Här finns jobben för akademiker år 2029

Arbetsmarknaden år 2029 erbjuder gott om jobb för jurister, ekonomer, it-akademiker och personalvetare. Tuffare blir det för kommunikatörer och samhällsvetare.

Ett krig i Europa, ständig debatt om klimathotet, AI-verktygens språngmarsch och en pågående lågkonjunktur. Det är bara några omvärldsfaktorer som kan påverka arbetsmarknaden för många akademiker, både idag och i framtiden. I en ny rapport tittar Saco på arbetsmarknaden fem år framåt för olika akademikeryrken, syftet är att stötta den som ska välja utbildning eller öka chanserna till jobb för den som redan studerar.

– Detta är den bästa prognosen som vi kan göra, men vi ska också komma ihåg att arbetsmarknaden är stadd i snabb förändring. En långdragen lågkonjunktur eller en ny pandemi skulle givetvis ändra scenariot i rapporten, säger Göran Arrius, ordförande för Sveriges akademikers centralorganisation, Saco.

I kartläggningen ingår Akavias samtliga yrkesgrupper: jurister, samhällsvetare, kommunikatörer, ekonomer, personalvetare och IT-akademiker. Både kommunikatörerna och samhällsvetarna sticker ut i sammanhanget eftersom dessa grupper väntas möta tuff konkurrens på arbetsmarknaden de kommande fem åren.

– Om man väljer ett yrke där konkurrensen är högre får man räkna med att det tar lite längre tid att få ett fast jobb. Men sedan har olika individer olika förutsättningar och prioriteringar: vissa flyttar för jobb, andra stannar helst kvar på samma plats. När arbetsmarknaden är tuffare ser vi också att faktorer som betyg och tidigare arbetslivserfarenhet får större betydelse, säger Göran Arrius. 

Lovande utsikter för juristerna

Dagens juriststudenter kan dra en lättnadens suck. Om fem år kommer det enligt Sacos prognos att råda en balans mellan utbudet och efterfrågan på arbetskraft, vilket betyder att det kommer att finnas ungefär lika många utbildade jurister som arbetstillfällen.

– Det är ett stabilt yrke som ofta inte har några större bekymmer på arbetsmarknaden, utan det är förhållandevis lätt att få jobb, säger Göran Arrius.

Idag finns det 35 000 yrkesverksamma jurister med juristutbildning. Uppskattningsvis 4 av 10 jurister har traditionella juridiska arbetsuppgifter på juristbyråer eller inom rättsväsendet. Resten återfinns inom branscher och yrken som inte kräver juristexamen eller notarietjänstgöring, bland annat utredare och handläggare på banker, tjänsteföretag eller intresseorganisationer samt inom offentlig förvaltning.

Rapporten lyfter fram ett antal större samhällstrender som påverkar juristernas arbetsmarknad. Arbetsgivare är redan nu på jakt efter jurister med digital kompetens och mycket tyder på att jurister i framtiden behöver ha bra koll på de digitala bitarna, inte minst på grund av AI-verktygens snabba utveckling. Jurister med kunskap inom klimaträtt, hållbarhet samt krisberedskap kan också komma att bli eftertraktade.

– En annan trend är att det kommer allt fler direktiv inom till exempel finanssektorn, vilket ökar behovet av juridisk kompetens. Sammantaget ser det lovande ut för jurister, både idag och på fem års sikt, konstaterar Göran Arrius.

Goda jobbutsikter för ekonomer år 2029

Även dagens ekonomistudenter kan andas ut. I Sacos rapport görs bedömningen att arbetsmarknaden för nyexaminerade ekonomer kommer att vara i balans fem år framåt. Detta innebär goda möjligheter att få ett jobb, eftersom det väntas finnas ungefär lika många utbildade civilekonomer som det kommer att finnas arbetstillfällen.

– Vår prognos är att läget ser bra ut för ekonomerna. Det är ett yrke som man kan välja om man vill vara relativt säker på att hitta ett arbete, säger Göran Arrius.

I Akavias undersökning ”Efter examen 2023” uppgav 84 procent av de nyexaminerade ekonomerna att de arbetade i privat sektor, medan 10 procent jobbade i statlig sektor och 4 procent fanns inom den kommunala sektorn. Ett halvår efter examen hade totalt 8 av 10 ekonomer ett arbete med relevans för utbildningen, men det fanns skillnader beroende på inriktning. Enligt Sacos rapport finns fortsatt stark efterfrågan på redovisningsekonomer, controllers, revisorer, inköpare och upphandlare. Konkurrensen är dock tuffare för finansanalytiker, ekonomiassistenter, administratörer och utredare.

Rapporten pekar också på att AI-verktyg kommer att spela en allt större roll på ekonomernas arbetsmarknad, vilket medför att framtidens ekonomer behöver vara inställda på ett livslångt lärande där de kontinuerligt utvecklar sin digitala kompetens.

– Majoriteten av de nyexaminerade ekonomerna hittar första jobbet via sociala medier som Linkedin. Många nyexaminerade får också jobb via kontakter, vilket betyder att det är viktigt att bygga upp ett nätverk under studietiden, säger Göran Arrius.

Motvind för kommunikatörer på arbetsmarknaden

Dagens studenter inom kommunikation möter en tuff arbetsmarknad efter examen. Enligt Saco råder redan idag stor konkurrens om jobben, eftersom det finns fler kommunikatörer än arbetstillfällen. Så kommer även att vara fallet fem år framåt.

– Många tycker att kommunikatörsyrket verkar roligt och skaffar sig en utbildning, men behovet är tyvärr inte lika stort som antalet utbildade kommunikatörer. Detta är inget nytt, utan kommunikatörernas arbetsmarknad har varit tuff under ganska många år. Vår prognos är att den fortsätter vara det, säger Göran Arrius.

I rapporten konstateras att arbetslösheten i kommunikationsbranschen har ökat något under den pågående lågkonjunkturen, inte minst i privat sektor, vilket kan göra det än svårare för nyexaminerade kommunikatörer att komma in på arbetsmarknaden. Saco pekar även på att den snabba utvecklingen av olika AI-verktyg ställer krav på kompetensutveckling, både för individen och för hela verksamheter.

– AI kommer att förändra arbetsmarknaden och arbetslivet för de flesta akademikeryrken. Det är i dag för tidigt att säga exakt hur exempelvis kommunikationsbranschen kommer att påverkas, men jag tycker att man behöver ha i åtanke att AI kommer att få stor betydelse, säger Göran Arrius.

Inträde på arbetsmarknaden för en kommunikatör kan underlättas om man har haft ett kommunikationsrelaterat extrajobb eller en relevant praktik under studietiden. Även ett engagemang vid sidan av studierna, exempelvis i form styrelsearbete eller volontäruppdrag, kan vara meriterande. Om jobbutbudet är begränsat kan det finnas anledning att läsa vidare på avancerad nivå för att specialisera sig, enligt Sacos rapport.

Glädjande besked för IT-akademiker om jobben

Den pågående digitaliseringen i samhället skapar stark efterfrågan på IT-akademiker, både inom privat och offentlig sektor. Därför råder redan idag liten konkurrens på arbetsmarknaden för IT-akademiker och enligt Sacos bedömning kommer läget att vara oförändrat om fem år, vilket i praktiken medför mycket goda möjligheter att få jobb 2029. I rapporten framgår att inte minst systemvetare, projektledare och programmerare är eftertraktade. En undersökning visar till exempel att så många som 6 av 10 systemvetare som tog examen under läsåret 2019/2020 fick ett kvalificerat arbete före utbildningens slut. 9 av 10 hade fått sitt första arbete med relevans för utbildningen inom tre månader.

– Det finns redan nu gott om jobb på IT-sidan och vi ser samtidigt stora digitala trender som även på sikt skapar behov av IT-kompetens, till exempel när AI-verktyg ska implementeras ute på arbetsplatserna, säger Göran Arrius.

Stabil efterfrågan på personalvetare bland arbetsgivarna

Om fem år kommer arbetsmarknaden för nyexaminerade personalvetare att vara i balans, vilket innebär att det finns ungefär lika många utbildade personalvetare som arbetstillfällen. Detta medför bra möjligheter att få jobb, enligt Sacos prognos.

I rapporten framkommer att 2 av 3 personalvetare främst arbetar med att stödja chefer, medan personalvetare också jobbar med arbetsmiljöfrågor, arbetsrätt, förhandling samt rekrytering. Rapporten konstaterar dessutom att det utbredda distansarbetet under och efter pandemin har tydliggjort personalvetarnas roll och kompetens. Göran Arrius pekar på att både offentlig och privat sektor brottas med kompetensbrist på flera håll, vilket ökar behovet av personalvetare som kan rekrytera ny och behålla befintlig arbetskraft.

– Kompetensförsörjningen är en strategisk och grundläggande uppgift inom en organisation, bland annat därför har vi svårt att se att efterfrågan på personalvetare kommer att minska. Tvärtom: de har en bra och stabil arbetsmarknad. Vi ser heller inga tecken i skyn på att deras uppdrag kommer att ersättas av AI-verktyg, undantaget för mer rutinartade arbetsuppgifter.

Saco-rapporten pekar på att personalvetarna behöver kompetensutveckla sig, eftersom de i större utsträckning förväntas vara delaktiga i framtagandet av nya digitala arbetsverktyg/program på arbetsplatserna. Många arbetsgivare efterfrågar också personalvetare som har en förståelse för affären och som är insatt i hela verksamheten.

Svår arbetsmarknad för samhällsvetare

De närmaste fem åren kommer det att råda tuff konkurrens på arbetsmarknaden för nyexaminerade samhällsvetare, enligt Sacos rapport. Den hårda konkurrensen beror på att antalet arbetstillfällen är lägre än antalet utbildade samhällsvetare.

– För samhällsvetarna ser det kärvare ut på arbetsmarknaden, både idag och på 5 års sikt. Det tar lite längre tid för denna grupp att komma in i arbetslivet och skaffa en fast anställning som är relevant för utbildningen, säger Göran Arrius.

Samhällsvetare är ett paraplybegrepp som inrymmer flera akademiker med olika roller och funktioner. Samhällsvetare kan till exempel arbeta som utredare, handläggare, analytiker, verksamhetsutvecklare, samhällsplanerare och statistiker.

Saco pekar i rapporten på att flera trender kan skapa efterfrågan på samhällsvetarnas kompetens, däribland ett allt större fokus på hållbarhet och krisberedskap. I rapporten rekommenderas samhällsvetare som snart ska ut i arbetslivet att specialisera sig inom något område. Det kan röra sig om allt från risk- och krishantering till ledarskap och grön upphandling. Samhällsvetare kan även stärka sina chanser till jobb genom att vara aktiva vid sidan av studierna, exempelvis inom fackliga eller politiska organisationer.

Rapporten i korthet: SACO är en förkortning för Sveriges akademikers centralorganisation och består av 21 medlemsförbund med sammanlagt cirka 960 000 medlemmar som är akademiker. Rapporten bygger på undersökningar från medlemsförbunden, däribland Akavia, samt på underlag från exempelvis Arbetsförmedlingen och Statistiska Centralbyrån.

Läs också: Så planerar du karriären genom hela arbetslivet

Läs också: Stabila branscher under svajig konjunktur

Läs också: Ta hjälp av AI för att söka jobb