Juristerna ökar lönen mest

Juristerna höjde medianlönen 3,0 procent 2020 baserat på individuella lönehöjningar. För ekonomer och kommunikatörer landade ökningen på 2,8 procent, för personalvetare på 2,7 procent och för it-akademiker och samhällsvetare på 2,6 procent, enligt Akavias lönestatistik.   

Läs även: Så mycket tjänar jurister 2022

Medianlönen ökade med 2,6-3,0 procent för våra grupper för dem som fått lönerevision. Om man inte tittar på individnivå är ökningen betydligt lägre, men då det beror på äldres personalavgångar är det inte alls lika relevant, säger Björn Floderus, statistiker på Akavia.

Bäst betalda är dock ekonomerna. Deras medianlön ligger på 50.040 kronor med en övre kvartil på 65.000 kronor. Men it-akademiker och jurister ligger inte långt efter. Deras medianlöner var 50.000 respektive 48.000 kronor och de övre kvartilerna 58.500 respektive 63.000 kronor. Faktum är att it-akademikernas undre kvartil på 42.910 kronor faktiskt slog ekonomernas, som landade på 41.00 kronor medan juristernas stannade på 38.500 kronor.

Men man får vara lite försiktig med att tolka in för mycket i siffrorna, varnar Björn Floderus.

Läs också: Affärsjurist på byrå - så blir drömjobbet ditt

–Det som verkligen sticker ut i år är pandemieffekterna. Lönerevisionerna ligger jättelångt efter på¨de flesta arbetsplatserna, både privata och offentliga. Många får inte ens någon lönerevision i år, vilket är väldigt oroväckande för dem som inte har kollektivavtal, säger han.

–Det gör att både medianlönerna och löneökningar är lägre än de borde vara samtidigt som arbetslösheten ökat för äldre, som har högre lön, vilket drar ned medellönen. Dessutom har nyexade jättesvårt att komma in på arbetsmarknaden nu, vilket är ett jätteproblem.

Läs också: Jurist på myndighet - så blir drömjobbet ditt

Ingångslönerna toppades av it-akademikerna som fick 32.000 kronor i median, följt av ekonomer, jurister och personalvetare som rodde hem 30.000 kronor på första jobbet. Samhällsvetarna fick 29.000 kronor och kommunikatörerna 28.000 kronor. 

De högsta medianlönerna stod cheferna bland ekonomer, jurister och personalvetarna för, vd, lagman och HR-direktörer toppade respektive lista på 95.500, 94.500 respektive 91.300 kronor. De bäst betalda cheferna inom it hade en medianlön på 67.400 kronor, inom kommunikation på 63.400 kronor och för samhällsvetarna landade den på 57.600 kronor.      

Bland icke chefer toppade ekonomernas Key account managers med en median på 62.400 kronor, följt av samhällsvetarnas ämnesråd på 57.600 kronor,  It-akademikernas it-arkitekter på 56.931 kronor, personalvetarnas HR-ansvariga på 50.000 kronor och kommunikatörernas marknadsansvarig på 48.475 kronor.

Läs också: Juristkarriär med superlön - men var beredd på mycket jobb   

Den genomsnittliga lönen för kvinnor och män skilde mest för ekonomer, där den låg 9 procent lägre  för kvinnor än för männen, för grupper som arbetar inom samma sektor, har lika lång arbetslivserfarenhet och samma befattning mätt som icke chef, lägre chef eller högre chef. Nästan lika illa är det för personalvetarna där genomsnittslönen skiljer 8 procent till männens fördel. För jurister är skillnaden 6 procent, för it-akademiker och samhällsvetare 4 procent och för kommunikatörer 2 procent till männens fördel, enligt den färska lönestatistiken.

–Skillnaderna beror i stor utsträckning på strukturella skillnader. Bland ekonomer och personalvetare finns det fler högre chefer med höga löner som är män, konstaterar Björn Floderus.

–Kommunikatörer är ett kvinnodominerat yrke, 78 procent är kvinnor, men det är också en lite yngre grupp, 13 procent är yngre än 30 år mot 9 procent i genomsnitt i Akavias grupper.

Ekonomerna toppar löneligan bland Akavias medlemmar

It-akademiker får bäst ingångslön

Störst skillnad för jurister och ekonomer mellan privat och offentlig sektor