Är tjänstgöringsbetyg viktigt?

Tjänstgöringsbetyg är fortfarande brukligt men förmodligen inte så länge till. Idag ringer arbetsgivarna upp dina referenser och tittar på dina Linkedin-rekommendationer. Du har rätt till tjänstgöringsbetyg om du arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal. Dessutom får det inte vara negativt, det är en överenskommelse arbetsgivare emellan.

Skriver du att någon är en klantskalle riskerar du att hamna i Arbetsdomstolen. Det finns dem som blivit fällda. Stora företag har ofta mallar men att få till formuleringarna kan vara nog så svårt ändå. Nyanserna är små men tydliga om man vet hur betygen ska tolkas.

Experten om tjänstgöringsbetyg.

Många gånger handlar det mer om vad som inte står. Georg Uggelberg, personaladministratör med erfarenhet från verkstadsindustrin, har skrivit boken »Att skriva och tolka tjänstgöringsbetyg«.

– Allt som utelämnas är definitivt på minussidan. Skriver du ingenting, bara att vederbörande slutar på egen begäran, punkt, så förstår den som läser att personen inte lyckats i jobbet och att chefen är glad att bli av med honom eller henne, menar Georg Uggelberg.

Läs också: Fånga jobbet i nätverket

En vanlig omskrivning är annars att önska personen lycka till i sin nästa tjänst. Det är ett sätt att slippa rekommendera. Står det bara »våra rekommendationer« är också det ett underbetyg. »Våra bästa rekommendationer« är ett medelbetyg medan »våra allra bästa rekommendationer« är ett mycket gott betyg. Georg Uggelberg har lånat skalorna från storföretag som Ericsson och Astra Zeneca.

– De kallas verbala skalor och kan översättas i fem steg. »Till full belåtenhet« är till exempel inom den kommunala sektorn ett medelbetyg som betyder en genomsnittligt utförd arbetsprestation. I storföretagens femgradiga skala är det något under medel, förklarar Georg Uggelberg.

Läs också: Sex tips för att söka nytt jobb

Tjänstgöringsintyg är viktigare

Vitsorden är visserligen viktiga men själva tjänstgöringsintyget, vad den anställde haft för arbetsuppgifter är det som väger tyngst.

– Man ska lägga ner stor omsorg på att beskriva arbetsuppgifterna. Då kommer du också ifrån ångesten att på slutet behöva tala om att den anställde kanske inte utfört jobbet med något lysande resultat, säger Georg Uggelberg.

Det är inte fel att be den som ska sluta att själv skriva ner vad han eller hon tycker ska stå med. Kanske har hon avancerat och fått ökade befogenheter, kanske ska han byta bransch och vill ha med något specifikt. Om den anställde haft flera chefer ska det helst finnas redan skrivna omdömen som vävs in i betyget. På frågan varför Georg Uggelberg  skrev boken svarar han:

”Den behövs. Jag har anställt så mycket folk och sett så mycket klantigheter och så många luddiga betyg att jag fått sortera bort en hel drös för att jag inte fattar vad som står.”

Så tolkar du ett tjänstgöringsbetyg

Femgradiga skalor kan se ut så här. Det fungerar ungefär som det relativa betygsystemet i skolan där 1 är det lägsta betyget och 5 det högsta.

Vitsord om hur man utfört
uppgifter av olika slag
Normalfördelning Sammanfattande vitsord
Till vår belåtenhet 5% Lämna henne våra rekommendationer
Till vår fulla belåtenhet 20%  

 

Lämna henne våra bästa
rekommendationer

Med gott resultat 50% Med nöje lämna henne våra
bästa rekommendationer
Med mycket gott resultat 20% Lämna henne våra allra
bästa rekommendationer
Med utomordentligt gott resultat 5% Med nöje lämna henne våra allra bästa rekommendationer

Skalan kan uppfattas som åldersstigen. God, Mycket god och Utmärkt kan användas i stället.
Om personliga egenskaper är »Bra« lika med icke fullt tillräcklig, »Mycket bra« en normalprestation och »Synnerligen bra« ett överbetyg.

Källa: Att skriva och tolka tjänstgöringsintyg (Talentum HR)

Den här texten publicerades  1 december 2006 för Civilekonomen, den är skriven av Ellinor Torp.

Den här texten har tidigare varit publicerad

Då Akavia har bildats efter en sammanslagning mellan de två professionsförbunden Jusek och Civilekonomerna har de båda tidigare förbundens tidningar lagts ned. Därmed har också möjligheten att ta del av det historiska innehållet försvunnit. I stället driver det nya förbundet Akavia nu medlemstidningen Akavia Aspekt. Vi har valt att fortsätta möjliggöra läsning av vissa artiklar från Jusektidningen Karriär och från Civilekonomen här på webben, trots att tidningarna inte längre existerar. Den här texten tillhör dessa tidigare publicerade artiklar. Har du invändningar mot innehållet i denna text med tillhörande bilder eller invändningar mot att materialet är fortsatt tillgängligt, vänligen vänd dig till ansvarig utgivare för Akavia Aspekt.

6 Kartläggning: Har du rätt lön?