Forskaren: AI kan vara den teknik som räddar oss från undergång

Robert Johansson har arbetat som psykolog sedan 2010 och har i dag två olika inriktningar i sin forskning: klinisk psykologi och maskinpsykologi. Han är en av dem som arbetar med att ta fram det som för många är skrämmande – datorsystem som kan lära sig och utvecklas på egen hand.

– Vi arbetar med hur intelligenta system kan konstrueras så att de kan lära sig, så som vi människor lär oss, berättar han.

AGI, artificiell generell intelligens, är ett begrepp för en artificiell intelligens som kan tänka självständigt, abstrakt, tillämpa logik, lära sig nya saker och anpassa sig till föränderliga miljöer. Robert Johansson menar att man både kan vara orolig och samtidigt tycka att utvecklingen som nu sker är viktig.
– Jag är mer orolig för problemen i världen som vi har i dag än för AGI.

Forskaren tror på att bygga AI-modeller som hjälper människor att ta rätt beslut

Robert Johansson säger att AGI kan vara just den teknik som krävs för att rädda mänskligheten från sin egen undergång. Historiskt finns vändpunkter som har förändrat människors sätt att tänka och handla. Han hoppas och tror att AGI skulle kunna innebära just en sådan. Krig, klimatförändringar och hatbrott är några av Robert Johanssons exempel på nuvarande och framtida hot som kan leda till världens undergång.
– Jag tror på den psykologiska vetenskapen som en grundprincip; det finns många exempel där människans beteende­förändring har varit avgörande. Bakom alla problem vi har i dag står ett mänskligt beteende.

AI-verktyg ger möjligheter som inte är etiskt möjliga att testa på människor

Det är där han tror att AGI kan komma in. För att veta vad som ska till för att förändra människors beteenden behöver forskare testa sig fram, och det här, menar Robert Johansson, handlar om tester som inte ska eller bör göras på människor.

– De psykologiska testerna behöver utökas och accelerera i sin kunskapstillväxt. Vi behöver skala upp och göra flera experiment, säger han och fortsätter:
– Det handlar om tester som inte ska göras på människor, till exempel plantera in uppfattningen ’jag är värdelös’ för att se hur man kan påverka och förändra psykisk ohälsa. Att plantera in sådana tankar hos en människa hade inte varit etiskt riktigt.

Genom att kunna utföra psykologiska tester på en AGI menar Robert Johansson att det kan bli tydligt hur eller vad människor behöver göra för att ändra den självbild som han menar ofta ligger bakom hoten mot världen och mänskligheten. Han tar exemplet med män­ni­skor som trots negativ miljöpåverkan låter bilen stå på tomgång, utan någon egentlig annan anledning än att andra också gör det.
– Det kan handla om grupptillhörighet, att man känner sig som en del i ett större sammanhang, men ofta har allt det här med självbilden att göra, och hur ändrar man den?

Om man då genom AGI har kunnat utarbeta en närmast kirurgisk psykologisk precision kan det vara lättare att ta fram smarta lösningar som kan leda till förändring.
– Att bara förbjuda något fungerar inte, säger Robert Johansson som hoppas på att AGI ska kunna ge en detaljerad förståelse på självbildens effekt på mänskligt beteende.

Läs också: Max Tegmark: AI är vår viktigaste demokratifråga