Så är det att vara mentor

En mentors insats kan ha en avgörande påverkan på invandrade akademikers framtida liv i Sverige. År 2010 sjösatte Akavia, då Jusek, sitt mentorprogram med gott resultat. 64 procent av adepterna som deltagit har fått kvalificerade anställningar.

Mentorns huvuduppgift under programmet är att ge adepten verktyg för att närma sig arbetsmarknaden. Mikael Eklund, civilekonom och ingenjör som har arbetat med digitaliseringsfrågor, har varit mentor sedan 2012. Han beskriver hur han möter nya människor med olika förutsättningar och bakgrunder, och ”rotar i vad de verkligen behöver”. Totalt har han coachat 17 personer, exempelvis i intervjuträning. 

– En kille var ekonom men jobbade som säljare. Han ville dock ägna sig åt redovisning men blev aldrig kallad till intervju. Vi gjorde om hans cv och förklarade varför han ville byta bana. Man tenderar att titta bakåt i ett cv, men det intressanta för arbetsgivare är vad du kan bidra med framåt. Tre veckor senare var han på första intervjun och några veckor senare fick han jobb, berättar han.

Läs också: Omvänt mentorskap utvecklar och attraherar 

Felix Armstrong, som arbetar som HR Business Partner och har bott och arbetat i fem länder, är ny mentor för året. Han ser sig som ett bollplank och börjar med att lyssna för att få en god bild av vad adepten vill och är på väg. 

– I mitt fall jobbar vi mycket med språket nu. I storstäder kan du klara dig på engelska, men det beror på i vilken bransch du söker jobb i. Inom HR är svenska viktigt, men kanske inte i exempelvis teknik- eller servicebranschen. Adepten får själv komma med förslag på ämnen såsom frågeställningar kring cv, kontaktnät eller företag som kan vara relevanta till varje möte. 

Efter sina år i Schweiz, Belgien, Italien, Australien och USA ser Felix Armstrong på Sverige med nya ögon. Han slås av hur krånglig processen med att skaffa arbetstillstånd är och hur beroende vi är av personnummer. Kulturella skillnader kan också skapa problem.

– Ska man mejla eller ringa för en intervju, ska man ligga på? Kommer de att höra av sig om två veckor när de säger det? Vi svenskar kan säga en sak och mena en annan, och vi har arbetsmöten där vi inte kommer fram till så mycket. Det kan vara förvirrande för en nyanländ. 

Att lyssna in och sätta en realistisk målbild som revideras allt eftersom är några av framgångsfaktorerna i ett mentorskap, menar han. 

– Jag finns där för adeptens skull. Vi har bokade möten men adepten får ringa och mejla mig när som helst. Ha inte tre-timmars-möten, utan hellre korta avstämningsmöten ofta. Under pandemin har vi hållit oss till Teams, telefon och mejl. 

Läs om Akavias olika mentorskapsprogram

Mikael Eklund är inne på samma linje. 

– Träffas gärna varje vecka, men inte så lång tid vid varje tillfälle. Ha en plan för vad som leder framåt, bolla saker fram och tillbaka. Jag håller kontakten med flera av mina tidigare adepter. Någon har jag hjälpt inför en löneförhandling eller byte av jobb. De flesta klarar sig alldeles utmärkt.

Vad krävs för att bli en bra mentor? 

– Jag har sett mentorer som hoppat av för att de ”inte lyckades”, men lyckas gör man om man finns där för sin adept. Hade inte adepten ambitionen att få ett jobb just nu utan i stället plugga vidare är det adeptens val. Mentorns jobb är inte att skaffa ett jobb åt adepten.  

Läs också: Vidga perspektiven med bubbelhoppning

Felix Armstrong understryker vikten av att inte gå in i mentorskapet med löftet om anställning före uppdragets slut.

– Ställ frågan vad adepten vill få ut av tiden och vad du som mentor kan bidra med. Jag rekommenderar adepten att tala och ha kontakt med flera svenskar, inte nödvändigtvis mentorer, för att få olika infallsvinklar och språkutbyte.

När det gäller vad man själv får ut av att vara mentor är Mikael Eklunds svar tydligt: 

– Att göra skillnad. För mig handlar det också om en personlig frustration över att det finns så många otroligt duktiga människor från andra länder som inte får en chans, enbart för att de inte har någon att prata med som förstår hur systemet, där mycket handlar om kontakter, fungerar, säger han.

Han ger råd till adepterna om hur man skapar kontakter, något han säger är naturligt här men inte i alla kulturer.

– En stor del av det svenska samhället är organiserat i föreningar som är baserade på ideellt arbete. Det är en ”dold sektor” som skapar många bra kontakter och utmärkta ingångar.

Som verksam inom HR är Felix Armstrong intresserad av människor. Han förklarar att han, som själv varit i samma situation som sin adept, vill ge tillbaka:

– Jag har jobbat i bemanningsbranschen och anställt personer som har fantastiska utbildningar inom exempelvis medicin och juridik men som arbetar som lagerarbetare. Jag känner frustration över att vi inte tar vara på den fantastiska kunskap som finns och vill bidra till en förändring. Sex månader är ingen lång tid, men man kan hålla kontakten efteråt också. 

Läs också: Personlighetstester är bra i rätt sammanhang