I överenskommelsen mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv ingår bland annat en ny typ av omställningsstudiestöd för vuxna i åldern 27-62 år som redan är etablerade på arbetsmarknaden. Det öppnar för kompetensutveckling med högre bidrag längre upp i åldern än med ordinarie studiestöd.

Om beslutet går igenom i sommar så blir taket för det statliga bidraget och för eventuellt lån 21 298 kronor respektive 12 514 kronor i månaden för studier på heltid, enligt CSN. För personer som arbetar inom vissa kollektivavtal adderas ett kompletterande studiestöd till bidraget som arbetsmarknadens parter står för.

Enligt de räkneexempel som PTK tagit fram skulle det innebära 65 procent av månadslönen i statligt stöd och kompletterande kollektivavtalat stöd för en ekonomichef, jurist eller kommunikatör som är anställd hos arbetsgivare med kollektivavtal i privat sektor. Kravet för att beviljas stödet är att det stärker individens ställning på arbetsmarknaden utan att denne befinner sig i riskzon för övertalighet eller liknande.

– Omställningsstudiestödet är en välkommen möjlighet till omställning och kompetensutveckling för yrkesverksamma akademiker. Vi vet att många av våra medlemmar vill utveckla sin kompetens och hålla sig relevanta på arbetsmarknaden och nu får man som individ bättre ekonomisk möjlighet att själv besluta när och vad man vill studera, säger Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Akavia.

Patrik NilssonSom anställd eller egenföretagare ska man kunna studera motsvarande 44 heltidsveckor förutsatt att man jobbat minst åtta av de senaste 14 åren och ett år de senaste två åren. Året efter att man fyllt 60 år finns möjlighet att gå en kortare utbildning motsvarande 10 veckor. 

Om allt går enligt planerna med beslut i riksdagen och tecknande av nya huvudavtal ska det gå att söka stödet från 1 oktober för studier som börjar från och med 1 januari 2023.

Utbildningar som idag ger rätt till studiemedel ska också ge rätt till OSS om de bedöms stärka individens ställning på arbetsmarknaden. Även utbildningar som en omställningsorganisation finansierar kan ge rätt till OSS. Vilka utbildningar som ska berättiga till OSS ska beslutas av CSN baserat på yttranden från omställningsorganisationerna för den som är anställd med kollektivavtal eller av Kammarkollegiet för den som är anställd utan kollektivavtal.

– Kravet är att utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden med beaktan av arbetsmarknadens behov, säger Jonas Brynhildsen, departementssekreterare på Utbildningsdepartementet. Han är en av dem som arbetat med sakfrågorna som rör omställningsstudiestödet i regeringens proposition.

– Bedömningen bör ske efter varje persons situation och förutsättningar, till exempel utifrån tidigare utbildning, erfarenhet och hur dessa kan användas framgent. Du kan bli stark inom ett nytt arbetsområde eller starkare inom ditt nuvarande område. Det medför att du redan kan vara stark inom ett visst område, men ändå komma ifråga för stödet, förtydligar Jonas Brynhildsen.

Hur ska bedömningen gå till rent konkret?
– Om den studerande är anknuten till en omställningsorganisation ska CSN ge den organisationen tillfälle att yttra sig. För vissa kommer det att vara Kammarkollegiet, beroende på om du är anställd med kollektivavtal eller inte.

Det betyder att i den som vill söka stödet först kontaktar sin omställningsorganisation eller Kammarkollegiet. Dessa gör en bedömning i form av ett vägledande utlåtande som sedan ges och till CSN. CSN beslutar om omställningsstudiestöd. Man är inte garanterad att få OSS.

– Det sker alltid en individuell prövning. Först och främst handlar det om en individprövning och om utbildningen kan antas öka den enskildes möjligheter att etablera sig inom ett nytt arbetsområde, alternativt öka möjligheterna att vara verksam inom det område hen redan arbetar inom.

Hur gagnas Akavias-medlemmar som redan har hög utbildning?
– Även de som jobbar i sektorer med höga akademiska inträdeskrav kan behöva uppdatera sin utbildning. Deras bransch kanske krymper och de kanske behöver vidareutbilda sig för andra branscher eller arbetsuppgifter. En ekonomichef, som har en bra arbetsmarknad även framåt, kanske behöver specialistkunskaper för en viss bransch.

Någon utan eller med låg utbildning kanske ömmar mer än en akademiker. Hur garanterar man att det inte blir godtycke i bedömningen?
–  Alla ska ha samma rätt till utbildning utifrån sina förutsättningar och arbetsmarknadens behov, säger Jonas Brynhildsen.

För Akavias medlemmar är det viktigt att det finns ett relevant och flexibelt utbildningsutbud.

– Universitet och högskolor behöver en långsiktig och öronmärkt finansiering för att kunna utveckla ett relevant kursutbud för yrkesverksamma akademiker som vill använda sig av det nya omställningsstudiestödet, säger Patrik Nilsson.

Hittills verkar kännedomen om det nya omställningsstudiestödet bland Akavias medlemmar vara låg. När de tillfrågades om de trodde att det nya stödet ökar sannolikheten för vidareutbildning svarade var tredje att de inte vet. Däremot är intresset för kompetensutveckling stort. Bland Akavias medlemmar tror 83 procent att de kommer att kompetensutveckla sig under de närmsta fem åren.

För Akavias medlemmar innebär OSS en mycket god möjligt, framhåller förbundet.
– Många av våra medlemmar är väl rustade, men om fem år kanske en ny kompetens behövs. Genom att ta del av stödet kan de vara väl förberedda, säger Patrik Nilsson.

En nyckel för Akavias medlemmar är att universitet och högskolor får goda förutsättningar för att bli en del av omställningen. Det kräver en långsiktig finansiering.

– Universitet och högskolor har redan ett uttalat ansvar för det livslånga lärandet och utbildning av yrkesverksamma. Men verksamheten är i nuläget anpassad för traditionell campusundervisning i längre program och kurser. Det passar mindre bra för yrkesverksamma akademiker. Det måste bli mer flexibelt med större möjligheter till kortare kurser som inte bara startar höst och vår. Samtidigt får inte det livslånga lärandet konkurrera ut grundutbildningen för yngre studenter. Därför behövs en långsiktig finansiering som öronmärks för det livslånga lärandet, säger Patrik Nilsson.

Jonas Brynhildsen  säger att det är svårt att sia om vilka utbildningar som främst kommer att bli aktuella:
– När systemet är fullt utbyggt 2026 beräknas det finnas plats för 44.000 individer per år. Jag tror vi får en ganska stor spridning inom olika utbildningsformer. Om du drömt om att bli lärare kanske det steget blir kortare.

 

Här finns information från CSN om OSS och vilka utbildningar som berättigar till det.

Här hittar du en tabell med fler exempel med fler räkneexempel på vad OSS kan ge i pengar.

Här finns mer information om omställningsstudiestödet.

Fem frågor och svar om omställningsstudiestödet till Patrik Nilsson

  1. Hur kommer utbildningsbehovet hos Akavias medlemmar tillgodoses?
    – Omställningsorganisationerna behöver ha en nära dialog med arbetsmarknadens parter för att ha koll på vilka behov som finns. Det är svårt att peka ut enskilda grupper hos oss som kan behöva ta del av stödet. Men flera grupper kommer säkert att behöva bygga på med IT-kunskaper.
  2. Funkar det för Akavias medlemmar att vara borta upp till ett år?
    – Jag tror att de snarare fyller på med till exempel projektledarutbildning och andra kortare utbildningar och att de snarare bygger på sin kompetens än ställer om totalt.
  3. Hur prioriteras olika utbildningar?
    – Omställningsorganisationerna och Kammarkollegiet ska bedöma om utbildningarna stärker individens ställning på arbetsmarknaden, men exakt hur det kommer ske är inte klart. De kan  även upphandla från privata utbildare med samma kriterier.  
  4. Hur ska ansökningarna gå till?
    – Nu ansöker man till universitet/högskolor två gånger per år, en gång på hösten och en gång på våren, men andra sorters utbildningar med flera antagningstillfällen kan sökas löpande. Om det blir stor efterfrågan finns dock risk att budgeten för OSS tar slut.
  5. Vad krävs för att Akavias medlemmar ska tycka att OSS är attraktivt?
    – Det måste finnas ett attraktivt utbud av utbildningar. Det behövs relevant innehåll, hög kvalitet, intensiv studietakt och möjlighet till flexibla distansstudier för att passa yrkesverksamma akademiker.
    – Vi hoppas att arbetsgivarna ska se värdet av utbildningen och inte missgynna personer som väljer att studera hel- eller deltid.

Frågorna ställdes till, och besvarades av Patrik Nilsson, politisk talesperson på Akavia

Granskning om det nya Las-avtalet

Granskning av medlemmarnas kompetensutveckling och vidareutbildning