Det är omkring 90 000 sparare som har valt att placera sin premiepension i så kallade Rysslandsfonder med fokus på investeringar i ryska bolag. I genomsnitt handlar det om 55 000 kronor per sparare, vilket sammanlagt blir omkring fem miljarder kronor.

– Sett till den totala volymen på fondtorget utgör Rysslandsfonderna en liten del – bara 0,5 procent. Sedan kan detta förstås få stor påverkan för vissa individer beroende på om bara man har haft Rysslandsfonderna som en krydda i portföljen eller om man har lagt hela sin premiepension där, säger Erik Fransson, chef för fondtorgsavdelningen på Pensionsmyndigheten, till Akavia Aspekt.

Samma dag som Ryssland inledde invasionen av Ukraina störtdök Moskvabörsen. Några dagar senare fattade den ryska centralbanken beslut om att tillfälligt stänga börsen i den ryska huvudstaden och förbjuda utländska investerare från att sälja aktier i ryska bolag, vilket skulle förhindra en massflykt av kapital från landet. Tidigare i veckan kom rapporter om att Moskvabörsen återigen skulle slå upp portarna efter det historiskt långa uppehållet. Handeln inleddes igen under torsdagen (den 24 mars), men för en begränsad mängd aktier och med kortare öppettider. I nuläget är det ingen som vet värdet på de olika Rysslandsfonder som finns på premiepensionens fondtorg, som sedan i slutet på februari också har stoppat handeln i dessa fonder – ett beslut som just beror på att Moskvabörsen höll stängt och på att fondvärdet är ovisst. Det rör sig om totalt fyra Rysslandsfonder och sex Östeuropafonder.

– När Moskvabörsen öppnar igen kan vi få en tydligare bild av värdet på dessa fonder, men det är klart att det finns en stor risk för fortsatta nedgångar i Ryssland och att värdena kommer att vara avsevärt lägre, säger Erik Fransson.

Läs också: Experten om hur du fixar privatekonomin

När kommer det återigen vara möjligt att köpa och sälja andelar i dessa fonder?
– Att kunna sälja sina andelar kommer först vara möjligt när fonderna har en möjlighet att sälja ryska aktier. Det har indikerats att utländska investerare kommer att kunna handla på ryska börsen under april månad. Men läget är fortsatt osäkert.

Hur påverkas då de svenska pensionerna i övrigt av kriget? Den ryska invasionen av Ukraina sände chockvågor över världens börser som vände brant nedåt i inledningen av kriget. Därefter har börsen återhämtat sig. Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, betonar att aktiemarknadens utveckling inte har särskilt stor effekt på de framtida pensionerna.

– Nej, jag får den frågan ibland men det är en missuppfattning att ett börsras slår direkt mot inkomstpensionen. Den framtida pensionen bestäms istället av hur det går för den svenska ekonomin och arbetsmarknaden. Vår ekonomi kan visserligen påverkas av kriget – men för att det ska påverka pensionerna krävs en långsiktigt sämre konjunktur med färre jobb och lägre tillväxt, säger hon.

Hur troligt är det att kriget kan leda oss in i ett sådant läge?
– Det svenska pensionssystemet är välfinansierat och robust – tvärtemot vad det ibland låter som. Vi har en broms som slår till om det behövs för att säkerställa att pengarna räcker. Men nu talas det rentav också om en gaspedal i systemet. Man behöver inte vara orolig för sin inkomstpension på grund av kriget, säger Frida Bratt.

Frida Bratt lyfter fram att tjänstepensionen skulle kunna påverkas ifall nedgången på världens börser återvänder till följd av kriget i Ukraina. Beroende på bransch och tjänstepensionsavtal har individen själv möjlighet att välja hur delar av tjänstepensionen ska investeras, exempelvis en fondförsäkring med en högre andel aktie- än ränteplaceringar. 

– Börsen har återhämtat sig och ligger till och med högre än vad den gjorde före kriget, men hur detta kommer att bli på längre sikt är det ingen som vet. Tjänstepensionen är dock en långsiktig placering så även om det kommer ett större börsras är det många som hinner ta igen det under sin spartid, säger hon och fortsätter:

– Just nu är det nervöst på börsen – minsta signal från kriget tolkas antingen väldigt positivt eller negativt. Sedan ska vi komma ihåg att vi länge har haft ett lågt ränteläge vilket har varit gynnsamt för börsen, och nu kommer en högre inflation som talar för räntehöjningar. Detta ihop med kriget kan ge en beskedligare börsutveckling. 

För den som inte har gjort ett eget fondval placeras premiepensionen i det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa, eller Sjunde AP-fonden, som förvaltar pensionspengar åt fem miljoner svenskar. Johan Florén, kommunikationschef på Sjunde AP-fonden, skriver i ett mejl till Akavia Aspekt att kriget i Ukraina har ”liten påverkan” på fondens utveckling. Drygt 0,1 procent av portföljen bestod av ryska innehav när kriget inleddes och sanktionerna infördes.

– Idag är det mindre, säger han.

Sjunde AP-fonden har till exempel investerat i Norilsk Nickel, ett ryskt företag inom gruvdrift och metallförädling. Gazprom, det gigantiska ryska företaget inom olja och gas, har sedan tidigare varit svartlistat av Sjunde AP-fonden på grund av hållbarhetsskäl.

– Vi kommer inte att behålla några ryska bolag, säger Johan Florén.

Hur bedömer ni att kriget kommer att påverka Sjunde AP-fondens utveckling generellt, till exempel ifall ni har innehav i andra bolag som påverkas direkt eller indirekt av kriget?

– I dagsläget är det omöjligt att säga. I bästa fall tar kriget tar slut och övriga världen återgår till någon form av normaltillstånd. Mer pessimistiskt delas världen upp i demokratiska och auktoritära länder med långtgående konsekvenser som följd.

Läs också: Det här är en tiotaggarlösning