HR-professorn: Inte säkert att en stark företagskultur är en konkurrensfördel blandade värderingar som speglar samhället är att föredra

När de japanska företagen på 1980-talet poppade upp som framgångsrika kometer spreds bilden av att en stark homogen företagskultur var lika med framgång. Det är en uppfattning som Sveriges första professor i HR inte delar.

– Det har blivit en dogm att om alla delar samma värderingar blir det en framgångsrik organisation, men jag tycker inte att det finns något belägg för att likriktningsidealet är det bästa, säger Stefan Tengblad, professor i HR vid Göteborgs universitet.

Enligt Stefan Tengblad gick många av de företag som hade setts som framgångsrika och med stark företagskultur i konkurs, och det finns heller inga forskningsbelägg för att just en stark företagskultur leder till succé. Han anser att en sådan i stället riskerar att begränsa ett företag.

– Om man bara söker efter individer som ska passa in i en viss kultur så mycket som möjligt kan man missa viktig kompetens och erfarenhet, och även andra viktiga perspektiv.

Som motvikt lyfter han fram mångkultur och arbetsplatser där medarbetarna kan få vara sig själva. Tengblad menar att det är två faktorer som är ideala för en arbetsplats. Dels att den är inkluderande, dels att det är mångfaldskultur.

– I Sverige i dag har vi mångkultur och människor är olika, så det handlar om att anpassa sig till samhället.

Med ett mångkulturellt företag har medarbetare möjlighet att växa och nyanställdas erfarenhet tas tillvara snarare än att de ska formas till att passa in i den nuvarande organisationen. Det gäller snarare att skapa en organisation där de anställda med olika bakgrund och egenskaper känner att de passar in.

– Det är ledarens uppgift att lära känna nyanställda och se vad de kan bidra med och kontinuerligt ha dialog med de anställda för att se var de befinner sig just nu, men också vart de är på väg för att fånga upp hens förmåga som kan gynna företaget.

Han menar att en ledare vid varje nyanställning borde ställa sig frågan: Vad för sorts annorlundahet kan den här personen bidra med?

– För det kan vara en konkurrensfördel.

Ett företag som har tagit fasta på just mångfald och inkludering är Ikea. Företaget ser en tydlig relation mellan just detta och sina framgångar.

– Förutom att det gör att fler trivs så är det också god business, säger Gabriella Fredriksson, ledare för jämlikhet, mångfald och inkludering på Ikea Sverige, och fortsätter:

– Alla är lika mycket värda, men mångfald räcker inte. Man måste också känna sig inkluderad.

Hon ser ett tydligt samband mellan medarbetarnas trivsel och hur bra upplevelse kunderna och besökarna får.

Ingvar Kamprad, Ikeas grundare, hade från början ett genuint fokus på att alla människor kan om de får möjlighet. Gabriella Fredriksson berättar att han under 1960-talet tog med alla medarbetare till Sydeuropa på semester och studiebesök för att sedan ta del av deras åsikter och idéer utifrån upplevelserna.

– Alla ska ha samma möjlighet att utvecklas hos oss. I det ligger det också att man accepterar olikheter, säger hon.

– Sedan kan man naturligtvis alltid bli bättre. Detta är ett ständigt pågående arbete, för alla har vi förutfattade meningar.

Det innebär att Ikea hela tiden kontinuerligt arbetar med mångfald och inkludering.

Rouzbeh Löfberg arbetar med miljöfrågor på Ikea Fastigheter. För honom är mångfalden inom företaget en självklarhet.

– Det finns bara fördelar. Det är lättare att vara sig själv, det ökar kreativiteten och det ger en bättre arbetsmiljö, säger han och förklarar att mångfaldskulturen gör att alla medarbetare kan vara öppna – samtidigt som den skapar respekt för andra, säger han.

Läs också: Hon ansvarar för att rekrytera landets försvar

Läs också: HR och personalvetare - enkel kompetensutveckling på egen hand

Läs också: Inte bara HR som ska hantera negativa attityder