Högre priser på el och livsmedel bidrog till att inflationstakten var 9,7 procent i september, enligt Statistiska Centralbyrån. När priserna stiger på bred front hamnar många studenter i ett kärvt ekonomiskt läge.

Här kommer tio enkla tips från Christina Sahlberg, sparekonom på prisjämförelsesajten Compricer, på hur du kan göra för att hantera studentekonomin.

Så kan du göra för att sänka vardagsutgifterna för exempelvis mat, boende och transport:

  • Håll koll på butikernas erbjudanden. Efter själva boendet är matkostnaderna i regel den största utgiftsposten för många hushåll. Ett sätt att minska matkostnaderna är att varje vecka läsa butikernas reklamblad – och att laga mat efter vad som är billigt just den veckan. 

Christina Sahlberg.– Ett annat smart sätt är att handla varor med nedsatt pris på grund av kort bäst före-datum. Det är också viktigt att bara köpa det man behöver, säger Christina Sahlberg.

  • Jämför priser mellan olika butiker. I stället för att handla alla varor i en och samma butik är det klokt att sprida ut shoppinglistan på flera butiker – köp bröd i en butik, frukt/grönsaker i en annan, och så vidare. Visst, det kräver lite tid och möda, men i längden kan du spara betydande belopp om du lär dig att butik A är billigast när du ska köpa produkt B.

Läs också: Så får du din studieekonomi att gå ihop

– Det är viktigt att välja de billigare butikerna och anpassa sina inköp efter det. Matpriskollen har gjort en undersökning som visar att en familj kan spara omkring 20 000 kronor varje år bara genom att handla på Willys i stället för dyrare butiker. Även studenter kan spara många tusenlappar på det sättet, säger Christina Sahlberg. 

  • Planera och handla mer sällan. Är du en sådan som väntar till kvällen med att ”känna efter” vad du ska äta till middag och sedan springer till första bästa butik för att införskaffa ingredienserna? Det kan vara en kostsam vana i inflationstider. Gör i stället ett ungefärligt middagsschema för veckan med utgångspunkt i tipsen ovan – att försöka jämföra priser och handla olika varor i olika affärer. Schemat behöver förstås inte vara hugget i sten.
  • Skippa uteluncherna och gör matlådor. Om du ändå har gjort ett middagsschema kan du också sätta i system att stoppa undan en portion till en lunchmatlåda dagen efter. Uteluncher är nämligen stora pengaslukare. På samma sätt är det mer ekonomiskt att koka eller brygga kaffet hemma i stället för att köpa take away-kaffe eller energidryck.

– Även om kaffet på campus kan verka billigt är det exakt sådana små utgifter som kan växa sig stora i längden. Enligt uträkningar kan fyra-fem take away-kaffe i veckan kosta upp emot 6000 kronor varje år. Om man i stället hade investerat pengarna i aktiefonder hade de kunnat mångfaldigas på tio års sikt, säger Christina Sahlberg. 

Läs också: Åtta bästa råden som hjälper nya studenter att fixa plugget första året

  • Välj en billigare bostad – om möjligt. Med tanke på bostadsbristen som råder på många håll är det lättare sagt än gjort för studenter att välja och vraka bland boenden. En riktlinje är däremot att ha rimliga förväntningar och inte hyra större lägenheter än vad du har råd med.  

– Ett sätt är att åtminstone börja med att dela sitt boende med någon kompis. Då kan man få ned boendekostnaderna initialt och sedan börja titta på ett eget boende när man märker att ekonomin finns där, säger Christina Sahlberg och fortsätter:

– Det är också viktigt att kolla igenom vad som ingår i hyran. Hushållselen i studentlägenheter behöver inte bli så dyr (se tips i en annan del av denna artikel, red anm), men om man till exempel hyr en del av ett hus i andra hand kan el- och uppvärmningskostnaderna bli höga. Kom överens om vad som ingår i hyran. 

Sparekonomens råd är att ha en buffert för oförutsedda utgifter

  • Se över streamingpengarna. En studentbudget består i korthet av inkomsterna – från studiemedel, extrajobb och annat – och utgifterna bestående av mat, transport, med mera. Vissa utgifter är nödvändiga medan andra är trevliga men inte nödvändiga. Streamingtjänsterna hör till den sistnämnda kategorin.

– Det finns tusenlappar att spara varje år genom att minska fasta men inte nödvändiga utgifter. Man kanske inte behöver Netflix, HBO och Viaplay samtidigt, utan kan byta mellan dem beroende på vad man tittar på. Man kan också dela abonnemang med kompisar eller snylta på föräldrarnas streamingkonto, säger Christina Sahlberg. 

  • Gå eller cykla i stället för att åka kollektivt. I alla fall under höst- och vårmånaderna kan ett ekonomiskt klokt alternativ vara att skrota åkkortet och i stället ta cykeln.

– Det beror på ens ekonomiska situation och vad man prioriterar. Om budgeten inte går ihop kan man spara några hundralappar varje månad på att cykla, även om det kanske inte är så lockande när det är dåligt väder, säger Christina Sahlberg. 

  • Glöm inte studentrabatterna. Det finns studentrabatter på allt från gymkort till mat – passa på att använda dem medan du kan! Det kan bidra till att sänka dina utgifter.
  • Köp begagnad kurslitteratur. För studenter innebär kursböckerna ofta digra utgifter. Ett sätt för att komma lindrigare undan är att vara ute i god tid och låna på bibliotek, alternativt hålla utkik efter begagnad kurslitteratur på exempelvis Blocket, Tradera och Bokbörsen.

– Man kan också sälja den kurslitteratur som man inte längre använder. Det kan göra att du får tillbaka de pengar som du har lagt ut tidigare, säger Christina Sahlberg. 

Här är studenterna som startade eget istället för att söka jobb

  • Extrajobba. Ett extrajobb kan dryga ut hushållskassan under studietiden samtidigt som det kan vara en värdefull erfarenhet och merit inför framtiden. Här är det viktigt att ha koll på fribeloppet, det vill säga gränsen för hur mycket du får tjäna utan att dina studiemedel påverkas. I skrivande stund är detta belopp 93 561 kronor per år.

– Inkomst upp till 20 431 kronor är skattefri om man gör en jämkning i deklarationen. Om man inte jämkar får man tillbaka pengarna året därpå, säger Christina Sahlberg. 

Här är tipsen från Elin Agorelius, eller Sparkjolen, om hur du kan sänka dina utgifter

Och här är tipsen för studenter som vill sänka sin elräkning 

Snabbt stigande elkostnader har tillsammans med högre livsmedelspriser satt press på den ofta redan magra studentekonomin. Karin Holm, marknads- och försäljningschef på Skånska Energi, kommer här med sju enkla tips på hur du som student kan sänka din elräkning. 

Läs om ekonomisk frihet och hur du når dit

Tips till studenter som vill minska sin elanvändning och få en lägre elräkning: 

  • Byt till LED-lampor. Visst, det kostar kanske några tior att byta ut de vanliga glödlamporna mot LED-lampor, men du kommer att få igen pengarna i form av lägre elräkningar. 

Karin Holm.– En LED-lampa på två watt kan lysa i 500 timmar innan den har förbrukat en kilowattimme, jämfört med en glödlampa som bara brinner i 40 timmar. Och 40 timmar når man ändå upp till rätt snabbt. Därför är det en fördel kostnadsmässigt att i stället använda LED-lampor, i synnerhet med tanke på dagens elpriser, säger Karin Holm. 

  • Stäng av onödiga elslukare. I badrummet finns många överflödiga eltjuvar. En elburen handdukstork som står påslagen i 20 timmar har förbrukat två kilowattimmar, vilket motsvarar drygt sex kronor i elkostnad (baserat på rörligt elpris om 319,79 öre per kilowattimme i södra Sverige under september). Cirka sex kronor per dag under ett år blir 2190 kronor – och detta bara för en handdukstork som kanske inte ens används. Två andra exempel på eltjuvar som bör användas med måtta är hårtork (40 minuters användning = 1 kilowattimme) och elburen golvvärme (70 minuter = 1 kilowattimme). 

– Det är sådana saker som påverkar elräkningen i slutändan, säger Karin Holm.

  • Duscha kortare. Att duscha i fem minuter förbrukar ungefär 2,5 kilowattimmar. Om en kilowattimme kostar tre kronor innebär det att din dusch på fem minuter kostar dig cirka 7,50 kronor, vilket blir cirka 50 kronor om du duschar varje dag under en vecka. 

– Fem minuter i duschen kan gå fort, framförallt för ungdomar, säger Karin Holm.

  • Tvätta smart. Många studentlägenheter har inte tvättmaskin och därför är tvättstugan ett självklart alternativ – som också förstås är gynnsamt för plånboken. Om du mot all förmodan har egen tvättmaskin i hemmet finns två viktiga saker att tänka på, enligt Karin Holm. Det ena är att försöka tvätta i 40 grader i stället för 60 grader, eftersom 40 grader kräver långt mindre elförbrukning. Det andra är att hänga upp tvätten i stället för att torktumla eller använda torkskåp, vilket är två andra elslukare som bör undvikas när elpriserna är höga.

– Om man har en diskmaskin i köket är det bra att alltid köra ekoprogrammet. Det tar visserligen längre tid men det förbrukar ändå mindre energi, säger Karin Holm.

  • Dra ut laddarna. Är du en sådan som lämnar hemmet utan att dra ut laddarna från eluttagen? Försök då att ändra detta mönster. Laddarna står nämligen och ”smådrar” el.

– Ett alternativ är att köpa förlängningssladd med strömbrytare som man har samtliga laddare i, oavsett vad man laddar. Sedan kan man bara trycka på off-knappen på strömbrytaren när man inte använder laddarna, säger Karin Holm.

  • Släck när du lämnar rummet. Detta är förmodligen en självklarhet för de flesta, men när elpriserna stiger kan det vara värt att påminna om att stänga av allt som inte används i stunden – taklampan på toaletten, fläkten i köket, och så vidare. 
  • Ha koll på kostnaderna. På nätet finns många listor över elförbrukningen för olika elektriska apparater i hemmet – kasta gärna ett getöga på dem. En laptop kan exempelvis användas i 25 timmar innan den har förbrukat en kilowattimme samtidigt som en spelkonsol i genomsnitt kan användas i elva timmar innan den når upp till en kilowattimme. En spelkonsol kräver ofta en tv som i sin tur förbrukar en kilowattimme efter 14 timmar. 

Fotnot: Förbrukningen skiljer sig åt mellan olika elektriska apparater. Exemplen i texten ovan ger dig bara en indikation på förbrukningen. Prisexemplen i texten ger dig därför en ungefärlig fingervisning om vad du kan spara när du minskar elförbrukningen.