Under coronapandemin har många helt eller delvis arbetat hemifrån. Det som för några år sedan bara var möjligt för ett fåtal yrkesgrupper har blivit vardag. Distansarbete, och större möjligheter att själv kunna avgöra var och när arbetet ska utföras, uppfattas av många som något positivt. Autonomin ökar och det blir lättare att få ihop privatlivet med arbetslivet.

– Att kunna jobba på distans innebär för många en stor frihet. Samtidigt kan ständig nåbarhet göra att vi aldrig känner oss riktigt lediga, att vi ständigt har med oss tankar på jobbet, säger Giorgio Grossi, som är en av författarna till boken Krisstress.

Många kan också uppleva ett underförstått krav från arbets­givaren på att de ska vara tillgängliga för åtminstone mindre arbetsuppgifter, till exempel svara på mobilen eller på enklare mejl, under kvällar och helger. Det blir otydligt vad som är arbete och vad som inte är det. Arbete och privatliv blandas. Gränsen suddas ut.

Bli medlem i Akavia

Akavia är förbundet för dig som är akademiker. Genom oss får du råd och stöd genom hela arbetslivet. Akavia ger dig full utväxling på din karriär. Läs mer om vad du får som medlem.

– Att inte ha fasta ramar, att inte ha en ordentlig struktur i sin vardag, kan vara stressande för många. Det kan också göra att vi arbetar mer än vad vi borde göra och dess­utom gör det ofokuserat. 

Läs också: Coronans påverkan på arbetslivet

Giorgio Grossi säger att det är viktigt att ledningen är tydlig med vilka krav som ställs på medarbetarna, till exempel när de förväntas vara anträffbara och när de inte förväntas vara det.

– Den enskilde medarbetaren bör å sin sida vara disciplinerad och sträva efter att hålla arbets- och nåbarhetstider, vilket kan vara extra utmanande om man arbetar hemifrån. En bra idé är därför att försöka skapa en tydlig jobbstruktur hemma.

En del i det kan vara att försöka dra en fysisk gräns mellan arbete och fritid, det vill säga att om möjligt inrätta en arbetsstation hemma och begränsa arbetet dit.

– Resten av lägenheten eller huset är då fritid. Även nåbarheten bör begränsas, om man inte har ett arbete där man stundtals måste vara ständigt nåbar. Bestäm vilka som är dina arbetstider och håll dig till dem. Många vet med sig att de inte förväntas att ständigt vara nåbara. Ändå är de det. Dessutom läser de och svarar slentrian­mässigt på jobbmejlen under kvällar och helger. 

Läs också: Ge stöd åt medarbetare under covid-krisen

Ytterligare ett sätt att underlätta för en bra jobbstruktur är planering.

– Börja arbetsveckan med att gå igenom vad som ska göras, vilka arbetsuppgifter som bör prioriteras och vilka som kan vänta. Planera in luft mellan arbetsuppgifterna. Ett bra sätt att få överblick är att skaffa en papperskalender där du kan se hela veckan framför dig. Det ger dessutom en känsla av kontroll. Om kalendern fylls på med alltför mycket kan det vara lägligt att be chefen om hjälp med att prioritera, säger Giorgio Grossi. 

– Glöm inte pauser och återhämtning. Ta en promenad eller genomför ett fysiskt träningspass om du har arbetat länge framför datorn, säger han. 

Läs också: Giggandet har fått ett uppsving av pandemin

Konsekvenserna av covidpandemin för arbetslivet

Ökat distansarbete. Högre arbetslöshet. Snabbare teknikskifte. Nya sätt att konsumera. Lågkonjunktur.

Det är bara några kon­sekvenser av coronapandemin, förutom tusentals sjuka och avlidna. Vad mer kan vi förvänta oss av åren framöver? Granskningen om covidpandemins effekter på arbetslivet publicerades i september 2020. 

Coronans påverkan på arbetslivet

Ökade förutsättningar för hemmaarbete

Coronaskulden sätter press på rättsväsendet

Kriser – en potentiell grogrund för innovation

Branscherna som blomstrar i coronakrisen