Hon beskriver arbetssituationen på många domstolar som ansträngd.
– Det gäller inte bara för domarna, utan även för domstolshandläggare, beredningsjurister, föredragande och andra yrkeskategorier. Det är helt enkelt för få anställda på många domstolar. De pågående satsningarna på polis och åklagare förstärker ytterligare behovet av mer resurser till domstolarna.
Enligt Elisabeth Åberg behöver domstolsvärlden arbeta mer strukturerat och långsiktigt med sin kompetensförsörjning.
– En del i detta är att se över och förbättra arbetsbelastningen, arbetsvillkoren och arbetsförhållandena samt utveckla ledarskapet. Att klara kompetensförsörjningen är bland mycket annat även en fråga om rättssäkerhet.
Du kan påverka arbetsmarknaden genom ditt medlemskap
Du kan också påverka svensk arbetsmarknad! Genom att bli medlem i Akavia kan du vara med och styra svensk arbetsmarknad. Som medlem i ett fackförbund kan du engagera dig i de frågor du tycker är viktiga för din bransch eller dig. Hos Akavia finns det många möjligheter för dig att påverka och engagera dig i professionsgrupper, via medlemspaneler, styrelser eller utskott. Läs mer om dina möjligheter att påverka.
– Domarrekryteringen har varit ett bekymmer under lång tid och är det fortfarande på sina håll. Samtidigt är det långa ledtider när man ska anställa en domare. Det gör att det behövs en långsiktig planering. Kompetensförsörjningsfrågor är komplexa, det visar inte minst att frågan har funnits under flera år.
Hur underlättas domarrekryteringen?
– Det räcker inte att bara höja lönen, även om det är önskvärt. Förutom allmänt bättre arbetsvillkor tror jag att en viktig åtgärd är att öka de enskilda domarnas självständighet utanför själva dömandet där de redan är självständiga.
På vilket sätt?
– Till exempel genom att de får ökade möjligheter att styra över sitt arbete och sin arbetstid. Det krävs större flexibilitet vad avser hur arbetet kan läggas upp inom de ramverk som styr verksamheten, såsom hur utsättning av mål sker, möjligheterna att arbeta på distans eller hemifrån och att kombinera arbetet med privatliv.
– Jag tror också att man bör se över möjligheterna för domare att specialisera sig, kanske som har gjorts inom åklageriet. Möjligen skulle det öka intresset för att vilja bli domare hos en del advokater, åklagare eller jurister från andra områden. Det stöd en domare kan få av övrig personal behöver också utvecklas för renodling av domarrollen och ett utökat samarbete mellan yrkeskategorier.
Cecilia Ashori-Mehrandjani, notarieansvarig inom Saco-S Domstol, säger att är en väldigt ansträngd arbetssituation för notarierna.
– Många arbetar väldigt mycket.
Hur får man fler notarier att vilja bli domare?
– Man måste förbättra arbetsvillkoren på domstolarna. Lönen är en del. Andra viktiga delar är arbetsbelastning, arbetsmiljö och möjligheterna till ett mer flexibelt arbetsliv.
Läs om Akavias medlemstjänst Notariestatistik
Läs också: Så kan jurister skapa balans i livet: ”Börja i små steg”
Granskning av domarbristen
Sex av tio domstolar misslyckas med att nå regeringens
mål när det gäller handläggningstider. Det visar Akavia Aspekts granskning som publiceras i oktober 2022.
De långa handläggningstiderna – som bland annat beror på för få domare i kombination med ett ökande antal mål – får stora konsekvenser på flera samhällsområden.
Investeringar i ny energiproduktion som försenas – trots att Sveriges elbehov växer – och unga som står utan inkomst och mår psykiskt dåligt i väntan på beslut om aktivitetsersättning, är bara två aktuella exempel.
Så påverkas samhället av domarkrisen
Handläggningstiden för vindkraft har fördubblats
Domstolarnas långa handläggningstider drabbar unga med funktionsnedsättning
Behöver du råd eller stöd? Kontakta Akavia
Du som har en utmanade arbetssituation kan kontakta Akavias rådgivning. Där finns erfarna förhandlare/ rådgivare som kan ge stöd och råd om du har en ohållbar arbetssituation.
Publicerad
Uppdaterad