Akavia Aspekt granskade nyligen hot och trakasserier mot bland annat åklagare. Nu inrättar Åklagarmyndigheten en ny fristående säkerhetsavdelning.
– Säkerhetsfrågorna har fått en helt annan betydelse och dimension, säger vice riksåklagare Katarina Johansson Welin.

Mycket tyder på att hoten och trakasserierna mot åklagare ökar. I fjol vittnade till exempel miljöåklagare Åse Schoultz i Akavia Aspekt om en vardag kantad av hot och personangrepp, inte minst i sociala medier, och hur hon vid ett tillfälle fick poliseskort hem efter en rättegång. På väg tillbaka fick polisbilen punktering.
– Det satt en skruv inskruvad i bilens ena bakdäck.

Åklagarmyndighetens säkerhetschef Mikael Svensson berättade om hur misstänkta under en domstolsförhandling kan skrika okvädningsord och hot mot åklagaren och andra i rättssalen.

– Det förekommer också att man, som ett subtilt hot, tar upp sin mobiltelefon och fotograferar åklagaren. Häktade med restriktioner vet att de brev som de skickar läses av åklagarna. Ibland använder de breven till att chikanera eller hota, till exempel genom att rita en bild med innebörden att åklagaren ska dö eller skriva ut åklagarens hemadress. Det finns en uttalad skrämseltaktik från en del åtalades sida.

Läs också: Åklagarnas arbetsmiljövillkor måste förbättras

Mikael Svensson gav fler exempel på mer eller mindre subtila hot mot åklagare, till exempel om hur personer kopplade till klanstrukturer av en tillfällighet ”stöter” på en åklagare när hen är ute och handlar med sin familj och säger ”vilka söta barn du har”.

– Andra beställer varor i enskilda åklagares namn eller så skickas chokladkartonger och blomsterbuketter hem till åklagarna som ”tack för ett bra jobb”. Allt för att visa att man vet var de bor.

Vice riksåklagare Katarina Johansson Welin berättar att Åklagarmyndighetens säkerhetsenhet under det senaste decenniet har vuxit kraftigt.

– Från början bestod den bara av en person. Nu är de elva och vi är på väg att anställa ytterligare några medarbetare. Fram till nu har säkerhetsenheten tillhört personalavdelningen. Nu blir den en egen avdelning med en chef som är direkt underställd verksledningen.
Den nya säkerhetsavdelningen, som är under bildande, ska bestå av två enheter: en enhet med ansvar för totalförsvarsfrågor och en enhet med ansvar för medarbetarskydd och frågor som hör dit.

Läs också: "Vi får lära oss att hantera situationen"

Den som blir chef för den nya avdelningen – rekryteringsarbetet är i skrivande stund inte avslutat – blir förutom säkerhetschef även säkerhetsskyddschef.

– En förklaring till förändringen är att säkerhetsfrågorna har fått en helt annan betydelse och dimension. Åklagarmyndigheten är sedan den 1 oktober i år en så kallad beredskapsmyndighet.

Det sistnämnda innebär ett ökat ansvar att planera för att myndighetens verksamhet fungerar även under fredstida kriser, men även under höjd beredskap och krig. Andra beredskapsmyndigheter inom rättskedjan är till exempel Domstolsverket, Polismyndigheten och Tullverket.

– Det är flera myndigheter som har organiserat om så att säkerhetschefen är direkt underställd generaldirektören eller verksledningen, säger Katarina Johansson Welin.

Läs om bakgrunden till den nya beredskapsmyndigheten

Utmaningar löser du bäst med stöd

Du som har en utmanade  arbetssituation kan kontakta Akavias rådgivning. Där finns erfarna förhandlare/ rådgivare  som kan ge stöd och råd  om det hettat till på jobbet.  Här kan du få hjälp.

Granskning om hot och hat på arbetsplatser

Var fjärde medlem har utsatts för hot, våld eller trakasserier

Var fjärde Akaviamedlem som arbetar inom vissa kommunala och statliga myndigheter har utsatts för hot, våld eller trakasserier på jobbet under de senaste två åren. Mest utsatta har anställda inom Kronofogden och Migrationsverket varit.
– Nu krävs det åtgärder, säger Akavias ordförande Lee Wermelin.
Här hittar du vår stora granskning om hot mot tjänstepersoner som bara gör sitt jobb som publicerades i oktober 2021.

En av fyra medlemmar hotas på jobbet

Arbetsplatserna som är mest utsatta

Åklagaren: Jag känner mig ensam och utsatt

”Vi får lära oss att hantera situationen”

”Risk att hotade inte vågar utföra sitt arbete”

”Viktigt att ha policy för nolltolerans”

Ministern: ”Vi ser över ökat skydd”

Läs också: Så kan du göra om du känner dig otrygg i jobbet

Läs också: Åklagarna får ny säkerhetsavdelning

Akavia efterlyser åtgärder för ökad trygghet

Behöver du hjälp på jobbet, kontakta Akavia för rådgivning

Granskning av domarbristen

Sex av tio domstolar misslyckas med att nå regeringens
mål när det gäller handläggningstider. Det visar Akavia Aspekts granskning som publiceras i oktober 2022.

De långa handläggningstiderna – som bland annat beror på för få domare i kombination med ett ökande antal mål – får stora konsekvenser på flera samhällsområden.

Investeringar i ny energi­produktion som försenas – trots att Sveriges elbehov växer – och unga som står utan inkomst och mår psykiskt dåligt i väntan på beslut om aktivitets­ersättning, är bara två aktuella exempel.

Så påverkas samhället av domarkrisen

Handläggningstiden för vindkraft har fördubblats

Domstolarnas långa handläggningstider drabbar unga med funktionsnedsättning

Arbetsvillkor för domare - en fråga om rättssäkerhet

Granskning av Sveriges rättssäkerhet

Rättssäkerheten under press
Organiserad brottslighet och gängskjutningar driver fram snabba lagändringar. Under den senaste mandatperioden har regeringen tagit initiativ till över 60 straffskärpningar och gett polis och åklagare nya verktyg. Men – vad händer med rättssäkerheten när långsiktighet och helhetssyn får stå tillbaka? Akavia Aspekt publicerade granskningen i september 2021.

Rättssäkerheten under press

Kravet: ”Behandla rättsväsendet som en helhet”

”Åklagarnas arbetsvillkor måste förbättras”

Överfullt på häkten och anstalter

Antalet privata fängelser ökar

Läs också: Fängelsechefen tror på människans förmåga till förändring