Problem och utmaningar dyker regelbundet upp i arbetslivet, det är något man kan vara säker på. Då gäller det att kunna hantera dem på bästa sätt; att komma vidare och att i bästa fall få nya lärdomar eller erfarenheter på köpet. Annorlunda uttryckt: det behövs resiliens i ledarskapet.

Kristina Bähr. Foto Magnus Aronson– Jag märker att det är alltför många chefer som har en vardag där de kämpar på, och som nätt och jämnt klarar att hålla näsan över vattenytan. I den situationen är man väldigt sårbar för oförutsedda händelser, säger Kristina Bähr, ledarskapscoach och författare till boken ”Resilient ledare – träna förmågan att hantera motgångar och andra påfrestningar”.

En resilient ledare är istället trygg i sin roll, och trivs med att hantera såväl med- som motgångar.

– Motsatsen, det vill säga brist på resiliens, innebär ett oflexibelt och ängsligt ledarskap som gör att det blir svårt att använda sina resurser klokt – vad gäller såväl ekonomi som medarbetarnas kompetens, kreativitet och samskapande.

Den som har god resiliens är däremot villig att öppna för fler perspektiv i diskussioner och att vara öppen med att man inte kan allt själv.

– Det senare har framför allt en hel del nya chefer svårt för. De kan ha en bild av att det ska vara en hierarkisk struktur, där den som är högst upp sitter inne med alla svaren. Men det är en förlegad bild av hur en organisation fungerar, som absolut inte kan användas i dagens arbetsliv.

För behovet av resiliens har successivt ökat, menar Kristina Bähr.

– Samhället har blivit mer komplext, motsägelsefullt, föränderligt och oförutsägbart. Informationsflödet ökar och chefer är mer utsatta för granskning än tidigare. Detta kräver trygga, resilienta ledare som kan leda med självkännedom och emotionell reglering – i stället för att bli hotade och visa frustration och ilska när det kommer motgångar.

Emotionell reglering innebär förmågan att förstå sina emotioner, reaktioner och att kunna reglera dem – i syfte att kunna tänka klart, även i krävande situationer.

– Det går att träna på såväl självkännedom som emotionell reglering, exempelvis i samspel med andra chefer, genom handledning eller med hjälp av coachning. Men det kan vara en tuff process för vissa, för det gäller att kunna titta sig själv i spegeln och tänka igenom vad man kan respektive inte kan, säger Kristina Bähr.

För att sedan kunna dra nytta av de resurser som finns i form av kompetens hos medarbetarna gäller det för en resilient ledare att kunna skapa tillitsfulla relationer, vilket är en förutsättning för psykologisk trygghet, menar hon.

– Det kan även handla om rent konkreta åtgärder, som att etablera goda mötesrutiner som medvetet lyfter fram olika medarbetares kunskap och perspektiv.

En risk med ett ledarskap som till stor del präglas av resiliens kan vara att det låter alltför optimistiskt, konstaterar Kristina Bähr.

– Det kan ge en känsla av att man sopar problem under mattan. Jag tycker att resiliens är en värdefull egenskap, som dock behöver kopplas till en stor dos realism kring de förutsättningar som råder på en arbetsplats.

Resiliens och emotionell reglering

Tre viktiga egenskaper präglar resilienta människor är att de har lätt för att acceptera omständigheterna så som de ser ut, de ser mening i det som händer dem och de har stor improvisationsförmåga. De gör det bästa av situationen.

För att öka organisationens resiliens behöver du kunna medarbetare i deras psykologiska utveckling, vilket i sin tur kan kräva att du behöver öka din självkännedom och utveckla din förmåga till emotionell reglering.

Emotionell reglering gör att vi minskar risken för att våra tankeprocesser störs av inre emotionella processer som får inflytande över vårt agerande och påverkar våra relationer.

Fem användbara strategier för emotionell reglering:

  1. Medveten andning
  2. Att föreställa sig framtiden
  3. Att skifta fokus för uppmärksamheten
  4. Kognitiv omvärdering
  5. Att föreställa sig sitt bästa jag och agera från den positionen.

Källa: ”Resilient ledare – träna förmågan att hantera motgångar och andra påfrestningar” av Kristina Bähr.