Som en konsekvens av pandemin och dess omfattande smittspridning har delar av arbetsmarknaden på mindre än ett par år genomgått mycket stora förändringar. När det nya viruset spreds över världen våren 2020 beordrades miljontals människor världen runt att arbeta hemifrån.

Ökande digitalisering och ett allt större inslag av hybrid- och distansarbete är dock inget nytt, utan något som har pågått under flera decennier. Bättre och billigare digitala verktyg är en förklaring.

– Det är rimligt att tänka sig att vi efter att pandemin har klingat av kommer att fortsätta att arbeta mer på distans än vad vi gjorde tidigare. Det finns dessutom pengar att tjäna för företag och andra arbetsgivare på detta i form av lägre kontorshyror, inte minst i storstäderna, samtidigt som många anställa vill arbeta på distans en del av sin arbetstid, säger Gunnar Bergström som är professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle och docent i medicinsk psykologi vid Karolinska Institutet (KI).

Pandemin har inte bara inneburit att fler arbetar på distans, den har också satt fart på forskningen om distansarbete och hur den långsiktigt påverkar anställdas trivsel och hälsa, men även prestation, produktivitet och inte minst kreativitet.

En av de största utmaningarna för en organisation där medarbetarna i allt mindre utsträckning träffas fysiskt är att upprätthålla kreativiteten. Genom historien finns det en mängd mer eller mindre trovärdiga berättelser som hur innovationer och smarta lösningar fötts ur spontana möten och tillfälligheter, något som kan vara svårt att schemalägga även med avancerade digitala mötesverktyg.

– Ofta fungerar det väldigt bra att arbeta hemifrån, men för att kunna utföra vissa innovativa och kreativa arbetsuppgifter behöver man umgås med kollegor, säger Lena Granqvist, samhällspolitisk chef på Saco.

44 procent av de svarande i Akavias medlemsundersökning uppger att deras kreativitet påverkas mest negativt om det är flera (av deras kollegor) som arbetar på distans och 19 procent att de påverkas positivt.

Det är en större andel yngre än äldre som anser att distansarbete har en negativ påverkan på kreativiteten.

Enligt flera av de forskare och bedömare som Akavia Aspekt har talat med kan ett resultat av mer distansarbete bli ökad standardisering av arbetet och större uppgifts-, produkt- och individfokus, men även högre effektivitet, åtminstone till att börja med.

– En intressant fråga är vad som händer på lite längre sikt, till exempel med utvecklingskraft och innovation, om vi i allt mindre utsträckning träffas rent fysiskt. Digitala möten är väldigt uppgiftsfokuserade. Dessutom ”träffar” du bara dem som du specifikt jobbar med. Kommer man på digital väg till exempel att kunna återskapa att vi av en tillfällighet springer på någon vid kaffemaskinen och pratar en stund? I sådana möten finns det mycket innovations- och utvecklingskraft och där byggs det även kultur, säger Thomas Andersson som är professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde.

Hur gör man?
– Jag är inte så insatt i de tekniska lösningarna, så det vet jag inte, men det kommer säkert att lösa sig. Detta är inte första gången som vi utsätts för ny teknik och nya förutsättningar.

– Dessutom blir det i de flesta fall nog frågan om hybridarbete. Vi arbetar hemifrån ett par dagar i veckan och på jobbet resterande tid. Då kanske tiden på jobbet blir mer fokuserad på det relationella än det varit tidigare.

I debatten har det förts fram farhågor om att ökat distansarbete kan leda till att den som sällan är på sin fysiska arbetsplats blir ”osynlig” och riskerar att få en sämre karriär- och löneutveckling än vad hen annars skulle ha fått. Forskare som Akavias Aspekt har talat med menar att mer distansarbete kan öka människors behov av synas och ta plats när de besöker kontoret, men också att göra reklam för sig själva och berätta om vad de har gjort.

– Det kan missgynna dem som bara arbetar på och inte märks så mycket, säger Thomas Andersson.

Får vi ett nytt A- och B-lag där satelliterna är förlorare?

– Nej, jag tror inte det. Jag tror i stället att teknikutvecklingen leder till en alltmer segregerad arbetsmarknad och ökad polarisering. Detta är i grunden en politisk fråga som det blir allt viktigare att hantera. Vi är till viss del i en brytningstid.

– Tekniken och marknaden rör sig först. Politiken reagerar på det som händer.