Jakob Svensson är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet, och konstaterar att det snabbt blir svårt för programmerare att få jobb när de blir äldre. Och ”äldre” blir de redan runt 35 års ålder, har han kommit fram till efter att ha intervjuat programmerare världen över.

Resultatet av hans studier har presenterats i boken ”Digital ageism in data societies”, och de stämmer överens med andra undersökningar av arbetsmarknaden i branschen.

– Jag känner också igen den bild som han målar upp. Det är något som har diskuterats i branschmedia och forskning några år nu, säger Ida Inga, professionsanalytiker på Akavia.

Hon pekar samtidigt på att ålderism inte är något unikt för it-branschen.

– En undersökning som Civilekonomerna gjorde för ett par år sedan – före samgåendet med Jusek till Akavia – visade att nästan en tredjedel av alla som var över 45 år kände att de blev bortvalda i rekryteringsprocesser och andra sammanhang. Men it-branschen kan vara mer drabbad än andra av detta.

Enligt Jakob Svensson har exempelvis it-bolag i Silicon Valley i USA börjat bli medvetna om behovet av att öka mångfalden bland medarbetarna, men att det då som regel har handlat om att få en jämnare könsfördelning eller att inkludera hbtqi-personer och funktionsnedsatta personer.

– Det verkar som att det är lätt att ”glömma bort” de äldre, och hänger till viss del ihop med att it-branschen präglades av en ungdomskultur när den började växa sig stark. Många av tech-bolagen startades av entreprenörer som ville tänka och agera annorlunda än de etablerade företagen, säger Ida Inga.

Det finns också exempel på att arbetsplatskulturen och kontorsutformningen inriktas på att man ska tillbringa mycket tid på kontoret, exempelvis med mycket sociala aktiviteter, konstaterar hon.

– Det är en svår ekvation när medarbetare exempelvis skaffar familj; det kan ha mötts med oförståelse att behöva stänga ned klockan 17 för att hämta barn på förskolan. Det gör det svårt för medarbetare med familj att välja den typen av jobb. Men just den typen av arbetsplatskultur verkar i alla fall ha tonats ned de senaste åren.

För it-branschen kan ålderism bli extra kännbar, eftersom där redan råder en stor kompetensbrist. Enligt branschorganisationen Tech Sveriges senaste prognos kommer svenska företag och organisationer behöva ett fortsatt tillskott av 18 000 personer med specialistkompetens inom it årligen under perioden 2024–2028.

De konstaterar att behovet ökar, bland annat på grund av att frågor som gäller informations- och cybersäkerhet samt AI har blivit allt viktigare. Och det är inte enbart inom den traditionella techsektorn som det behövs påfyllning av kompetens, utan det detsamma märks i allt fler sektorer och verksamheter i takt med den accelererande digitaliseringen. Enligt Experis undersökning Talent Shortage 2024 uppger var fjärde företag i Sverige att arbetskraft med it- och datakompetens är svårast att rekrytera.

Tech Sverige lyfter fram vilka yrkeskategorier där bristen är som störst: mjukvaru- och systemutvecklare inom techbranschen respektive it-supporttekniker utanför techbranschen. Inom techbranschen är det områdena AI science och data science som uppvisar den största tillväxttakten när det gäller efterfrågan.

Det handlar dock inte enbart om att ha tillräckligt många medarbetare för att kunna hålla verksamheten igång, menar Ida Inga.

– Bristande mångfald blir en förlust för bolaget. Det behövs en blandad kompetens för att kunna nå största möjliga kreativitet och innovation, säger hon.

Dessutom kan det bli något av en demokratifråga:

– Det blir en jätteutmaning på samhällsnivå om det bara är en begränsad grupp som utvecklar våra digitala system. Då får man inte med allas perspektiv när digitaliseringen sprider sig inom både privata och offentliga sektorer.