn, som exempelvis fler semesterdagar i statlig sektor och villkoren kring föräldraledighet. Det är alltid viktigt att ta hänsyn till olika faktorer och inte enbart fokusera på lönen, säger hon och fortsätter:

– Sedan måste man förstås göra en personlig avvägning – vad är viktigt för just mig? För att kunna göra den avvägningen behöver du vara välinformerad, ta reda på fakta och undersöka vad som gäller på det aktuella jobbet.

Läs även: Löneförmåner så bra är de

Akavias statistik visar också lönenivåerna i olika delar av landet. För ekonomerna i Storstockholm ligger medianlönen på 59 250 kronor, vilket är den överlägset högsta noteringen för yrkesgruppen. Medianlönerna för ekonomer i Göteborg och Malmö/Lund är 53 880 kronor respektive 53 700 kronor. I mellersta Sverige uppgår medianlönen för ekonomer till 48 200 kronor och i norra Sverige ligger den på 45 944 kronor – cirka 13 000 kronor lägre än för ekonomerna i huvudstadsområdet.

– Att medianlönen är hög i Stockholmsområdet är inte förvånande. Där har många stora arbetsgivare inom privat sektor sina huvudkontor och där finns många myndigheter. Det innebär att det kan vara svårare att hitta kompetens, vilket påverkar löneläget, säger Nina Forssblad.

Läs även: Sälj dig inte billigt -förhandla istället

Högst medianlöner har ekonomer inom telekom (67 000 kronor), finans (65 000 kronor), försäkring (63 900 kronor), IT (61 300 kronor) och industri (60 500 kronor). 

– Det här är branscher med många stora arbetsgivare för ekonomer och som är i stort behov av ekonomers kompetens inom många områden, säger Nina Forssblad.

Bland branscherna med lägre medianlöner för ekonomer finns utbildning (46 000 kronor), socialt skydd (44 800 kronor) och – kanske lite förvånande – revision (39 700 kronor). Nina Forssblad ger en förklaring till varför revisionsbranschen är längst ner:

– Många ekonomer går in på relativt låga ingångslöner på revisionsbyråerna och får sedan högre löner med stigande ansvar. De stora revisionsbyråerna anställer också många nyexaminerade varje år och det tar tid innan de kommer upp i lönenivåer. Erfarna revisorer har i många fall rörliga lönedelar och förmåner som ger högre löner, säger hon. 

Akavias nya lönestatistik visar också medianlönerna för olika chefsbefattningar. I toppen för ekonomernas del finns VD och CFO/finanschef med höga medianlöner på 98 500 kronor respektive 93 700 kronor i månaden. Med i toppskiktet är också managementkonsult (87 300 kronor), försäljningschef (83 800 kronor) samt marknadschef (75 300). Bland chefstitlarna med lägre medianlöner finns exempelvis administrativ chef (62 000 kronor) och sektionschef (57 900 kronor).

– VD och CFO/finanschef är titlar på välbetalda yrkesroller med stort ansvar. Det är inte heller ovanligt att den typen av roller har någon form av rörlig lönedel, som innebär lönen kan styras av hur verksamheten går, säger hon. 

Kvinnliga ekonomer tjänar inte lika mycket som manliga ekonomer, enligt Akavias nya lönestatistik. Medianlönen för kvinnliga ekonomer uppgår till 51 800 kronor, vilket kan jämföras med manliga ekonomers medianlön som i stället ligger på 59 000 kronor. Det innebär en löneskillnad mellan könen på totalt 7 200 kronor, eller ett rålönegap på 13,9 procent, vilket är den högsta siffran för Akavias samtliga professioner. Rålönegap innebär att man har räknat fram den nuvarande medianlönen för kvinnliga respektive manliga ekonomer, men däremot utan att ta hänsyn till ålder, bransch, geografiskt område eller position på arbetsplatsen. 

– Det mest intressanta är den oförklarade löneskillnaden, den som kvarstår när hänsyn är tagen till erfarenhet/ålder, bransch, befattning, arbetsmarknadssektor och geografiskt område. Men rålönegapet visar också att det fortfarande finns stora löneskillnader mellan kvinnor och män, säger Nina Forssblad.

Det finns flera förklaringar till rålönegapet. När det gäller ekonomerna är en anledning att det är många män som är chefer inom det privata näringslivet och som har höga löner. Men det är också andra faktorer som spelar in, till exempel fördelning av föräldraledighet och vård av sjuka barn. Kvinnor – även chefer – tar ut längre föräldraledighet och det påverkar karriär- och löneutvecklingen, berättar hon.

– Rålönegapet minskar men i långsam takt. För individen gäller det att ha kunskap om vad som påverkar livskarriären och det är det viktigt att göra medvetna val under hela livet. Arbetsgivare behöver ta ett större ansvar för att säkerställa att kvinnor får samma chanser som män till löne- och kompetensutveckling, säger Nina Forssblad.