Lönestatistik: Så mycket tjänar jurister 2023

Ny lönestatistik från Akavia visar att medianlönen för jurister under 2023 ligger på 53 200 kronor, vilket är den tredje högsta siffran bland fackförbundets samtliga yrkesgrupper – enbart ekonomer och it-akademiker ligger högre. Ulrika Husmark, professionsanalytiker på Akavia, säger att arbetsmarknaden fortsatt är god för jurister, trots den besvärliga ekonomiska situationen i Sverige i allmänhet.

–  Oavsett hur det går i samhället behövs jurister, det är en sällan en kompetens som olika verksamheter drar ner på. Därför är arbetslösheten låg och arbetsmarknaden stark för jurister, vilket också påverkar löneläget och gör att jurister generellt tjänar bra, säger hon till Aspekt. 

Medianlönen för jurister i privat sektor uppgår till 60 000 kronor. Det är klart högre än för juristerna i kommunal och statlig sektor där medianlönerna uppgår till 49 000 respektive 48 800 kronor. 

Läs även: Löneguide: Maxa lönen genom hela livet

–  Lönen är högre för jurister i privat sektor. Där är arbetsbelastningen oftast hög, inte minst på affärsjuridiska advokatbyråer. Det finns samtidigt en spridd uppfattning i branschen om att arbetstempot är något lägre i offentlig sektor, och då är lönen i sin tur lägre. Detta är inte en sanning överallt men det beskrivs som ett generellt mönster i juristbranschen, säger Ulrika Husmark.

Vid val av karriärväg och arbetsgivare tycker inte Ulrika Husmark att man enbart ska fokusera på lönen, utan också ta hänsyn till andra faktorer såsom arbetsbelastningen. Detta förhållningssätt verkar också bli allt vanligare bland yngre jurister. Aspekt skrev i september 2022 om en branschrapport från rekryteringsbolaget Sharp Recruitment & Consultants som visade att många yngre ofta funderar på att sluta på sin arbetsplats, inte minst kvinnor. En förklaring som presenterades i rapporten är den höga arbetsbelastningen och de höga tillgänglighetskraven för biträdande jurister på de affärsjuridiska advokatbyråerna. Ulrika Husmark instämmer i den bild som framkom i rapporten.

– Många jurister börjar sin karriär på byrå men byter sedan till bolagssidan eller offentlig sektor när de bildar familj, eftersom de då inte hinner arbeta lika mycket. Däremot kan arbetsbelastningen förstås också vara hög för bolagsjurister och jurister i offentlig sektor, säger hon och fortsätter:

–  Att ha en hög lön, få bonus, avancera i hierarkin och bli delägare betyder inte längre allt, framförallt inte för den yngre generationens jurister. De vill i stället till arbetsgivare som erbjuder bättre möjlighet till balans mellan jobb och fritid och som arbetar för jämställdhet – vi ska komma ihåg att enbart två av tio kvinnor är delägare på byråerna trots att fler kvinnor än män tar juristexamen.

Läs även:  Experterna om fem kniviga lönedilemman

För jurister i Storstockholm ligger medianlönen på 55 000 kronor medan juristerna i Göteborg och Malmö/Lund har medianlöner på 50 500 kronor respektive 49 000 kronor. I Mellansverige uppgår medianlönen för jurister till 45 400 kronor – nästan 10 000 kronor mindre än för juristerna i huvudstadsområdet. I norra Sverige, där det pågår en stark industriutveckling, ligger medianlönen för jurister på 47 000 kronor.

–  En förklaring till det högre löneläget i Stockholm är att konkurrensen om kompetensen är tuffare där, vilket gör att arbetsgivarna behöver betala mer. I Stockholm finns också många större arbetsgivare, säger Ulrika Husmark.

Läs även: Löneförmåner-så bra är de

Hur ska man resonera – behöver man bo i en storstad för att tjäna bra?

–  Hur man resonerar är olika från person till person. På en mindre ort kan du tjäna mindre, men samtidigt är huspriserna lägre och tempot lugnare. En intressant följd av distansarbetet under och efter pandemin är att man idag har större möjlighet att jobba på distans och vara anställd i en storstad trots att man bor på en mindre ort. Det innebär att man kanske inte behöver välja antingen eller.

–  På vissa orter i norra Sverige görs det stora investeringar och där skriker man efter arbetskraft. Det skulle på sikt kunna leda till högre juristlöner i norr.

Den nya lönestatistiken från Akavia visar också lönenivån i olika branscher inom varje yrkeskategori. I toppskiktet för juristerna finns telekom (81 000 kronor), bank (75 900 kronor), bygg (73 700 kronor), industri (73 300 kronor) och finans (72 700 kronor). Branscherna ”handel” och ”media” har halkat ur topplistan sedan fjolåret.

–  Det är många bolag som går på knäna just nu och det är inte så konstigt att just branscherna handel och media har försvunnit från topplistan. Till exempel har vi sett att både Spotify och H&M har det tufft, säger Ulrika Husmark.

Bland branscherna med lägst lönenivå för jurister finns hälso- och sjukvård (47 000 kronor) och socialt skydd (46 400 kronor). Noterbart är att också advokat- och juristbyråerna återfinns bland branscherna med lägst lönenivå (45 600 kronor).

– Det låter konstigt att byråerna ligger så långt ner, men denna statistik ger inte hela bilden. Siffrorna inkluderar främst lönerna för biträdande jurister – och inte för advokaterna som tjänar mer. Advokaterna är ofta delägare och bedriver därför egen verksamhet inom byrån. Därför finns de inte med i statistiken, säger Ulrika Husmark.  

Akavias nya lönestatistik visar också lönenivån för olika chefsbefattningar. På förstaplats för juristernas del finns titeln ”chefsjurist” med en medianlön på hela 93 600 kronor i månaden. Med i toppen ligger även ”chefsåklagare” (85 600 kronor) och hovrättsråd/domare (73 400 kronor). Bland chefstitlarna med lägst lönenivåer finns ”enhetschef” (66 050 kronor) och ”sektionschef” (54 000 kronor).

–  Större ansvar över fler medarbetare genererar generellt högre lön. Enhetschef och sektionschef är positioner längre ner i arbetshierarkin som inte är lika krävande och därför inte ger lika hög lön, säger Ulrika Husmark.

Kvinnliga jurister tjänar inte lika mycket som manliga jurister, enligt Akavias nya lönestatistik. Medianlönen för kvinnliga jurister uppgår till 50 000 kronor, vilket kan jämföras med manliga juristers medianlön som i stället ligger på 55 600 kronor. Det innebär en löneskillnad mellan könen på totalt 5 600 kronor, eller ett rålönegap på 11,2 procent. Rålönegap innebär att man har räknat fram den nuvarande medianlönen för kvinnliga respektive manliga jurister, men däremot utan att ta hänsyn till ålder, bransch, geografiskt område eller position på arbetsplatsen. Värt att notera är att rålönegapet mellan kvinnliga och manliga jurister har ökat – i Akavias förra löneenkät från 2022 var löneskillnaden mellan könen ”bara” 4700 kronor.

– Det finns ett rålönegap mellan kvinnor och män i alla våra professioner, men störst skillnad ser vi bland jurister och ekonomer Det är viktigt att de här löneskillnaderna mellan könen uppmärksammas och att arbetsgivarna ser över sin lönestruktur för att minska dem, säger Ulrika Husmark.

Vad är din förklaring till detta rålönegap?

En förklaring kan vara pandemin då kvinnor arbetade hemifrån i större utsträckning än män. Kontorsnärvaro har traditionellt premierats i arbetslivet.