Färsk lönestatistik från Akavia visar att medianingångslönen för samhällsvetare uppgår till 30 500 kronor, vilket är i linje med fackförbundets övriga yrkeskategorier. Den rekommenderade ingångslönen för samhällsvetare är dock 33 900 kronor.

Läs om att löneförhandla här.

Paraplybegreppet samhällsvetare inrymmer exempelvis genusvetare och statsvetare, men ordet kan också vara otydligt för utomstående. Ulrika Husmark, professionsanalytiker på Akavia, framhåller vikten av att både nya och etablerade samhällsvetare tydliggör sin kompetens för arbetsgivaren.

Ulrika Husmark.– Det är många arbetsgivare som efterfrågar jurister eller ekonomer till tjänster som också passar samhällsvetare. Det är alltså inte alls säkert att arbetsgivaren har koll på vilken kunskap som en samhällsvetare kan tillföra. Om man har jobbat på en ideell organisation eller på en myndighet bör man inte bara anta att arbetsgivaren förstår vad detta betyder. Istället måste man framhäva sin kompetens och tydligt beskriva vilken erfarenhet och kunskap som man tar med sig från tidigare tjänster eller roller.

Medianlönen för samhällsvetare ligger på 46 000 kronor, vilket är den tredje lägsta noteringen bland fackförbundets samtliga yrkesgrupper – bara kommunikatörer och personalvetare har lägre medianlöner. Många samhällsvetare arbetar i den offentliga sektorn, exempelvis som tjänstepersoner eller handläggare inom politisk förvaltning, berättar Ulrika Husmark. Löneläget är dock högre inom den privata sektorn.

För samhällsvetare hos privata arbetsgivare ligger medianlönen på 50 000 kronor, vilket kan jämföras med 45 400 kronor i statlig sektor och 44 900 kronor i kommunal verksamhet.

– För samhällsvetare är jobben färre men lönerna högre inom privat sektor. I detta fall ser vi dock en något lägre löneskillnad mellan offentlig och privat sektor jämfört med inom andra yrkesgrupper. Det kan bero på att många samhällsvetare i privat sektor finns på ideella organisationer som är beroende av statliga bidrag och som därför inte kan planera sin verksamhet så långt fram i tiden, vilket påverkar lönerna, säger hon.

Samhällsvetarna sticker även ut på ett annat sätt. I denna yrkeskategori råder något mindre skillnader i lönenivåer mellan olika regioner än för Akavias övriga medlemsgrupper. Medianlönen för samhällsvetare i Storstockholm ligger på 48 800 kronor, vilket är den klart högsta siffran för yrkesgruppen. Medianlönerna är ungefär likadana för samhällsvetare i Göteborg, Malmö/Lund och mellersta Sverige: omkring 43 000 kronor.

– Ett skäl till detta kan vara att många myndigheter genom åren har utlokaliserats till mindre orter. Många samhällsvetare arbetar inom offentlig sektor och det medför också mindre skillnader i lönenivåer mellan regionerna, säger Ulrika Husmark.

Hur påverkas ens lön och löneutveckling av det lärosäte som man har utbildat sig på?
– Akavia har inte upptäckt att valet av lärosäte påverkar den framtida lönenivån för samhällsvetare. Men utbildningsutbudet för samhällsvetare varierar mycket mellan olika lärosäten. Jag tycker att man ska göra ordentlig research och välj den ort som erbjuder den kurs eller det program som rimmar bäst med ens framtida yrkesval.

Enligt Migrationsverket väntas Sverige ta emot mellan 76 000 och 200 000 ukrainska flyktingar fram till sommaren. På frågan om detta mottagande kan komma att påverka efterfrågan på samhällsvetare och i förlängningen deras lönenivåer, svarar Ulrika Husmark:

– Många samhällsvetare lär behövas för att på olika sätt jobba med flyktingmottagandet, men detta kommer inte per automatik leda till högre grundlöner eftersom myndigheter har ett begränsat löneutrymme.