Saco har undersökt hur lång tid det tar innan personer som är sjukskrivna får ett första rehabiliteringsmöte med Försäkringskassan. Mellan 2016 och 2020 ökade väntetiden från 200 till 450 dagar in i sjukskrivningen. Dessutom är det allt färre som får ersättning för arbetslivsinriktad rehabilitering.
Enligt Göran Arrius har Försäkringskassan under senare år i alldeles för stor grad fokuserat på att sjukskrivna ska försöka hitta ett nytt jobb.
– Det är anmärkningsvärt att inriktningen är att exempelvis människor som har lagt flera år av sina liv på att studera på högskola ska behöva byta yrke. Sjukskrivna som vill och har en god chans att komma tillbaka till sina arbeten borde i stället få rehabilitering.
Läs också: En av fem blir sjuk av jobbstressen
Psykisk ohälsa är en av de främsta orsakerna till sjukskrivningar i Sverige. Bland akademiker utgjorde den före pandemin mer än hälften av sjukfallen. Mest ökar den stressrelaterade psykiska ohälsan.
Många drabbas av utmattningssyndrom och blir sjukskrivna under lång tid. Myndigheten för arbetsmiljövetenskap rekommenderar arbetsträning och succesiv nedtrappning av sjukskrivningen tillsammans med arbetsplatsanpassningar för återgång i arbete.
– Det är viktigt att man i ett tidigt skede försöker klara ut vad som är orsaken till att personen är sjukskriven och vilket rehabiliteringsbehov hen har. Därefter bör man göra en rehabiliteringsplan så att personen på sikt kan komma tillbaka i arbete. I den kan det ingå arbetsträning, säger Göran Arrius.
Läs också: Två dör varje dag av stress på jobbet
Under tiden som rehabiliteringen pågår ska personens arbetsförmåga enligt Saco endast mätas mot det ordinarie arbetet.
Om det var jobbet som gjorde att personen blev sjuk, är det då bra att återvända?
– Det är det som rehabiliteringsutredningen ska visa. En del kan återvända, andra inte. Det är därför viktigt att det görs individuella bedömningar. Det är mycket olyckligt att man har satt rehabiliterings-
utredningarna på undantag och direkt vill att människor ska hitta ett annat jobb.
Finns det en misstro mot personer som är sjukskriva av psykosociala skäl?
– Jag hoppas verkligen att det inte är så. Detta är i högsta grad något reellt för dem som är drabbade. Det är dessutom min absoluta övertygelse att med en schyst rehabilitering har många goda chanser att komma tillbaka till arbete, men det gäller att hitta lösningar som passar de olika individerna.
Läs också:
Vad är det som gör att den psykiska ohälsan ökar?
– Det är nog av flera skäl. Jag tror till exempel att många som arbetar med människor känner att de inte kan hålla en tillräckligt hög kvalitet i sitt arbete, vilket kan slita hårt. En annan förklaring kan vara det gränslösa arbetet. De flesta av oss mår bra av att en avgränsning. När arbetsdagen sträcks ut alltför långt tror jag att möjligheten till återhämtning och en god sömn kan drabbas ganska hårt. Det är många som lever i den verkligheten i dag.
Många drabbas av utmattningssyndrom och blir sjukskrivna under lång tid. Myndigheten för arbetsmiljövetenskap rekommenderar arbetsträning och succesiv nedtrappning av sjukskrivningen tillsammans med arbetsplatsanpassningar för återgång i arbete.
– Det är viktigt att man i ett tidigt skede försöker klara ut vad som är orsaken till att personen är sjukskriven och vilket rehabiliteringsbehov hen har. Därefter bör man göra en rehabiliteringsplan så att personen på sikt kan komma tillbaka i arbete. I den kan det ingå arbetsträning, säger Göran Arrius.
Läs också: Två dör varje dag av stress på jobbet
Under tiden som rehabiliteringen pågår ska personens arbetsförmåga enligt Saco endast mätas mot det ordinarie arbetet.
Om det var jobbet som gjorde att personen blev sjuk, är det då bra att återvända?
– Det är det som rehabiliteringsutredningen ska visa. En del kan återvända, andra inte. Det är därför viktigt att det görs individuella bedömningar. Det är mycket olyckligt att man har satt rehabiliterings-
utredningarna på undantag och direkt vill att människor ska hitta ett annat jobb.
Finns det en misstro mot personer som är sjukskriva av psykosociala skäl?
– Jag hoppas verkligen att det inte är så. Detta är i högsta grad något reellt för dem som är drabbade. Det är dessutom min absoluta övertygelse att med en schyst rehabilitering har många goda chanser att komma tillbaka till arbete, men det gäller att hitta lösningar som passar de olika individerna.
Läs också:
Vad är det som gör att den psykiska ohälsan ökar?
– Det är nog av flera skäl. Jag tror till exempel att många som arbetar med människor känner att de inte kan hålla en tillräckligt hög kvalitet i sitt arbete, vilket kan slita hårt. En annan förklaring kan vara det gränslösa arbetet. De flesta av oss mår bra av att en avgränsning. När arbetsdagen sträcks ut alltför långt tror jag att möjligheten till återhämtning och en god sömn kan drabbas ganska hårt. Det är många som lever i den verkligheten i dag.
Granskning om stress och utbrändhet i arbetslivet
En av fem sjuk av jobbstress
Var femte Akaviamedlem har under de senaste åren varit frånvarande från jobbet på grund av arbetsrelaterad stress.
Var tredje anser att de inte får tillräckligt stöd av sina chefer i samband med arbetsrelaterad stress, visar en ny undersökning.
– Det är mycket oroande, säger Patrik Nilsson som är Akavias samhällspolitiske chef. Akavia Aspekts granskning om akademikers stress publicerades i december 2021.
Utbränd: ”Både hjärnan och kroppen var helt slut”
Två dör varje dag av stress på jobbet
Så vill politikerna minska stressen i arbetslivet
Färre får rehabilitering för stress
EKG-mätare ska minska stressen
Läs också: Unga kvinnliga akademiker mest drabbade av stress
Publicerad