Akavia behöver fokusera på tillväxt och möjligheten till omställning på arbetsmarkanden. Det anser Akavias sektionsstyrelser för yrkesverksamma medlemmar.

Nyligen samlades ett antal representanter för ett rundabordssamtal för att förbereda sig och dra upp riktlinjerna kring var deras grupper står inför Akavia fullmäktige som äger rum i år.

Första punkten handlade om hur Akavia ska kunna locka fler att engagera sig fackligt. Åsa Jarlstam, vice ordförande i kommunala sektionen, tog upp vikten av att Akavia måste få fram budskapet om att facket är så mycket mer än individnytta.

– Min erfarenhet är att framför allt unga tror att rättigheterna som de har i arbetet är lagstadgade och tar dessa för givet. Ta frågan om lön. Det regleras i kollekvavtal att du ska få lön ett visst datum, det är ingen lag som säger det. Vi måste få yngre och oorganiserade att se betydelsen av facket och det inflytande som vi får av att vara många.

Bli medlem i Akavia

Akavia är förbundet för dig som är akademiker. Genom oss får du råd och stöd genom hela arbetslivet. Akavia ger dig full utväxling på din karriär. Läs mer om vad du får som medlem.

Sektionsrepresentanterna runt bordet var överens om att Akavia behöver hitta nya sätt att nå ut till yngre yrkesverksamma, för att växa och stärka fackets roll och för att få fler engagerade i fackligt arbete. Ann-Louise Andersson, ordförande i privata sektionen, menade att man måste bli ännu bättre på att lyssna på yngre och potentiella medlemmar.

– Man vill gärna berätta om fördelar och förmåner med att vara med i facket, men då är det lätt hänt att man i sin iver glömmer att lyssna på individens behov.

Emma Collin, vice ordförande i privata sektionen, lade till:
– För yngre är det inte självklart att vara fackansluten. Därför måste Akavia fokusera på samhällsfrågor som yngre är intresserade av, exempelvis miljö- och hållbarhetsfrågor.

Därefter debatterades den högaktuella frågan om det nya omställningsstudiestödet som nyligen börjat gälla. Elisabeth Åberg, ordförande i den statliga sektionen, lyfte det som en viktig fråga där facken spelat en avgörande roll.

– Men nu måste vi få arbetsgivarna att inse att de gynnas av det. Stödet innebär möjligheter för både medlemmar och arbetsgivare. De kan både behålla medarbetarna och få ett kompetenstillskott!
Emma Collin påpekade att fackets arbete med studiestödet bara är påbörjat:

– Enligt min uppfattning är utbudet av utbildningar inte så stort i dag. En tydlig uppgift för Akavia är att bidra till att det tas fram relevanta utbildningar som är väl förankrade i arbetsmarknadens behov och samtidigt anpassade till våra medlemmars förutsättningar.

Anna-Karin Knutsson Eriksson, ordförande i kommunala sektionen, var snabb att lägga till:
– Rätt använt kan studiestödet innebära stora fördelar. Medarbetaren ökar sin anställningsbarhet och kompetens, arbetsgivaren får den kompetens som behövs utifrån dagens och framtidens behov.

Hand i hand med omställningsstödet går det nya LAS-avtalet. Riskerar LAS-uppgörelsen att luckra upp den svenska modellen? Det orosmolnet var den sista punkten som sektionerna vill att Akavia prioriterar.

Riita Koskinen Lundström, vice ordförande i statliga sektionen, lyfte frågan om hur man löser arbetsgivarnas önskan att skapa snäva kretsar vid avsteg från turordningsreglerna.
– Det blir en utmaning för alla fackförbund och hur man löser den kan vara avgörande för den svenska modellens fortsatta framtid, sa hon.

Emma Collin avslutade med att Akavia kan ha en fördel:
– Vi är ett ganska nytt förbund. Det är en bra utgångspunkt för att kunna vara drivande i arbetet med att värna den svenska modellen.

Bidra till professionens utveckling!
Engagera dig i en av Akavias sju professionsföreningar. Påverka vilka frågor Akavia ska driva och medverka i förbundets utveckling av professionen och medlemsnyttan. 

Tapani Kuusela (tv) och Leif Liam Rahnasto (th)

Vilken är den viktigaste frågan för ditt professionsstyre att driva de kommande åren?

Tapani Kuusela (tv), talesperson för it-akademikernas professionsstyre:
– Flexibelt- eller hybridarbete med fokus på medarbetarnas välmående och psykiska hälsa är prio. Frågan om hur ledarskapet ska klara av att ställa om till distansledare i stället för att vara traditionella chefer är också en viktig fråga för oss, samt hur cheferna ska kunna leda sig själva i detta nya arbetssätt.

Leif Liam Rahnasto (th), talesperson för kommunikatörernas professions­styre:
– Medie- och kommunikationsutbildningen är för dåligt anpassad efter arbetsmarknadens krav. Nyutexaminerade kommunikatörer behöver kompetens inom produktion av filmer, text, trycksaker, men också coaching och tillgänglighet.
– Efterfrågan på kommunikationskompetens är hög men det avspeglas inte i arbetsförhållanden och lönebild. Akavia behöver driva frågan för ökad utväxling.