Under de senaste decennierna har svenska arbetsplatser blivit allt mer slimmade. Prestationskraven och arbetsbelastningen har ökat precis som många av de problem som är relaterade till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Psykisk ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro bland både kvinnor och män. Kvinnor är dock i allmänhet betydligt mer drabbade än män.

– Vi behöver mer kunskap om vad skillnaden mellan könen beror på. En tänkbar förklaring är att kvinnor generellt, parallellt med sitt arbete, tar ett större ansvar för barn och hem än vad män gör, säger Birgitta Rydell.

En annan bidragande orsak kan vara att kvinnor i större utsträckning arbetar i välfärdssektorn där de psykosociala arbetsmiljöproblemen ofta är större än i andra samhällssektorer.

Enligt en undersökning som Akavia har gjort anser många av förbundets medlemmar som är chefer att arbetet har negativ påverkan på deras privatliv. Särskilt utsatta är chefer som är kvinnor.

  • 17 procent av kvinnorna anser sig ”inte alls” eller ”i väldigt låg utsträckning” ha balans mellan arbetet och andra delar av livet. Motsvarande andel för männen är 9 procent.
  • En av tre uppger att deras sömn under det senaste året har påverkats negativt av arbetsrelaterad stress någon eller flera
    gånger per vecka. Bland de svarande kvinnorna är det 18 procent som uppger att sömnen har påverkats flera gånger i veckan och bland männen 8 procent.

Häromåret konstaterade företagshälsan Previa att chefers frånvaro på grund av psykisk ohälsa ökade med över 500 procent under perioden 2014–2018, och allra mest bland kvinnliga chefer.
I somras visade Akavia Aspekt i en granskning att bland lägre it-chefer och chefer inom bank, finans och försäkring är kvinnor sjukskrivna i mer än dubbelt så stor utsträckning som män*.

Även inom andra chefsgrupper, till exempel HR, kommunikation och marknad, är det mycket stora skillnader mellan könen.
I lågkonjunkturer och ekonomiska kriser ökar trycket på många chefer.

Vad bör göras för att inte fler ska bli sjuka?

Birgitta Rydell är Akavias specialist på chefer.

– Ledarskap handlar i väldigt hög grad om att vara förberedd. En viktig del är att som chef tillsammans med sina medarbetare och kollegor arbeta med olika scenarier kring vad som kan tänkas hända, säger Birgitta Rydell.
– Att vara chef och ledare kan vara ett väldigt ensamt jobb. Bland annat därför
är det viktigt att man som chef har ett nätverk av kollegor som man kan tala med. Arbetsgivaren bör säkerställa att det finns utrymme för chefer att träffas och bolla problem och utmaningar med varandra, men också satsa på löpande utbildning av chefer. Tyvärr är risken stor att arbetsgivare i kristider skär ner på kompetensutveckling, säger Birgitta Rydell.

Många chefer har redan en hög arbetsbelastning.
– Jag tror att de flesta chefer anser att tidvis hög arbetsbelastning är en del av jobbet, men det måste finnas tid till återhämtning. Dessutom ska arbetsbelastningen vara rimlig över tid.

– Det är jätteviktigt att det på arbetsplatser finns ett klimat som gör att chefer kan tala öppet om sin arbetsbelastning med sina chefer. Det finns ett samband mellan hög arbetsbelastning och psykisk ohälsa och sjukskrivningar.

Enligt Akavias undersökning saknar var tredje chef tillräckligt administrativt stöd. Bland chefer som är kvinnor är andelen något högre än bland chefer som är män.

Kommer stödet att minskas vid en ekonomisk kris?
– Risken är stor för det, men den som gör det bör vara medveten om att det innebär stora risker för chefers hälsa och möjligheter att klara av jobbet. Inte minst vid exempelvis nedskärningar behöver de ha bra stöd av bland annat HR.

* Försäkringskassans statistik över antalet startade sjukfall per 1 000 förvärvsarbetande i yrket under åren 2017–2020.

Behöver du råd eller stöd? Kontakta Akavia

Du som har en utmanade  arbetssituation kan kontakta Akavias rådgivning. Där finns erfarna förhandlare/ rådgivare som kan ge stöd och råd  om du har en ohållbar arbetssituation.  Här kan du få hjälp.