Anna Steen är Akavias förhandlingschef:
– Omställningsstudiestödet är en av de största reformerna av svensk arbetsmarknad. För anställda innebär den kortfattat att anställningstryggheten förskjuts. Det kommer att bli lättare för arbetsgivaren att säga upp personal och välja vilka som ska sägas upp. Tanken är att det ska bli lättare att bli anställd och att fler ska bli tillsvidareanställda, säger hon.
Man flyttar en del ansvar från arbetsgivare till arbetstagare?
– Ja, den enskilda arbetstagaren måste byta perspektiv från att förlita sig på en lång relation med en arbetsgivare till att ha koll på hela arbetsmarknaden och att hålla sig attraktiv där. Då blir omställningsstudiestödet en möjlighet att stärka sin position, säger Anna Steen.
Läs om bakgrunden till omställningsstudiestödet:
Kan ge ökad möjlighet till kompetensutveckling
Den svenska modellen är satt under press
Det här är omställningsstudiestöd
1) Vad är omställningsstudiestödet?
Studiestödet kan användas för studier som antingen gör dig attraktivare inom ditt område eller hjälper dig att byta spår i karriären. Stödet består av en bidragsdel på upp till 80 procent av din lön. Den som vill kan också fylla på med en lånedel. Stödet ges under en tidsperiod som motsvarar 44 veckors (ett års) heltidsstudier.
Stödet som kan sökas från och med den 1 oktober gäller för utbildningar som pågår första halvåret 2023 och från den 1 april 2023 för utbildningar under andra halvåret 2023 (i vissa fall kan stöd ges även för redan påbörjade utbildningar). Pengarna administreras av CSN. Utbildningarna kan genomföras på högskola, universitet, yrkeshögskola, folkhögskola, komvux eller i en omställningsorganisations regi.
2) Vem kan få studiestödet?
Anställda i åldern 27–62 år som är etablerade på arbetsmarknaden (bland annat ha arbetat 8 av de senaste 14 åren) kan få omställningsstudiestöd. Den aktuella utbildningen ska också bedömas kunna göra dig mer attraktiv på arbetsmarknaden och ge rätt till studiemedel. Studierna kan vara på heltid eller deltid (60, 50, 40 eller 20 procent) och ska pågå i minst fem veckor som inte behöver vara sammanhängande.
3) Vem bedömer om en utbildning kan göra mig mer attraktiv?
Din omställningsorganisation gör en bedömning och skriver ett yttrande till CSN. Enligt CSN ges stöd normalt inte till utbildningar inom yrken med hård konkurrens. Det kan dock finnas särskilda skäl om det finns lokala behov av viss arbetskraft.
4) Hur mycket pengar kan jag få?
– Om din arbetsplats saknar kollektivavtal kan du bara få de statliga pengar som CSN beviljar. För 2022 är då maxbeloppet för bidragsdelen (80 procent av lönen) 21 300 kronor per månad före skatt och maximalt 12 514 kronor per månad i lån. Men om det finns kollektivavtal kan villkoren vara fördelaktigare genom ett kompletterande bidrag, säger Anna Steen.
För medlemmar i Akavia gäller avtal med arbetsgivarorganisationer genom tre olika omställningsorganisationer: TRR Trygghetsrådet (privat sektor), Omställningsfonden (kommuner och regioner) och Trygghetsstiftelsen (statlig sektor).
För 2022 ligger lönetaket för att få maximalt kompletterande bidrag vid en månadslön på 68 000, vilket ger en komplettering på 22 900 kronor att lägga till 21 300 kronor per månad. Den totala månadsinkomsten före skatt blir då 44 200 kronor.
– Vitsen med det kompletterande bidraget är att även medlemmar med högre lön ska kunna ta omställningsstudiestödet i anspråk, säger Anna Steen.
5) Hur går återbetalningen av lånedelen till?
Lånet börjar betalas tillbaka tidigast sex månader efter att du har haft omställningsstudiestöd. Du börjar alltid betala vid ett årsskifte. Räntan kan ändras från år till år och är för 2022 satt till 0 procent.
6) Vad mer är bra att känna till?
CSN har fått en pott med pengar som består av en del för privat sektor och en del för offentlig. Den privata är lite större eftersom fler arbetar där. När stödet är fullt utbyggt 2026 är det tänkt att cirka 40 000 personer per år ska kunna få omställningsstudiestöd.
– Det är också bra att komma ihåg att det här är något helt nytt och en grundsten i en stor förändring av arbetsmarknaden. Ingen vet ännu precis hur det kommer att fungera och både arbetsmarknadens parter och lagstiftarna kommer säkert att behöva göra en del förändringar och justeringar, säger Anna Steen.
Granskning av medlemmarnas kompetensutveckling och vidareutbildning
Har du kompetensutvecklat dig under det senaste året?
Var tredje medlem i Akavia har inte gjort det. Många för att de inte har haft tid på grund av hög arbetsbelastning. Det visar en undersökning som Akavia Aspekt publicerade i februari 2021.
Tre av tio medlemmar har inte fått kompetensutveckling
Ministern om kompetensutveckling – avgörande att satsa
Delat ansvar mellan chef och medarbetare kring utbildning
Juristbyrån tar fram planer för utbildning varje år
Satsar på egen akademi – utan tidsbegränsning
Mer om kompetensutveckling:
Nya omställningsstudiestödet – så blir du godkänd
Kompetenserna som blir viktigast för ditt yrke i framtiden
Tre av fyra arbetsgivare i Akavia Aspekts stora enkätundersökning anser att deras bransch är i behov av ett kompetenslyft. En majoritet menar att det är arbetsgivarna som har det främsta ansvaret för kompetenshöjningen. Många lyfter fram digitalisering, säkerhet och kommunikation som kritiska områden.
Här har vi samlat texterna från temat Kompetenslyft - Så säkrar du din hjärna för fratiden" som belyser vilka kompetenser och förmågor du behöver i framtiden för att fortsätta vara relevant på arbetsmarknaden.
Kompetenser och förmågor du behöver i framtidens arbetsliv
Ekonom – Kreativt tänk allt viktigare
Jurister behöver skaffa etisk kompass
Samhällsvetare – Helhetsperspektiv attraktivt
It och tech måste ständigt lära om
Publicerad