I medlemsundersökningen ställdes frågan ”Hur ofta har du irriterat dig på dina kollegor under 2023?”, och 36 procent av kommunikatörerna svarade ”någon per vecka” medan 9 procent angav att det skedde ”varje dag”. Totalt är det alltså 45 procent av kommunikatörerna – och hela 62 procent av cheferna – som varje vecka irriterar sig på någon kollega.

Det är totalt en större andel än i de andra professionerna inom Akavia, där samhällsvetarna kom på andra plats i irritationstoppen med 40 procent som svarade ”någon gång per vecka” eller ”varje dag”. De yrkesgrupper som mer sällan än andra irriterar sig på kollegorna är samhällsvetare (33 procent) och it-akademiker (32 procent).

Endast 4 procent av kommunikatörerna anger att de aldrig irriterat sig på sina kollegor under 2023. Det är den lägsta andelen bland Akavias professioner.

När det gäller frågan ”Vad irriterar du dig på hos dina kollegor?” hamnar ”negativ attityd” högst upp på listan hos kommunikatörerna eftersom 45 procent säger sig irriteras av detta. Det är ett irritationsmoment som ligger i topp hos de flesta andra professioner också (undantaget är it-akademiker, som istället lyfter fram ”är dålig på att samarbeta”).

Att inte respektera andras tid irriterar kommunikatörer

Bland kommunikatörer är det också extra många som blir irriterade på kollegor som ”saknar respekt för andras tid”, och inte minst då de kvinnliga kommunikatörerna: 44 procent, att jämföra med 24 procent av männen.

Resterande fem-i-topp bland irritationsmoment är ”pratar högt” (32 procent), ”använder härskartekniker” (28 procent) och ”låter andra ta en större arbetsbörda” (28 procent).

Även ”kommer oförberedd till möten” irriterar många kommunikatörer, och återigen är det en större andel kvinnor än män (30 respektive 18 procent). Det motsatta förhållandet råder kring irritationsmomentet ”är dålig på att samarbeta”, som har valts av 34 procent av männen och 24 procent av kvinnorna.

– Det finns alltid en risk för en ökad irritation på arbetsplatsen när situationen blir mer pressad, och vi ser ju en tendens till att många organisationer slimmas. Tidigare kanske det fanns ett visst utrymme för medarbetare som var egensinniga eller som inte tillhörde de topp-produktiva. Det gjorde inte så himla mycket, men det utrymmet finns sällan numera, säger Thomas Jordan, universitetslektor vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Konjunkturen spelar roll för hur man agerar om kollegorna irriterar

Dessutom spelar förstås konjunktursvängningarna roll, för om det blir svårare att hitta ett nytt jobb så kan det ta emot att lämna en arbetsplats även om förhållandena inte är särskilt bra.

– Samtidigt är jag försiktigt optimistisk kring de här frågorna. På senare år har det blivit allt vanligare att prata om hur människor fungerar och behovet av goda relationer. Det kan bli som ett kollektivt lärande, med mer utbredda kunskaper och insikter om de här frågorna.

Thomas Jordan konstaterar att det är viktigt att den som känner irritationen tar upp det med den det berör – på rätt sätt, för att undvika att kollegan känner sig påhoppad, vilket skulle försvåra kommunikationen.

– Det talas mycket om att använda ”jag-budskap”, och det är fullt relevant här: fokusera på vad det är du själv behöver för att det ska fungera på arbetsplatsen, inte på vad det är för fel på din kollega. Ha en konstruktiv inställning med målet att skapa en förbättring.

Läs också: Så kan konflikter skapa utveckling