Vad är prisbasbeloppet och varför ändras det?
– Prisbasbeloppet är ett mått på prisutveckling som tas fram av SCB. Det används bland annat för att anpassa ersättningsnivåer i vissa socialförsäkringssystem och skatter efter inflationen, till exempel sjukförsäkring, studiemedel, föräldrapenning och statlig inkomstskatt, säger Charlotte Tarschys.

Förändringen sker automatiskt oavsett regering.

Är årets höjning speciell?
– Under många år har inflationen varit låg och då har ändringarna inte märkts så mycket. Men i år höjs prisbasbeloppet hela 8,7 procent.

Höjningen är den största på nästan 40 år.

Charlotte Tarschys, Akavias chefsekonom om hur det höjda prisbasbeloppet påverkar dig.

Hur påverkas Akavias medlemmar?
– Medlemmarna har redan i dag påverkats av kostnadsökningarna och tanken är att det här ska dämpa effekten i viss mån, säger Charlotte Tarschys och förklarar att det handlar om flera förändringar:

– För studenter som redan har haft det tufft är nog höjningen av studiemedlet och fribeloppet välkommet.

För den som är sjuk eller föräldraledig höjs högsta nivån för sjukpenning och föräldrapenning. Skatten på arbete blir också lägre.

– Många av Akavias medlemmar har höga löner och påverkas av att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs. Det innebär både att färre betalar skatten och att de som ändå gör det betalar mindre.

Finns det medlemmar som påverkas negativt av höjningen av prisbasbeloppen?  
– Ja, tyvärr finns det medlemmar som får det sämre av höjningen. Det handlar om att medlemmar som i dag slår i taket för sjukpenning och föräldraförsäkring och som arbetar hos arbetsgivare med kollektivavtal paradoxalt nog får ut mindre pengar i plånboken efter takhöjningen, säger Charlotte Tarschys och förklarar att det beror på en olycklig sidoeffekt av en rätt komplicerad skattefråga.

– Värt att påpeka är att det ändå lönar sig att ha kollektivavtal jämfört med att inte ha det.

Hur kommer det sig att höjningen av prisbasbelopp kan ge medlemmar mindre pengar i plånboken?
–  Arbetsgivaren betalar en kollektivavtalad förmån, så kallad sjuklön och föräldralön, som ligger ovanpå den statliga ersättningen. När taket nu höjs i den statliga ersättningen minskar den kollektivavtalade förmånen samtidigt så att den totala bruttoersättningen förblir densamma. Att medlemmen får mindre i plånboken (netto) beror på att olika skatt tas ut på statlig ersättning och kollektivavtalad förmån. 

–  För sjukpenning gäller skattesats utan jobbskatteavdrag medan kollektivavtalad förmån klassas som inkomst av tjänst. Därför dras jobbskatteavdraget av skatten på sjuklön. När en högre andel beskattas som sjukpenning och lägre andel beskattas som kollektivavtalade förmånen sjuklön innebär det därför totalt högre skatt.

Kan Akavia göra något för att påverka medlemmarnas ersättningar?
–  Som fackförbund skulle vi förstås kunna driva att de kollektivavtalade förmånerna borde höjas mer för att kompensera för skatteeffekten. Tyvärr är det inte möjligt på grund av en regel som kallas för ”minskningsregeln” i Socialförsäkringsbalken. Den innebär att om man får mer än 90 procent av sin lön brutto så ska sjukpenningen minskas i motsvarande mån. Skulle Akavia i förhandling med arbetsgivarorganisationerna få till en kompensation så skulle medlemmen aldrig se det eftersom hen samtidigt skulle få en reducering av sjukpenningen.

–  Det är förstås olyckligt att vissa av Akavias medlemmar kommer att få mindre pengar i plånboken, samtidigt som många påverkas av prishöjningar och högre räntor. Det finns tyvärr ingen enkel lösning. Värt att påpeka är däremot att även om denna grupp får mindre än tidigare så kommer ersättningen ändå att vara högre än för arbetstagare utan kollektivavtal.

Kan man utläsa något mer utifrån att det är en så stor ökning?
– Det är snarare en konsekvens av den oroande utvecklingen vi ser i ekonomin. I dagsläget ser arbetsmarknaden fortfarande stark ut men vi går sannolikt mot en lågkonjunktur under 2023. Akavia bevakar utvecklingen noga, säger Charlotte Tarschys.

Glöm inte att du som medlem har inkomstförsäkring vid arbetslöshet. Om du är oroad över din arbetssituation kan du alltid vända dig till Akavias rådgivare.

Nya prisbasbeloppet påverkar bland annat:

  • Garantipensionen höjs med cirka 800–850 kronor per månad.
  • Studiemedlen höjs med knappt 1 000 kronor per fyraveckorsperiod, jämfört med höstterminen 2022.
  • Högsta nivån i föräldraförsäkringen höjs med 89 kronor per dag, vilket motsvarar drygt 2 700 kronor per månad.
  • Sjukpenninggrundande inkomst höjs och den högsta sjukpenningnivån höjs därmed med 89 kronor per dag, vilket innebär en högsta nivå på 1 116 kronor per dag.
  • Grundavdrag och jobbskatteavdrag höjs, vilket i sin tur innebär sänkt skatt på arbetsinkomst och pension. Med hur mycket beror på inkomst.
  • Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs till 613 900 kronor.

Källa: Swedbank.