Hon ansvarar för att rekrytera landets försvar

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland Ukraina och den rådande världsordningen, inriktad på att samarbete och handel tryggar freden, vräktes över ända.

Nu står Sverige inför en verklighet där kriget i Ukraina ser ut att dra ut på tiden, samtidigt som Ryssland ska utöka landets militära kapacitet, förstärka stridsberedskapen för kärnvapenstyrkorna – och en rysk bas planeras nära de nordiska gränserna. Detta enligt Rysslands president Vladimir Putin och hans försvarsminister Sergej Sjojgu, skriver bland andra Svenska Dagbladet.

Det traditionellt neutrala Sverige är på väg in i Nato och det storsatsas på försvaret runt om i landet. I Försvarsmakten utgörs den kontinuerligt tjänstgörande personalen av omkring 9 400 yrkesofficerare, cirka 5 100 kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän samt cirka 9 100 civila arbetstagare. Till dessa tillkommer tidvis tjänstgörande personal, däribland 6 800 reservofficerare. Totalt finns det i dag drygt 54 900 kvinnor och män i Försvarsmakten.

Nu ska de bli betydligt fler, i en historisk expansion.
– Försvarsmakten är inne i en enorm tillväxt, plus att det är ett förändrat omvärldsläge med krig i Ukraina och Nato-inträde som vi står inför. Här vill jag verkligen bidra, säger Kim-Lena Ekvall Svedenblad.

Hon tillträdde som personaldirektör den 1 januari 2023, efter avgående Klas Eksell med sju år på posten.
– Vi står inför en stor utmaning. Det handlar både om att lyckas attrahera nya medarbetare och att behålla dem som redan finns i organisationen, att se till att de stannar. Samtidigt ska vi alla ha balans i arbetslivet, både chefer och medarbetare. Allt detta är utmanande, men också roligt, säger hon.

Hur många som behöver anställas inom försvaret vill Kim-Lena Ekvall Svedenblad inte specificera, men att det rör sig om ett stort antal står klart.

– Vi behöver väldigt många i personalen. Försvarsmakten har tidigare inte varit så stor, men med det förändrade läget i omvärlden kommer det att bli en historisk tillväxt.

Försvarsmakten har under de senaste decennierna genomgått stora förändringar vad gäller rekryteringsmetoder. År 2009 beslutar Sveriges riksdag med röstsiffrorna 153–150 att Sverige ska låta den allmänna värnplikten vila i fredstid och från den 1 juli 2010 ersätta den med en frivillig grundläggande soldatutbildning. Fyra år senare, 2014, beslutar regeringen att Försvarsmakten får kalla till repetitionsutbildning igen. År 2017 återinförs skyldigheten att mönstra och genomföra grundutbildning med värnplikt, denna gång med den skillnaden att lagen är könsneutral. Därför är skyldigheten numera densamma för både kvinnor och män.

Just värnplikten är den vanligaste rekryteringsvägen, konstaterar Kim-Lena Ekvall Svedenblad:
– I dag blir man pliktad in via Plikt- och prövningsverket. Det är värnplikt som gäller igen och där får vi in den stora delen av våra medarbetare. Ur de kullarna rekryterar vi även till officersutbildningarna.

Försvarsmakten ska också locka civila anställda.
– Dem måste vi få in via vanlig rekrytering. Försvarsmakten har haft många rekryteringskampanjer genom åren, bland annat för att slå hål på stereotyper om vem som arbetar där, till exempel ”Kom som du är” 2019, som bland annat skulle locka unga kvinnor och människor av olika etniska ursprung. ”Dina styrkor gör oss starkare” som gick i sociala medier 2022, riktade sig till unga för att locka till flera olika yrkeskategorier i Försvarsmakten.

– Våra främsta kanaler är sociala medier – och de brukar gå väldigt bra. Vi använder oss av bland annat Linkedin, Instagram, Facebook, Twitter, och vi kan se att vi når ut på bredden i samhället och lyckas attrahera via våra kampanjer. Sedan kompletteras dessa med fysiska kampanjer som till exempel i tunnelbanan i Stockholm. Vi är också ute på mässor och andra events.

Ett exempel är samarbetet med Svenska Ridsportförbundet i samband med Sweden International Horse Show. På ”Young Riders Lounge” under Sweden International Horse Show hölls ett samtal om rädslor och möjligheter och att vända nervositet till styrka, med bland annat unga ryttare och Försvarsmakten. Försvarsmakten återfinns också i sammanhang som syftar till att inspirera ridsportens aktiva bland annat genom fysisk träning för ryttaren, till exempel under hashtaggen #mikroträningistallet.

En del av utmaningen för Försvarsmakten och Kim-Lena Ekvall Svedenblad är dock att det inte enbart är vältränade ungdomar som behövs till organisationen.

– Det här är en komplex verksamhet. Vi behöver alla kategorier av kompetenser, allt ifrån logistiker till sjukvårdare, och även om många ungdomar ska göra sin värnplikt ska de också se att det finns en poäng med att göra plikten och även se att det finns något som väntar dem efter värnplikten, att vi kan erbjuda dem en väg till något mer.

Läs också: Cyberattacker - ett växande hot mot din arbetsplats

Cyberförsvaret är en växande del av Försvarsmakten. Det finns civilanställda inom cyber, men man kan även göra värnplikten som cybersoldat och då kommer man in via mönstringen på Plikt- och prövningsverket.

– Vi arbetar genom riktade kampanjer, visar närvaro på tekniska högskolor, håller events, säger Kim-Lena Ekvall Svedenblad.
Väl inne i Försvarsmakten ska också den stora mängden nyanställda och nyrekryterade utbildas av någon äldre och erfaren, vilket kan bli en flaskhals.

– Det är en utmaning på bredden i verksamheten. Vi behöver utbildare som ska fylla på med kunskap, men vi behöver också fylla på med mycket mer, som materiel. Det är också en väldigt rolig utmaning, och vi ser ett stort engagemang vad gäller säkerhetspolitiska frågor och det ger en skjuts för verksamheten.

Försvarsmakten är dock inte ensamt om att vilja rekrytera och växa:
– Vi har en stor konkurrens från andra arbetsgivare. Det är många sektorer som växer just nu, staten och dess myndigheter inte minst. På den civila sidan konkurrerar vi med andra myndigheter om kompetenser inom områden som till exempel HR, juridik och ekonomi, men även privata företag.

Utmaningarna kan tyckas aningen övermäktiga, men Kim-Lena Ekvall Svedenblad är positiv:
– Att vara en verksamhet som växer är en möjlighet. Det är fantastiskt roligt att vara med och bidra och försvara Sverige – och att ha samhällets intresse ger också stor potential.

Hon har själv en bakgrund som bland annat innefattar Regeringskansliet, polisen, Räddningsverket, Kustartilleriet och Lotta­kåren.
– Jag gillar säkerhet och trygghet, och myndigheter som har viktiga samhällsuppdrag. Jag vill göra skillnad och bidra till att en kärnverksamhet fungerar bra. Det är viktigt att ha stabilitet i samhället och en långsiktighet som nation. Vi måste ha långsiktigt perspektiv och kvalitet i arbetet.

Läs också: Hon vill stoppa det ökade företagsspionaget

Under åren inom säkerhets- och trygghetsverksamhet har hon sett samhället förändras och skifta fokus, från till exempel det milda intresset för försvarsfrågor efter Berlinmurens och Sovjetunionens fall.
– Jag ser en stor skillnad. Det är tydligt att samhället har fått fokus på säkerhetsfrågor. Satsningen på Försvarsmakten är ett exempel på att de fått legitimitet.

Allt är dock inte bara upp till Försvarsmakten, påpekar hon:
– Hela samhället är inblandat, även polisen och andra myndigheter och aktörer. Det är viktigt att alla går åt samma håll.

Vad vill du se från samhället som skulle hjälpa ert uppdrag?
– Ett väl utvecklat och fungerande civilt försvar skulle hjälpa Försvarsmakten. Vi måste se ansvaret för landet som en helhet, där alla ser sin egen del och samverkar. Det handlar om att skapa en robusthet i samhället. Om alla tar sitt ansvar kommer det att göra att vi klarar de utmaningar som alla kriser kan ställa oss inför.

Har du något exempel utanför Försvarsmakten?
– Vi kan till exempel titta på de stora strömavbrotten. Detta är ett exempel på hur Sverige kan drabbas av något och hur viktigt det är att alla ansvariga tar sin del av ansvaret så att det blir så få negativa effekter som möjligt för medborgarna. Här har det blivit tydligt att det finns ett antal aktörer som behöver se över sin verksamhet, så att avbrotten blir så korta och så få som möjligt. Lyckas vi med det, blir vi som land starkare inom till exempel elförsörjningen och andra samhällsviktiga områden.

Läs också: Det här innebär en krigsplacering