Förmåner kan tyckas vara ett komplicerat ämne men syftar i grund och botten på en ersättning som sker i annan form än pengar. Det finns många förmåner, såsom tjänstebil, friskvårdsbidrag och personalrabatter. Marie Enander, skatterådgivare och ansvarig för området förmåner och representation på KPMG i Sverige, berättar för Akavia Aspekt att förmåner är ett sätt för arbetsgivaren att vässa sitt anställningserbjudande.

Det är inte supervanligt att man förhandlar sig till eller anpassar förmåner på individnivå, utan det totala förmånserbjudandet används snarare i konkurrenssynpunkt för att vara en attraktiv arbetsgivare, säger hon.

Somliga förmåner är skattefria. Det gäller exempelvis friskvårdsbidrag upp till max 5000 kronor årligen. Det innebär att den anställde kan inhandla friskvård för det beloppet – ovanpå sin ordinarie lön. De allra flesta förmåner är dock skattepliktiga. Detta betyder att den anställda behöver betala inkomstskatt på förmånsvärdet, vilket ofta är marknadsvärdet eller priset på förmånen. Förmånsvärdet hamnar i praktiken på lönespecifikationen och ökar den anställdes skatt. Marie Enander säger att skattepliktiga förmåner kan vara fördelaktiga, även om det självfallet varierar beroende på individens situation och på typen av förmån.

 Det kanske gäller någonting som man behöver köpa privat och alltså ändå har en kostnad för. Istället för att betala med skattade pengar kan man få förmånen via arbetet och bara betala skatt på förmånsvärdet, säger hon.

Hon ger ett exempel. Den som pendlar till och från jobbet skulle kunna tjäna på att få ett årskort i kollektivtrafiken som förmån. En sådan förmån är förvisso skattepliktig men den anställda betalar då endast skatten på förmånsvärdet, alltså kostnaden för pendlarkortet.

Baksidan med alla skattepliktiga förmåner är att arbetsgivaren måste betala arbetsgivaravgifter på dem, säger Marie Enander.

Ett annat exempel på en skattepliktig förmån är en privat sjukvårdsförsäkring. I det fallet är den skattepliktiga delen, det vill säga förmånsvärdet, 60 procent av försäkringspremien medan 40 procent av kostnaden är skattefri.

Det kan vara klokt att ta försäkringen via jobbet och betala skatt på 60 procent på premien istället för att köpa den privat med nettopengar, säger Marie Enander och fortsätter:

Ytterligare ett exempel är städhjälp i hemmet, vilket kan vara attraktivt för många anställda. Då kan man betala skatt på förmånsvärdet istället för att anlita en städfirma privat och betala en högre summa.

Läs också: Fixa lönesamtalet på distans

En vanligt förekommande förmån är förmånsbilen, alltså en tjänste- eller personalbil som tillhandahålls av arbetsgivaren men som den anställde har möjlighet att använda privat. Bilen bekostas av medarbetaren genom ett avdrag på netto- eller bruttolönen motsvarande bilens förmånsvärde, vilket bestäms utifrån exempelvis bil- och årsmodell. I regel – men inte alltid – står arbetsgivaren för underhåll och service, vilket ska skapa förutsägbarhet för den anställde. Poängen är att förmånsbilen ska bli billigare att ha jämfört med att äga bilen privat. I början på året införde den S-ledda regeringen nya bestämmelser som i korthet innebär att förmånsvärdet höjs för nya förmånsbilar, vilket i praktiken innebär högre skatt.

Det är inte längre lika fördelaktigt att ha en förmånsbil. I och med de nya reglerna har förmånsvärdet ökat med i snitt 30 procent på nya bilar, säger Marie Enander.

Läs också: Ta med facket på lönesamtalet

Finns det någon tumregel för när en förmånsbil inte lönar sig?

I dag måste man ställa arbetsgivarens erbjudande i relation till privatleasing. Och även jämföra slutlig kostnad (bil och drivmedel) för medarbetaren i relation till behov av bil, körsträcka privat respektive i tjänsten samt milersättning för tjänstekörning. Det är viktigt att korrekt ta fram nettokostnaden och faktiskt bedöma om bilinnehavet genom tjänstebil är värt kostnaden, ifall inte tjänstebilen är nödvändig i tjänsten.

En annan skattepliktig förmån gäller aktier och värdepapper. Aktierna betraktas som skattepliktiga förmåner när den anställde har fått köpa dem till ett förmånligt pris. Skatten betalas på förmånsvärdet, det vill säga skillnaden mellan aktiens marknadsvärde vid tidpunkten för förvärvet och det mer förmånliga pris som den anställde har fått betala.

I de stora bolagen är det för det mesta bara aktiesparprogram för ledningsgruppen och inget för den breda massan, men några har något aktiesparprogram och liknande som är bredare. Det är vanligt i startups att ha en större del av kompensationen i equity. Vi ser också att större snabbväxande bolag, framförallt inom tech, använder sig av equity i kompensationspaketet. I USA är det standard och vi ser att många techbolag i Sverige följer efter.  Man vill låta de anställda vara med på resan och ta del av en framtida succé som aktieägare, säger Marie Enander.

Läs också: 6 steg till högre lön när du byter jobb

Under pandemin har hemarbetet varit utbrett. Hur har detta påverkat beskattningen av förmåner, till exempel när den anställde har använt sin jobbdator utanför arbetstid i hemmet eller när arbetsgivaren har skickat enklare förtäring hem till de anställda?

Bedömningen avseende när ett arbetsredskap är skattepliktigt eller skattefritt har inte varit annorlunda under pandemin. Vad gäller förtäring som har skickats hem till de anställda är dock Skatteverket tydliga. De anser att exempelvis en jultallrik som skickats hem till de anställda inför ett julevent på distans via exempelvis Teams är en skattepliktig måltid eftersom detta inte ses som intern representation. Det medför att de anställda ska förmånsbeskattas enligt schablonen för kostförmån (100 kronor för lunch/middag), säger Marie Enander och fortsätter:

För skattefrihet av enklare förtäring ska förtäringen antingen vara av enklare slag (det vill säga inte en måltid) eller vara av mindre värde. Utöver det ska den förtäras på arbetsplatsen för att vara en personalvårdsförmån, det vill säga på den anställdes kontor och inte i bostaden. Det innebär att förtäring som skickas hem till de anställda är en skattepliktig förmån eftersom bostaden i det fallet inte är arbetsplatsen, och det gäller även om de anställda har arbetat hemma under hela pandemin.

Läs också: Datumet då du som kvinna inte längre får betalt för din arbetsinsats