Branschorganisationen Svensk Vindenergi har låtit undersöka handläggningstiderna för landbaserade vindkraftansökningar under åren 2014–2021, totalt 281 stycken.

De så kallade miljöprövningsdelegationerna behövde i genomsnitt 26 månader på sig för att fatta beslut efter att ansökan lämnats in.

I mark- och miljödomstolarna tog det i genomsnitt tolv månader att fatta beslut (162 ansökningar).

Handläggningstiden i Mark- och miljööverdomstolen var i genomsnitt 14 månader (39 ärenden).

I fjol fördubblades handläggningstiderna i mark- och miljödomstolarna. Mellan 2014 och 2020 var den genomsnittliga handläggningstiden 366 dagar. 2021 hade den ökat till 629 (fem mål).

– I stället för att minska blir handläggnings- och led­tiderna när det gäller vindkraftsparker allt längre. I dag tar det ungefär tio år från att ett projekt inleds med att den som vill bygga en vindkraftspark skriver avtal med en markägare tills att parken kan börja producera el, förutsatt att alla nödvändiga tillstånd har beviljats. De flesta projekt faller på det kommunala vetot, säger Tomas Hallberg.

– Sveriges elanvändning väntas fördubblas fram till 2045. Det förutsätter enorma investeringar i både elnät och elproduktion.

Förseningar i utbyggnad av viktig elproduktion leder till stora samhällsproblem och gör att det blir mycket svårare att förse såväl industrin som transportsektorn med den el som behövs för att vi ska klara klimatomställningen.

Vad beror de långa handläggningstiderna på?

– Vi tror att mycket handlar om personalresurser. Vill man korta tiderna behövs det mer resurser till både domstolar och miljöprövningsdelegationer. Genom att minska antalet domstolar och miljöprövningsdelegationer som prövar den här typen av ärenden, som är ganska få, kan man förmodligen både öka kompetensen hos handläggarna och snabba på handläggningen.

Räcker det?
– Nej. Sverige är näst sämst inom EU på detta och borde följa EU:s reviderade förnybarhetsdirektiv som säger att tidpunkten från ansökan till beslut i första instans får vara i högst två år, inklusive både produktion och nät. När Sverige implementerade direktivet infördes ingen tidsfrist. Det bör regeringen göra nu, säger Tomas Hallberg.

– I Sverige görs prövningen av nätkoncessionen, som tar mellan ett år och 18 månader, först efter att miljötillstånd har beviljats, vilket leder till ytterligare förseningar. Den borde göras parallellt med miljöprövningen.

Läs också: Många jurister funderar på att sluta: ”Lönen är inte allt”

Läs också: Akavia efterlyser åtgärder för ökad trygghet

Läs också: Kravet: ”Behandla rättsväsendet som en helhet”

Tillståndsprocess för vindkraftverk

  • För att få bygga landbaserade vindkraftverk krävs det tillstånd av någon av länsstyrelsernas tolv miljöprövningsdelegationer.
  • Miljötillstånd kan endast ges om kommunen har tillstyrkt ansökan, det vill säga det som i debatten brukar kallas för kommunalt veto.
  • Miljöprövningsdelegationens beslut kan överklagas till nästa instans som är mark- och miljödomstolen. Det finns fem sådana i Sverige.
  • Mark- och miljödomstolens dom i målet kan i sin tur överklagas till sista juridiska instans som är Mark- och miljööverdomstolen som då beslutar om målet får prövningstillstånd eller inte. Nekas målet prövningstillstånd vinner domen laga kraft och kan inte överklagas.

Granskning av domarbristen

Sex av tio domstolar misslyckas med att nå regeringens
mål när det gäller handläggningstider. Det visar Akavia Aspekts granskning som publiceras i oktober 2022.

De långa handläggningstiderna – som bland annat beror på för få domare i kombination med ett ökande antal mål – får stora konsekvenser på flera samhällsområden.

Investeringar i ny energi­produktion som försenas – trots att Sveriges elbehov växer – och unga som står utan inkomst och mår psykiskt dåligt i väntan på beslut om aktivitets­ersättning, är bara två aktuella exempel.

Så påverkas samhället av domarkrisen

Handläggningstiden för vindkraft har fördubblats

Domstolarnas långa handläggningstider drabbar unga med funktionsnedsättning

Arbetsvillkor för domare - en fråga om rättssäkerhet