Mellan juni och december i fjol fick 2900 anställda på 61 företag i en mängd olika branscher i Storbritannien testa på kortare arbetstid i form av fyradagarsveckor med heltidslön. Resultatet från projektet, som har uppmärksammats stort i Sverige och internationellt, visade att fyradagarsveckorna bland annat ledde till minskad stress, ökad tillfredsställelse på jobbet samt bättre balans mellan arbete och fritid för många anställda. Dessutom förbättrades företagens affärsresultat under testperioden, samtidigt som antalet anställda som lämnade organisationerna minskade kraftigt. Hela 92 procent av företagen har efter testperioden behållit fyradagarsveckorna medan totalt 18 företag har bekräftat att arbetstidsförkortningen blir permanent. 

Christer Thörnqvist Foto: Edith Beckman–  Om vi ser till antalet deltagare är detta den största studien hittills om fyradagarsveckor med full lön och vi kan se att företagen som deltog överlag verkar vara mycket nöjda med resultatet, säger Christer Thörnqvist, lektor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde.

Undersökningen utfördes av den brittiska tankesmedjan Autonomy Research, forskare från universitet i Cambridge och Boston College samt intresseorganisationerna 4 Day Week Global och 4 Day Week Campaign som kampanjar för kortare arbetsvecka. Detta, i kombination med att studien inte har publicerats i en vetenskaplig tidskrift, har gjort att undersökningens resultat har ifrågasatts av experter – däribland av Göran Kecklund, professor på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

–  Jag får en känsla av att de har lite okritisk inställning. Jag undrar om de var intresserade av att hitta brister, sade Göran Kecklund till SVT Nyheter.

Även Näringslivets Medieinstitut, som har kopplingar till stiftelsen Fritt Näringsliv, hör till en av de kritiska rösterna. I en artikel skriver de att den brittiska studien presenteras som forskning men att den snarare rör sig om en politisk kampanj. 

Läs även: Förnya jobbet med intraprenörskap

Men Christer Thörnqvist, som länge har följt den svenska och internationella forskningen om kortare arbetsveckor, tycker dock att studien är värd att ta på allvar.

–  Näringslivets Medieinstitut vill få det att framstå som att Autonomy Research består av ett gäng gammelkommunister, men vi ska komma ihåg att forskare från Cambridge, ett av de mest framstående universiteten i världen, har varit involverade i studien. Genom att smutskasta avsändaren vill man framställa resultaten som fejkade och manipulerade i stället för att diskutera själva sakfrågan, säger han.

Läs även: Hjärnvänlig arbetsplats - fyra steg till bättre kognitiv ergonomi

Christer Thörnqvist berättar att det har drällt in forskningsrapporter i takt med att försöken med fyradagarsveckor har blivit fler runtom i världen sedan millennieskiftet. Ett av de mest omskrivna fallen är Island som mellan åren 2015 och 2019 införde fyradagarsvecka på bred front inom den offentliga sektorn – ett projekt som har beskrivits som en ”överväldigande framgång” och som har resulterat i att 85 procent av islänningarna har avtal som tillåter fyradagarsveckor. Också i Sverige har det gjorts studier på området. Det kommunala bostadsbolaget Österundshem gjorde ett större försök med arbetstidsförkortning med bibehållen lön under 18 månader mellan 2018 och 2019. Resultatet visade bland annat att deltagarnas välbefinnande och sömnkvalitet blev bättre under projektets gång medan upplevelsen av kompetens ökade, till exempel beskrev deltagarna att mer fokus riktades mot vad man faktiskt fick gjort på arbetet snarare än på hur många timmar som man arbetade.

Läs även:  Bästa förutsättningarna för arbetsglädje 

– Såväl i svenska som i internationella studier ser man att sjukskrivningstalen har minskat under projekten med arbetstidsförkortningarna. Det är tydligt att en kortare arbetstid kan ge stora vinster i ett samhällsekonomiskt perspektiv i och med minskningen av den stressrelaterade ohälsan, vilket är ett av de största arbetsmiljöproblemen i världen, säger Christer Thörnqvist. 

Han anser att den stadiga produktivitetsökningen i samhället under de senaste 50 åren har skapat utrymme för arbetstidsförkortning i stora delar av arbetslivet – och menar samtidigt att fackförbunden borde driva frågan mer aktivt. 

–  Vid sin uppkomst drev arbetarrörelsen två stora frågor: den om allmän rösträtt och den om att arbetsdagen skulle vara åtta timmar. Parollen var åtta timmar arbete, åtta timmar sömn, åtta timmar fritid. Det har bidragit till att åttatimmarsdagen idag har något heligt över sig, säger han och fortsätter:

– Jag tror också att det har gått slentrian i förhandlingarna från fackens håll. Man förhandlar gärna om lön, arbetsmiljöfrågor och rätt till heltid, men en generell arbetstidsförkortning är inte vanligt förekommande på agendan. 

Läs även: Svenska modellen satt under press

Men är det inte just risken för en minskning av produktiviteten och effektiviteten som gör att företagen inte vill införa fyradagarsveckor?

–  Det borde inte vara det eftersom vi i forskningen ser att produktiviteten för varje enskild medarbetare ökar under arbetstidsförkortningar. Jag tror att arbetsgivarna nog tycker att det är lättare att gå med på löneökningar, som de sedan kan hantera med hjälp av att höja priserna. En arbetstidsförkortning riskerar istället att bli permanent samtidigt som många företag helt enkelt anser att man ”ska” jobba åtta timmar om dagen fem dagar i veckan.

Nu när distans- och hybridarbetet diskuteras flitigt tror Christer Törnqvist att frågan om arbetstidsförkortning kan få ett uppsving, inte minst inom professioner där distansarbete inte är praktiskt möjligt, exempelvis inom vården.

–  Som en följd av hybridarbetet under och efter pandemin kan kraven på distansarbete komma att öka i branscher där arbetsbelastningen är hög och där distansarbete inte funkar, säger han och fortsätter:

– Jag tror också att det kommer bli vanligare att fyradagarsveckan blir en del av ett företags varumärke. På det sättet kan arbetstidsförkortning bli ett sätt för  företag att rekrytera ny och behålla befintlig personal.

Bli medlem i Akavia

Akavia är förbundet för dig som är akademiker. Genom oss får du råd och stöd genom hela arbetslivet. Akavia ger dig full utväxling på din karriär. Läs mer om vad du får som medlem.