Så påverkas din anställning av kollektivavtal genom arbetslivets olika faser. Akavia Aspekt går tillsammans med Akavias förhandlare och rådgivare Bibi Nemrin igenom hur kollektivavtal påverkar olika faser av en karriär.

Nyanställd

Som nyanställd kan man se kollektivavtalet som en spelplan som visar vilka villkor som gäller i arbetslivet.

– Kollektivavtalet anger vilka förmåner och rättigheter man har utöver det som lagstiftningen anger. Ett exempel är semester, där kollektivavtalet kan ge 35 semesterdagar per år i offentlig sektor och ofta 30 dagar i privat sektor, medan semesterlagen bara ger rätt till 25 semesterdagar per år, säger Bibi Nemrin.

Ett annat exempel där kollektivavtal ger den anställde bättre villkor är övertidsarbete. Där saknas lagstiftning.

– Det betyder att kollektivavtalet ger ett grundskydd på området. Avtalet reglerar övertidsersättning och om det kan tas ut i pengar, kompledighet eller båda delarna, men om det inte finns något kollektivavtal kan arbetsgivaren kräva att de anställda arbetar övertid utan någon extra ersättning.

Lönen är förstås också viktig, både att få rätt ingångslön och att lönen sedan utvecklas på ett bra sätt. Där ger kollektivavtalen rätt till en årlig lönerevision.

– Om det saknas kollektivavtal är det därför bra att komma överens med arbetsgivaren om att skriva in i anställningsavtalet att det ska göras en årlig lönerevision. Sedan är det förstås inte säkert att den leder till en löneökning.

Arbetslös

Att stå utan jobb under en period är något många får uppleva under sitt yrkesliv. Även som arbetslös är det en fördel att omfattas av ett kollektivavtal.

Genom olika omställningsorganisationer, till exempel TRR, kan man bland annat få möjlighet att utbilda sig, samt få hjälp med att söka jobb och träna inför anställningsintervjuer. Den arbetslöse tilldelas en coach eller rådgivare och kan också få en extra avgångsersättning vars storlek beror på ålder och inkomst.

– Ersättningen är ett tillägg till a-kassan. Den kan betalas ut även till personer som inte är medlemmar i a-kassan om de är anmälda som arbetssökande på Arbetsförmedlingen, säger Bibi Nemrin.

Föräldraledig

För den som är föräldraledig betalar Försäkringskassan ut ersättning som motsvarar 80 procent av lönen, men det gäller bara månadslöner på upp till 40 250 kronor för 2022.

Ett kollektivavtal ger rätt till så kallad föräldralön för alla som har varit anställda en viss tid, oftast ett år. Den innebär att förutom föräldra-
penningen betalas en utfyllnad med 10 procent av den aktuella månadslönen.

Utfyllnaden ges utöver ersättningen från den lagstadgade föräldraförsäkringen. Avsikten med föräldralönen från arbetsgivaren
är att den tillsammans med föräldrapenningen ska ge motsvarande 90 procent av månadslönen för den som tar ut full ersättning från Försäkringskassan.

– Reglerna kan vara olika beroende på vilket kollektivavtal man omfattas av. Till exempel kan kvalifikationstiden vara olika, liksom hur länge man får föräldralön och när man får den utbetald, säger Bibi Nemrin.

Sjukskriven

Vid långtidssjukskrivning betalar arbetsgivaren 80 procent av lönen de första 14 dagarna. Därefter tar Försäkringskassan över ansvaret och betalar ersättning som beräknas på samma sätt som vid föräldraledighet, och precis som vid föräldraledighet är det reglerat i kollektivavtalet att arbetsgivaren går in och betalar tillägg med samma procentsats.

– Ju högre lön du har, desto viktigare blir det att ha ett kollektivavtal som täcker mer än bara 80 procent av tio prisbasbelopp. Annars blir ju bortfallet mycket större om du tjänar 60 000 än om du tjänar 40 000 kronor, säger Bibi Nemrin.

För sjukskrivningar längre än tre månader är du försäkrad och har rätt till sjukpension som komplement till den allmänna sjukförsäkringen.

– Men det finns ingen skyldighet för en arbetsgivare utan kollektivavtal att teckna en sådan. För den enskilda kan det påverka privatekonomin negativt under en lång period.

Pensionär

Även när det är dags för pension spelar kollektivavtalen roll. I avtalen förbinder sig arbetsgivare att göra avsättningar till den tjänstepension som ska komplettera den allmänna pensionen.

– Men arbetsgivare som inte har kollektivavtal har heller ingen skyldighet att betala in några pengar, och ungefär hälften gör inte heller det. En lösning kan då vara att förhandla om avsättningar som motsvarar ITP. Annars blir det en väldigt liten tjänstepension, säger Bibi Nemrin.

Även här finns det brytpunkter som gör att medarbetare som tjänar bra har mer att förlora på en utebliven tjänstepension.

– Ju högre lön, desto högre blir fallet.

Läs också: Kan man ha bättre villkor än vad kollektivavtalet ger?

Läs också: Så är du redo om konkursen kommer

Läs också: Så har arbetsrätten förändrats under 120 år