Ett vanligt knep för att förbereda sig inför anställningsintervjun är att försöka sätta sig in i vad en arbetsgivare behöver och kan tänkas efterfråga.

Metodiken, att försöka ligga steget före och erbjuda arbetsgivaren något som denne visserligen inte efterfrågade men absolut behöver, kan med fördel också tillämpas inför löneförhandlingen och lönesamtalet.

Men hur tänker en chef kring lönesättning? Är det bara lönekriterier och statistik som gäller eller finns det annat som spelar in här?

Som arbetsgivare har man det yttersta ansvaret för att ”rätt lön” utbetalas. Rätt lön har här flera betydelser. Lönen bör inte vara för låg så att medarbetare avslutar sin anställning och börjar hos konkurrenten. Samtidigt kan lönen inte vara för hög så att arbetsgivaren inte får någon utväxling av den höga lönen.

Lönenivån behöver också stå i paritet med vad andra med liknande roll, kunskap och erfarenhet tjänar. Inte minst ska lönenivån också kunna tåla en granskning utifrån ett diskrimineringsperspektiv. En lönesättande chef behöver därför hålla en mängd olika parametrar i huvudet för att avgöra vad som kan vara rätt lön för en individ.

När det sedan kommer till lönesättningen under den löpande anställningen så tillkommer ytterligare parametrar som lönesättande chef behöver ta med i beräkningen.

Lönekriterierna fyller här en viktig funktion. Beroende på hur de är utformade utgår dessa vanligtvis från två områden – kvantifierbara prestationer, så som måluppfyllnad, antal genomförda arbetsuppgifter och moment med mera och mer kvalitativa delar i arbetet. Jag tänker främst på sådant som serviceförmåga, samarbetsförmåga, flexibelt förhållningssätt eller andra parametrar som är viktigt för verksamheten och därmed chefen.

En alltför stark fokusering på de kvantitativa målen utan att man når upp till de för verksamheten så viktiga kvalitativa arbetssätten, riskerar att resultera in en svag löneutveckling. En bra tumregel här är att tänka i analogin hjärna, hjärta, handen.

Att ha den rätta kompetensen är viktigt (hjärna) men du förväntas också ha den rätta inställningen till jobbet, kollegorna och arbetsuppgifterna (hjärta). Att ha rätt kompetens och inställning är dock inte tillräckligt. Du förväntas också kunna omsätta ditt kunnande i praktisk handling och få något gjort (handen). Glöm inte det när det är dags för din löneförhandling eller nästa lönesamtal.

Läs också: Lönestatistik: så höga är ingångslönerna

Läs också: Dags att löneförhandla? Så kan du tänka kring förmåner

Läs också: Kräv ökad transparens kring hur lönesättningen går till

Kartläggning: Har du rätt lön?

Allt om din lön 2021!

Kvinnliga akademiker tjänar i genomsnitt betydligt mindre än sina manliga kollegor. Under ett helt arbetsliv kan det handla om flera miljoner kronor i lägre lön. I många akademiker­yrken planar lönerna ut strax efter 50 års ålder. Bland ekonomerna minskar de till och med.

Aka­demikerlönerna varierar stort mellan olika delar av Sverige. Högst är de i Stockholm. Sex av tio upplever att lönen sätts ensidigt, utan förhandlingsmöjlighet. Det framgår av den löneenkät som Akavia genomfört bland medlemmarna. Akavia Aspekts lönekartläggning publicerades i maj 2021.

Miljoner i löneskillnad beroende på kön hos akademiker

Coronaeffekt på lönerna 2021

DO vill ta fler fall av lönediskriminering till domstol

Lönekurvan planar ut strax efter 50

Kräv ökad transparens kring hur lönesättningen går till

Tre av fem medlemmar kan inte påverka sin lön