Varje rörelse räknas – hur skapar vi ett samhälle som främjar fysisk aktivitet? Det undrade den förra regeringen som 2020 gav Kommittén för främjande av fysisk aktivitet i uppdrag att ”kraftsamla”, då Sverige tillhör världens mest stillasittande länder.
I början av juni i år levererade kommittén sin analys och förslag (SOU 2023:29).
De 239 sidorna innehåller bland annat Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer, som fastställer att vuxna bör ägna minst 150–300 minuter per vecka åt pulshöjande fysisk aktivitet. Med pulshöjande fysisk aktivitet antar jag att de inte menar lämning och hämtning av barn, och då är frågan hur jag som heltidsarbetande småbarnsförälder ska kunna nå målen.
Jag är glad att jag har en arbetsgivare som utöver ett väl tilltaget friskvårdsbidrag också möjliggör fysisk aktivitet i vardagen genom exempelvis goda omklädnings- och duschmöjligheter. Men de bästa faciliteterna i världen är till föga nytta om jag själv inte gör slag i saken.
Länge jagade jag de perfekta löppassen, de man ser på influerarnas sociala medier, vilket resulterade i att jag inte hann träna på vardagarna, utan fick nöja mig med ett långpass på helgen.
Det senaste året har jag dock insett att jag inte kan låta det perfekta stå i vägen för det möjliga, en devis som gäller såväl träning som arbetsuppgifter och barnuppfostran. Vill jag göra både mig själv och Folkhälsomyndigheten nöjd med antalet träningsminuter per vecka får jag fånga de löptillfällen jag kan. ”Den bästa rörelsen är den som blir av”, för att citera kommitténs rapport.
Min fru stiger upp och springer innan resten av kvarteret ens har snoozat första gången. Andra klämmer in träning på lunchen. Min lösning har blivit transportträning i form av löp- och cykelpendling till och från jobbet.
Det är inte optimalt eller alla gånger roligt, att med tung ryggsäck och stress hinna i tid till dagens första möte – men det är pulshöjande aktivitet och jag når målen, samtidigt som ekorrhjulet snurrar vidare.
Läs också: Den omöjliga ekvationen - längre arbetsliv men sämre hälsa
Läs också: Fem steg till en förändrad - hållbar - livsstil
Läs också: Tränarens bästa tips: Så slipper du smärta i axlar, nacke och rygg
Krönika från Akavia
Det här är en åsiktstext i form av en krönika. Åsikterna är skribentens egna och inte Akavia Aspekts eller Akavias. Här hittar du information om vilka frågor som är Akavias kärnområden, och vad fackförbundet för akademiker anser i frågorna här.
Du kan påverka arbetsmarknaden genom ditt medlemskap
Du kan också påverka svensk arbetsmarknad! Genom att bli medlem i Akavia kan du vara med och styra svensk arbetsmarknad. Som medlem i ett fackförbund kan du engagera dig i de frågor du tycker är viktiga för din bransch eller dig. Hos Akavia finns det många möjligheter för dig att påverka och engagera dig i professionsgrupper, via medlemspaneler, styrelser eller utskott. Läs mer om dina möjligheter att påverka.
Publicerad