Den sjätte september 2019, fredagsmorgon. Henrik Olsson Lilja befinner sig i trapphuset utanför sin lägenhet när han hör springande steg i trappan och en man med ett vapen uppenbarar sig. Det första skottet träffar honom i bröstet, strax under hjärtat.

– Det var som att tankarna gick i två spår i huvudet under de här minuterna. Dels tänkte jag på hur jag skulle agera: om jag skulle kunna rå på honom, om det fanns någon annan där. Dels tänkte jag på min familj. Nu kommer jag att dö när som helst, tänkte jag. 

Men Henrik Olsson Lilja överlevde, och lyckades springa nerför trapporna och söka hjälp. 

– Jag hade tur. Det är så nära döden man kan komma. 

Läs också om advokaten som hotas på grund av sitt jobb

Han fördes i ambulans till sjukhuset för att opereras. Operationen gick bra och han blev kvar en vecka för att återhämta sig. Parallellt påbörjades en polisutredning. När han nu i efterhand ser tillbaka har han bara gott att säga om hur han blev bemött.

– De som har skött den här polisutredningen har varit fantastiska. De har avsatt mycket resurser och jag har haft en väldigt bra kontakt med dem. Likaså det hårt kritiserade Karolinska sjukhuset tog emot mig på ett fantastiskt sätt. Sedan var det ett oerhört stöd från nära och kära som kom och uppvaktade mig på sjukhuset. Det var fantastiskt.

Redan efter en dryg månad var han tillbaka på kontoret. 

– Jag ville komma tillbaka snabbt ur ett rent terapeutiskt perspektiv. Samtidigt får man inte förtränga händelsen, för då kan det slå tillbaka.

I mars inleddes rättegången mot mannen som sköt. Plötsligt befann sig Henrik Olsson Lilja på ett helt annat ställe i rättssalen än där han brukar vara: som målsägande.

Läs också om hoten mot åklagarna

Henrik Olsson Lilja.

– Det är klart att det blir speciellt. Man är van vid att ha en ombudsroll och så helt plötsligt gäller det en själv. Jag tror inte att det är kul att bli opererad när man är läkare själv heller.

Var det något du förvånades över med rättsprocessen?
– Det konstigaste har varit känslan av att vara med om en händelse som ingen annan kan förstå – trots att man försöker att beskriva den med ord. När det avhandlas i en rättssal flera månader senare kan det inte hjälpas att det känns närmast administrativt.

Om tvisten med arbetsgivaren inte går att lösa kan medlemmar ansöka om rättshjälp från förbundet för att få saken prövad i domstol eller skiljenämnd. 

Rättshjälpen innebär att en förbundsjurist företräder medlem utan kostnad hela vägen i processen. Vid en eventuell förlust svarar Akavia för samtliga rättegångskostnader. 

Det innefattar inte kostnader för skiljeförfarande eller skadestånd som medlem själv döms att betala till arbetsgivaren.

Kontakta Akavias rättshjälp för mer information.

Det är något att ta med sig som försvarare och målsägandebidräde, menar han. 

– Det har blivit tydligt för mig att man måste lägga väldigt mycket tid på hur man ska berätta om händelsen för att förmedla känslan av det som hänt på ett bra sätt. Annars blir det lätt väldigt kliniskt, vilket drabbar den målsägande. 

Läs också: "Ministern ser över ökat skydd"

Även om händelsen givetvis har varit traumatisk menar Henrik Olsson Lilja att den har lärt honom mycket. 

– Jag kan ju inte rekommendera att någon ska råka ut för det här, men det är en nyttig upplevelse att få uppleva det från målsägandes perspektiv. Det är först när man varit med om något som man kan förstå hur den andra känner. Så min empatiska förståelse för brottsoffer har ökat. 

Henrik Olsson Lilja.

Det ständiga lärandet är tydligt närvarande när man talar med Henrik Olsson Lilja. Han har haft med sig coacher i rättssalen och övat retorik. Har jobbat med röstpedagog och tagit lektioner i engelska (”det är en sak att beställa öl och en helt annan sak att prata om trolöshet mot huvudman”). Och så undervisar han i allmän straffrätt och håller i Advokatsamfundets ekobrottsutbildning för att hålla sig à jour. 

Läs också: Efter alla hot - Åklagarmyndigheten startar en säkerhetsavdelning 

– Det är lätt att tro att det bara är att köra när man har gått juristutbildningen, att man är färdig. Men det är inte så; man kan utvecklas hela tiden – det är det som är fascinerande med yrket. Du är som bäst när du är 60 år gammal, säger han.

Visserligen finns det ett krav från Advokatsamfundet på 18 timmars årlig vidareutbildning för advokater (som i år till viss del skjuts vidare till 2021 till följd av coronapandemin), med syftet ”att upprätthålla och vidareutveckla yrkeskompetens”. Men trots detta menar Henrik Olsson Lilja att det är lätt att stagnera och köra på i gamla hjulspår. Det vill han undvika på egna byrån Olsson Lilja Advokater som han driver sedan två år tillbaka. 

Henrik Olsson Lilja.

– Utbildning är min käpphäst. Man kan inte vara en rörmokare som skruvar på samma sätt varje gång. Det här yrket är på liv och död; det kan vara livstid eller inte. Då är det ett krav att hela tiden hänga med och ha en helhetssyn som advokat. Domstolen förväntar sig det, likaså klienterna. Det kan låta som självklarheter, men det är inte det.

Helst vill han också att byrån ska vara en del av den juridiska utvecklingen. En hjärtefråga är att försöka förändra Sveriges långa häktningstider, vilket han knappast är ensam om. Bland annat har FN och Europarådet upprepade gånger kritiserat Sverige på denna punkt. 

– Jag menar att vi har ett 1700-talssystem i Sverige. Det är fruktansvärt att se hur normala personer kan bli nedbrutna över tid. I det fall jag håller på med nu har min klient varit häktad sedan mars 2019. Det är ett år och tre månader. 

Trots detta understår sig Sverige att kritisera andra länder, säger han. 

– Jag har haft ett mål om en utlämning till Kina som gick upp till Högsta Domstolen. Där fördömde vi Kina för att det finns en enorm ovisshet i rättssystemet – men det är samma ovisshet här. Vi har blivit kritiserade hur länge som helst men har gjort väldigt tafatta försök att ändra detta. Politikerna har inte träffat de här klienterna, de fattar inte hur det är.

Det målet är ett av totalt sex stycken som tagits upp i Högsta Domstolen med Henrik Olsson Lilja som advokat.

– Det är som att göra hole in one eftersom det inte händer ofta – och där får man verkligen vara en del av rättsutvecklingen.

I dag är ungefär 70 procent av målen han tar sig an ekobrott. 

– Ekobrottmål är intressanta för det handlar inte bara om att fastställa huruvida man slog med öppen eller knuten näve, man måste komma fram till om det är ett brott överhuvudtaget. Sedan är ekoklienter ofta ganska kräsna, de vill inte ha någon 29-årig nybliven advokat. De vill ha någon som har hållit på länge. 

Med 26 år som advokat passar han in på beskrivningen. Och han menar att han fortfarande har kul på jobbet varje dag. 

– Du kan ta dig an svårare och svårare frågor, det är ingen löpande band-princip direkt. Du vet aldrig i början av veckan vad som ska hända – helt plötsligt är det någon anhållen, det är förhör och det är häktning. Det gör att man måste vara väldigt stresstålig och man får inte ha för mycket kontrollbehov. Då får man ont i magen. 

Dessutom bör man vara lite av en tävlingsmänniska, tror han. 

– Men den stora drivkraften som advokat är att hjälpa människor. Din klient har ingen annan utom du som försvarare. Åklagaren kan ha jättemycket poliser och experter till sitt förfogande, men klienten har bara dig. 

Han, om någon, vet vad en bra rättsprocess ger. För det blev en fällande dom, 12 år, i tingsrätten för mordförsöket på honom.

– Det är skönt att se att rättssystemet fungerar, för det hade varit jobbigt att gå runt och veta att det finns någon därute som har skjutit mig. Det har påmint mig om den terapeutiskt viktiga effekten av en bra utredning och att känna att alla har gjort sitt yttersta.

Tänker du annorlunda kring vad för typ av uppdrag du tar dig an i dag?

– Det är väldigt lätt att tro att bara för att något sådant här händer så kommer man att sitta och njuta i yogaställning. Så är det inte riktigt. Men jag tänker mer på mina nära och kära och så försöker jag säga nej i lite större utsträckning till saker och ting så att jag kan göra det som är kul här i livet. Det andra löser sig. 

Granskning om hot och hat på arbetsplatser

Var fjärde medlem har utsatts för hot, våld eller trakasserier

Var fjärde Akaviamedlem som arbetar inom vissa kommunala och statliga myndigheter har utsatts för hot, våld eller trakasserier på jobbet under de senaste två åren. Mest utsatta har anställda inom Kronofogden och Migrationsverket varit.
– Nu krävs det åtgärder, säger Akavias ordförande Lee Wermelin.
Här hittar du vår stora granskning om hot mot tjänstepersoner som bara gör sitt jobb som publicerades i oktober 2021.

En av fyra medlemmar hotas på jobbet

Arbetsplatserna som är mest utsatta

Åklagaren: Jag känner mig ensam och utsatt

”Vi får lära oss att hantera situationen”

”Risk att hotade inte vågar utföra sitt arbete”

”Viktigt att ha policy för nolltolerans”

Ministern: ”Vi ser över ökat skydd”

Läs också: Så kan du göra om du känner dig otrygg i jobbet

Läs också: Åklagarna får ny säkerhetsavdelning

Akavia efterlyser åtgärder för ökad trygghet

Behöver du hjälp på jobbet, kontakta Akavia för rådgivning

Granskning av Sveriges rättssäkerhet

Rättssäkerheten under press
Organiserad brottslighet och gängskjutningar driver fram snabba lagändringar. Under den senaste mandatperioden har regeringen tagit initiativ till över 60 straffskärpningar och gett polis och åklagare nya verktyg. Men – vad händer med rättssäkerheten när långsiktighet och helhetssyn får stå tillbaka? Akavia Aspekt publicerade granskningen i september 2021.

Rättssäkerheten under press

Kravet: ”Behandla rättsväsendet som en helhet”

”Åklagarnas arbetsvillkor måste förbättras”

Överfullt på häkten och anstalter

Antalet privata fängelser ökar

Läs också: Fängelsechefen tror på människans förmåga till förändring