– Pandemin kommer att påverka en stor del av 2021. Åtskilliga av de nya mönster som börjat byggas upp i pandemins skugga lär dessutom fortsätta även efter pandemins slut. Därmed kommer året troligen vara präglat av osäkerhet på många fronter samtidigt. Dels osäkerhet kring hur länge pandemin håller i sig, dels osäkerhet kring hur livet efter pandemin kommer bli, säger Erik Herngren, senior partner på Kairos Future.
Det internationella konsultföretaget som jobbar med att hjälpa företag och organisationer att förstå och forma sin framtid räknar med att många tillfälliga förändringar blir bestående.
Läs även: Arbetslivet påverkas av våra extrema värderingar
– Under pandemin har vi sett att en del organisationer och människor närmast gått ned i lågvarv medan andra försöker trumma på som vanligt. När pandemin släpper finns förmodligen till en början en yster yta, men det finns ett tydligt klassperspektiv. Många i medelklassen har sparat för att göra något kul efter den, medan andra fått det riktigt tufft och det är osäkert om konjunkturmönstren återkommer, varnar han.
Under pandemin har många dragit ned på klädkonsumtionen, nöjen, restaurangbesök etc. Det är långt ifrån självklart att den konsumtionen tar fart igen när pandemin släppt i scenariot.
Många har börjat fundera kring konsumtion. Pandemin har kanske pågått så länge att nya beteenden etablerats mer varaktigt. Parallellt med ett ombyggt vardagsliv har hållbarhets- och miljöintresset tagit ett extra kliv framåt. Människor vill idag se mindre slit och släng och förlängt produktiv i form av ökat intresse för second hand, konstaterar Erik Herngren.
– ’Cost per wear ’har blivit ett nytt begrepp. Kläder kan vara en investering i stället för något billigt man använder några gånger. För en del är konsumtion ett existentiellt beteende, men nu har vi sett nya beteenden växa fram där hållbarhetstrenden är mycket stark.
Samtidigt har distansarbetet blivit vardag för många. Frågan är vad som händer efter pandemin. Kommer vi flytta till större bostäder längre från storstäderna? Kontoren förändras?
Läs även: Detta säger forskningen om distansarbete
– Människor kanske vill pendla till kontoret 2–3 dagar i veckan och resten hemmavid. Den extrema vurmen att alla söker sig till städernas centrum har redan klingat av. Bomässigt är trenden snarast ”kransbygden”, vilket innebär mellanlägen lite längre bort från citylägen. Fastighetsmarknaden duckar inför vad som händer med kontoren, men vi tror det blir stora effekter. På mindre orter finns möjlighet att skapa ’hubbar’, lokala coworkingkoncept.
Skapas det olika mikrokoncept finns potential att rita om kartan, vilket medför att människor kan pendla längre sträckor. Mitt i alla osäkerhet är en sak säker, enligt Erik Herngren:
– Vi kommer inte tillbaka till arbetslivet som det såg ut tidigare.
Inte bara den fysiska arbetsplatsen påverkas utan hela den lokala utformningen och inramningen, understryker han. Till det kommer att korta tjänsteresor redan ersatts av videomöten.
–Vi övergår till digital kontroll/översyn/omsorg. Det blir ett allt mer samarbetsinriktat och uppluckrat arbetsliv där det gäller att hitta strategiska samarbeten för fysisk och digital tillväxt. De helt revolutionerande tekniska genombrotten kanske inte sker i år utan snarare är det bubblande lösningar som tar nya kliv. Det handlar mer om vem som lotsar vem framåt än att ana en trolig innovation. Kampen om de digitala plattformarna fortsätter med ökad press på dem samtidigt som de söker nya vägar. Facebook har till exempel börjat ge bort verktyg för digitala workshops, AirBnb lockar med onlinekockar och andra tjänster när de tappar resenärsmålgruppen etcetera Den praktiska digitaliseringen fortsätter rita om kartan, avslutar Erik Herngren
Text: Barbara Taltavull
Publicerad