Lönen för personalvetare år 2024 är i median 48 700 kronor. Tjänar bäst gör personalvetare inom finans med 62 400 kronor, lägst månadslön finns hos bemanningsbranschen med 37 000 kronor i månaden.

Det var med en medianlön på 48 700 kronor – 1 700 kronor mer än året innan – som personalvetarna lämnade 2023 bakom sig. Siffran kommer från Akavias sedvanliga löneenkät som mäter lönenivåer bland förbundets medlemmar. Personalvetarna utgör en av de mindre medlemsgrupperna och har den näst lägsta medianlönen, efter kommunikatörer. Men delar man upp personalvetarna i olika branscher framkommer ett brett lönespektrum.

Den högsta medianlönen på 62 400 kronor återfinns – för första gången de senaste tre åren – inom finansbranschen, tätt följd av arbetsgivare- och arbetstagarorganisationer (61 084) och handeln (60 534). In i topp-5 kvalar även telecom (59 300) och bygg (59 200). De branscher som hamnar längst ner på medianlönelistan är försvar (45 850), samhällsskydd och rättsskipning (45 600), utbildning (43 550) och socialt skydd (41 400). Därefter är det ett ordentligt skutt ner till den bransch som ligger allra lägst: bemanning, med ett medianlönekuvert på 37 000 kronor i månaden. Det är en placering som har hållit i sig över tid.

Anmärkningsvärt är att medianlönen inom bemanning har sjunkit med 700 kronor sedan fjolårets mätning och sjunkit har även antalet medlemmar inom fältet under samma tid. Nina Forssblad, professionsanalytiker på Akavia, ger en förklaring.

Nina Forssblad– Det senaste året har varit tufft för en stor mängd verksamheter och konsulter, vilka till stor del återfinns inom bemanning, är de tjänster som försvinner först när organisationer skär ner. Bemanning har alltid legat lågt lönemässigt och det är en bransch som präglas av unga. Det är vanligt att man som nybakad personalvetare börjar där – dels för att komma in i jobbet, dels för att få testa att jobba hos olika arbetsgivare – för att sedan bli erbjuden fast jobb inom HR hos arbetsgivaren där man är konsult.

Den skälvande konsultbranschen till trots är arbetsmarknaden för personalvetare och personer inom human resources – HR – ljus. Nina Forssblad berättar att behovet av HR-personal är stort och hon noterar att någonting positivt skedde i samband med covid-pandemin. 

– Det var personalavdelningarna som fick lösa de plötsliga frågorna kring hur de anställda skulle kunna jobba hemifrån och utbildas i nya mötessystem. Det var också de som hade till uppgift att stötta cheferna i de nya regelverken. Det satte fokus på HR-personalens viktiga roll.

Medianlönen i privat sektor för HR är 53 000 kronor

Höjde det statusen för personalvetare?
– Kanske. Men framförallt synliggjorde det verkligen professionen. Jag tror att det kan vara en av anledningarna till dagens titelinflation. För många inom HR var det jättetufft att vara med och lägga ner verksamheter under krisåren – men det visade också på värdet av deras kunskaper när det gäller arbetsrätt, personaladministration och förmåga att möta människor. Det är attraktiva kompetenser, inte enbart i tuffa tider.

I likhet med Akavias övriga medlemsgrupper tjänar personalvetare som jobbar inom det privata i regel mer än sina kollegor inom det offentliga. Medianlönen för privat sektor ligger på 53 000 kronor, vilket kan jämföras med 46 500 inom statlig verksamhet och 46 300 inom kommunal.

– En orsak till personalvetarnas relativt låga medianlön är att många jobbar på universitet och inom annan offentlig sektor där lönerna generellt sett är lägre än inom det privata.

Det finns också en annan möjlig orsak: att HR-branschen är kraftigt kvinnodominerad. I en rapport från 2023, författad av Stefan Tengblad, professor i human resource management vid Centrum för global HRM vid Göteborgs universitet, framgår att andelen kvinnor som arbetar inom HR i Sverige är 83 procent. I ”mindre” bolag (100–199 anställda) är siffran 90,7 procent. När det gäller HR-chefer däremot är andelen kvinnor något lägre: 70 procent.

– Kvinnor har överlag lägre lön än män och jag tror att en annan anledning till löneläget är att det här är en profession där arbetet med människor är i fokus. Precis som inom många andra yrken med fokus på människor är det mycket som är omätbart och därför inte värderas på samma sätt som uppgifter som går att mäta, säger Nina Forssblad.

HR-chefer inom privat sektor i storstäderna tjänar mest

Det är HR-chefer inom privat sektor i storstäderna som har de saftigaste lönekuverten. Just finans – som har högst medianlön bland personalvetare – är den bransch där medianlönen för chefer generellt är den högsta inom Akavias samtliga yrkesgrupper – 93 950 kronor. Och det är i storstäderna medianlönerna ligger högst. För personalvetare i Storstockholm rör det sig om 52 450 kronor, att jämföra med 48 300 i Malmö och 46 000 i Göteborg. Tittar man på övriga regioner, från norr till söder, ligger siffran på cirka 45 000. Efterfrågan på HR-personal är stor i hela landet, enligt Nina Forssblad.

– HR-chefen spelar en central roll i de flesta lite större verksamheter. Och när allt fler anställda jobbar hemifrån är det ett av HR:s uppdrag att följa hur de mår och hur de kan stöttas på bästa sätt. Det växande distansarbetet har helt enkelt ökat behovet av personer som jobbar med personalfrågor.

En mer synliggjord profession sedan pandemiåren och en hög efterfrågan på arbetsmarknaden borde bädda för framgångsrika löneförhandlingar. Men den nybakade personalvetaren kan behöva jobba några år innan den når upp till medianlönen. Akavias rekommenderade ingångslön för i år ligger på 35 400 kronor, en ökning med 1 400 kronor sedan ifjol.

– Den rekommenderade lönen inkluderar kompensation för inflation och en del prutmån. Det är något att utgå ifrån. Men du bör också ta reda på löneläget i den bransch och verksamhet du söker jobb i. Akavias rapport Efter examen visar att den som själv lämnar ett löneanspråk ofta får en högre ingångslön. Det är samtidigt viktigt att ta reda på vilka förmåner som ingår hos arbetsgivaren.

Nina Forssblads tips för en framgångsrik förhandling på första HR-jobbet är att förbereda sig väl och att lyfta fram alla sina kompetenser. Och här kan personalvetare ha ett försprång framför andra nybakade studenter, tror hon. Personalvetarna arbetar i hög grad parallellt med studierna och har ofta arbetslivserfarenhet med sig in i det första jobbet.

– Det finns idag ett 20-tal personalvetarprogram med olika inriktningar, exempelvis sociologi, arbetsrätt och ekonomi. En del utbildningar kräver också att man har ett års arbetslivserfarenhet för att bli antagen. Så vid löneförhandlingen på första jobbet bör man trycka på den erfarenhet man bär med sig i bagaget; antingen när det gäller specialinriktningen på universitetet eller de jobb man har haft före eller parallellt med utbildningen.

Alla dina meriter räknas när du löneförhandlar

Hon poängterar att även sådant som verkar oviktigt kan – om det presenteras på ett övertygande sätt – höja dig i arbetsgivarens ögon. Det kan vara att du har skrivit uppsatser som är relevanta för verksamheten, att du pratar flera språk eller har kunskap om andra kulturer. Men det kan också handla om ett sommarjobb på en snabbmatsrestaurang där du har lärt dig att leverera under stor stress och utvecklat en förmåga att läsa av och hantera människor.

– Min erfarenhet är att de allra flesta har väldigt mycket att bidra med; det gäller bara att själv kunna sätta ett värde på det och sedan förmedla hur detta kan vara till nytta för arbetsgivaren. Förhoppningsvis kan de erfarenheterna och kompetenserna leda till några extra tusenlappar i lönekuvertet.

Läs också: Löneförmåner – så bra är de

Läs också: Så mycket förlorar du på obetald övertid

Läs också: Så funkar reallöner - experten förklarar