Så lyfter ni klimakteriet på jobbet

Monika Björn har arbetat med träning, hälsa och friskvård i 30 år. Sedan 2017 har hon fokuserat på kvinnor i klimakteriet, ett intresse som väcktes i samband med att hon själv kom i klimakteriet.

–  Som många andra kvinnor blev jag helt överraskad när jag plötsligt började få värmevallningar i 47 års ålder. När jag sedan började lära mig mer om olika symptom insåg jag att jag varit i förklimakteriet i nästan 1,5 år, säger Monika Björn.

Många okända symptom
Enligt svensk sjukvård finns idag tre klimakteriesymptom som är evidensbaserade: värmevallningar, nattsvettningar och torra slemhinnor. Men det finns många fler symptom som inte är lika kända eller accepterade, allt från hjärndimma och nedstämdhet till ledvärk och håravfall.

– Enligt en undersökning som företaget Womni gjorde bland 60 000 kvinnor är värmevallningar inte det största problemet, utan nedstämdhet, ångest, humörsvängningar, minskad sexlust, hjärndimma och sömnproblem.

En annan undersökning från Socialstyrelsen 2021 visade att hälften av 2 000 tillfrågade kvinnor hade rygg-, led- eller muskelbesvär.

–  När kvinnor kontaktar sjukvården för dessa symptom tror de att det är något annat. Till exempel att hjärndimma är ett tecken på tidig demens eller en tumör.

Många kvinnor blir även väldigt styvmoderligt behandlade av läkare som avfärdar eventuella klimakteriekopplingar om kvinnan är under 50 år.

Stora kostnader för företag

Okunskap om symptom leder inte bara till stort individuellt lidande, utan även stora kostnader för företagen och samhället. I England, som enligt Monika Björn är ett föregångsland inom klimakterievård, har man räknat ut att produktivitetsbortfallet på grund av klimakteriebesvär uppgår till minst 150 miljarder dollar per år globalt.

–  På National Health Service gjorde man en enkät bland 3 800 kvinnliga medarbetare. 59 procent uppgav att de hade behövt ta ledig tid från jobbet på grund av besvär och 18 procent uppgav att de hade behövt sjukskriva sig åtta veckor eller mer. Hälften av de 18 procenten valde till och med att avsluta sin anställning.

–  När man sedan gjorde uppföljande intervjuer sa många av kvinnorna att om de haft mer kunskap om klimakteriebesvär hade de sökt hjälp tidigare, och att de då inte hade behövt sjukskriva sig eller avsluta sin anställning, säger Monika Björn.

Klimakteriepolicy för stöd

Ett sätt att stötta sina kvinnliga anställda genom klimakteriet är att införa en klimakteriepolicy med utbildning av de anställda, workshop för chefer, individuell klimakterierådgivning och stöd att få medicinsk hjälp för den som vill.

– Ett tips till företag och organisationer är att titta på sina sjukskrivningssiffror de senaste åren. Är det en uppåtgående trend eller nedåtgående? Vilken kategori är överrepresenterad? Om det är kvinnor mellan 40 och 65 år kan det vara en indikation på att klimakteriefrågan bör lyftas.

Vill man inte gå hela vägen kan man börja med att låta medarbetarna gå på en föreläsning om klimakteriet. Vilka symptom som finns och vad kvinnan själv kan göra åt dem. Kanske informera om det på intranätet och erbjuda stöd för den som vill prata med en klimakteriecoach.

–  Många företag anser att klimakteriet är en privatsak, och många kvinnor är rädda för att en öppen diskussion ska stigmatisera dem. Att det ska göra dem mindre anställningsbara “när de äntligen kommit ur småbarnsåren”, säger Monika Björn.

–  På den kritiken skulle jag vilja säga att vi har två val. Vi kan fortsätta som vi gör nu och stoppa huvudet i sanden, eller så belyser vi frågan så att den blir så normal att ingen om tio år höjer på ögonbrynen över huvud taget. Så att det blir lika vanligt med klimakteriestöd som gratis mensbindor på jobbet. Det är verkligen ingen som kommer att ”tvingas” att prata om sitt klimakterium, utan det handlar om att det ska finnas hjälp för de som vill ha hjälp.

Ändrad livsstil för lindrigare symptom

Vad kan man då själv göra för att förbättra sitt välbefinnande i klimakteriet? Enligt Monika Björn handlar det om att se över och förbättra sin livsstil inom fyra områden: stresshantering, träning, sömn och kost.

– Det första steget är att få en överblick av din livssituation. Trivs du på jobbet? Trivs du i din relation? Trivs du med dig själv? Vilka stressorer i ditt liv kan du påverka?

När det gäller träning rekommenderar Monika klassisk styrketräning. Ökad muskelmassa är inte bara bra för förbränningen, det är också bra för insulinregleringen, vilket minskar risken för diabetes, och stabiliserar kortisolnivåerna, vilket är bra för bland annat sömnen.

– För mycket högintensiv träning kan tillsammans med en redan stressig tillvaro för vissa kvinnor driva upp kortisolnivåerna. Man behöver inte sluta helt med cardio, men om man börjar märka av att man mår sämre efter sina konditionspass, istället för bättre, kan man behöva fokusera mer på klassisk styrketräning under en viss period. För vissa kvinnor kan man behöva fokusera på avslappnande övningar, säger Monika Björn.

Olika verktyg för olika kvinnor

Monika understryker att det inte finns en universallösning som passar alla kvinnor. Det finns en verktygslåda med saker man kan göra, men beroende på vilka symptom man har och intensiteten av dem – samt vad man har med sig i sitt bagage – är olika verktyg bra för olika kvinnor.

– Träning och andra livsstilsändringar kan inte påverka östrogennivån, men det kan påverka indirekt genom att bidra till att reglera nivån av exempelvis kortisol. Och har man tur kan man då känna sig mindre orolig eller ångestfylld.

Om ändringar i livsstilen inte hjälper, kan hormonbehandling vara en lösning. Det fungerar inte för alla, och en del kvinnor bör av olika anledningar inte ta hormontillskott. Till exempel tidigare bröstcancerpatienter.

–  För den som inte kan eller vill ha hormonbehandling ska man veta att träning också ger ett utökat skydd mot till exempel hjärt-kärlsjukdom, benskörhet, demenssjukdom, ångest, depression och oro, säger Monika Björn.​