Clas Malmström har som stressforskare med specialisering på psykiatrisk rehabilitering bland annat tittat på prestationsförmågan under press och hur man kan prestera som bäst under just press och stress.

– Beteckningen stress har fått en negativ klang, men syftet med vårt stressystem är att det ska mobilisera resurser, öka vår handlingskraft och förbättra vår förmåga i utmanande situationer, säger han.

Stressreaktioner är i de allra flesta fall positiva, det vill säga ändamålsenliga och hjälpsamma.

Clas Malmström menar att positiv stress faktiskt är en viktig del för att vi ska kunna utnyttja vår fulla potential.

– Ett adekvat stresspåslag behövs för att anpassa prestationsförmågan.

Ett liv helt utan den belastning som stress innebär resulterar, enligt forskning, i att man är mindre tålig för just stress. Stresshantering är ett av flera verktyg som är viktiga för att en person ska uppnå sin fulla potential, men det finns flera verktyg som man kan träna på.

Claes MalmströmFör det första handlar det om att ha balans mellan preventiv kompetens och promotiv kompetens i vardagslivet, där den förstnämnda är negativt betonad, för det är viljan i oss att försöka undvika att göra fel.

– Det handlar om att i tid upptäcka risker och hantera dem på ett skickligt sätt så att man inte tar skada, att undvika att göra fel, helt enkelt.

Promotiv kompetens däremot handlar om att försöka få något att bli bra och att i tid upptäcka och ta till vara på möjligheter.

– Man behöver båda de här förmågorna för att komma framåt, säger Clas Malmström och berättar att fokus i samhället i dag först och främst ligger på att vi inte ska göra fel, en form av överdriven och förvrängd preventiv kompetens.

– Men det är omöjligt. Enda sättet att inte göra fel är ju att inte göra något alls.

Så fort du försöker göra något bra måste du också riskera att något fel kan uppstå på vägen till det önskvärda resultatet. Rädslostyrt arbete hindrar människor från att nå sin fulla potential.

Clas Malmström uppmanar alla att våga vara olydiga, inte lägga onödigt mycket krut på riskhantering, dokumentationskrav och regelverk, utan i första hand fokusera på meningen med verksamheten.

– Man måste våga ta risker, säger han.

Clas Malmström berättar om en händelse från de sex år han jobbade som företagsläkare på Ikea och besökte arbetsplatser. Grundaren Ingvar Kamprad frågade ofta de anställda vad de hade gjort för fel på sistone.

– När den tillfrågade i förskräckelse svarade ”inget” uppmanade Ingvar Kamprad dem till att våga och experimentera, att utsätta sig för risken att göra fel, för annars sker ingen utveckling.

Att nå sin fulla potential handlar också om att ha en god återhämtningsförmåga. När Clas Malmström i sin forskning har följt hållbara högpresterande personer har det visat sig att de har en exceptionellt god förmåga att ta pauser.

– Då menar jag förmågan att faktiskt göra pausen till en vilostund, ta vara på möjligheten till en stunds ”batteriladdning”.

Att återhämta sig på riktigt är faktiskt en träningsbar konst. Att få i gång det återhämtningssystem som vårt nervsystem är utrustat med kräver att man befinner sig i ett rofyllt sinnestillstånd.

– Det är när du är helt närvarande här och nu eller gör något du är bra på och har stark självtillit med hög frivillighetskänsla, att du tycker om det du gör.

Clas Malmström ger ett exempel. Den som gillar att promenera eller jogga i skogen brukar han uppmana till att lämna stigen.

– Då måste du hela tiden se var du sätter fötterna, vilket innebär att du är helt närvarande och hjärnan får tillfälle att återhämta sig genom omväxling – att den gör något fullkomligt annorlunda än det vanliga tankearbetet.

På arbetsmarknaden ligger i dag ofta fokus på kompetens i form av utbildning, examen och behörighet, men egentligen, menar Clas Malmström, är det viktigaste att leta efter om en person är skicklig och kan omsätta sin kunskap i praktiken.

– Vi betonar behörighet i stället för att titta på skicklighet, säger han.

Vad innebär det då att vara skicklig? Jo, förklarar Clas Malmström, det ligger bland annat i förmågan att prioritera.

– Att prioritera och identifiera det som är viktigt och att välja bort annat. Det är en enastående utmaning att välja bort.

Det här leder oss vidare till fokuseringsförmågan som i sin tur består av två delar: att fokusera på det viktiga och att hantera störningsmoment.

– Att hantera störningsmoment är en annan träningsbar mental förmåga som innebär att man avstår från att släppa in störande moment i uppmärksamheten.

Ett annat verktyg som behövs för att kunna utnyttja sin fulla potential handlar om din motivation, din drivkraft, och här är orsaken till din motivation viktig.

– Många drivs i dag av rädsla för att förlora jobbet eller inte få tillräckligt med pengar, och det leder inte till en sund positiv energi.

Clas Malmström menar att vi ska lyfta fram olikheter och inte behandla alla lika oavsett vad de har gjort eller presterat.

– Jag förespråkar att man ska hantera alla olika, låt alla ta konsekvensen för vad de gör, bra eller dåligt. Först då kan vi utveckla vår fulla potential, säger han.

Verktyg för att nå din fulla potential

  • Stresshantering. Arbeta inte på att helt utesluta stress ur ditt liv, för det mesta är så kallad positiv stress och är något du behöver för att anpassa prestationen utifrån situationen.
  • Våga ta risker. Lägg fokus på att identifiera och ta vara på möjligheter i stället för att undvika det du är rädd för.
  • Ta riktiga pauser. Låt din hjärna vila genom omväxling, att emellanåt göra det du verkligen gillar och gör helt frivilligt, helt och hållet, här och nu.
  • Öva på din skicklighet. Träna, experimentera och testa nya sätt att göra saker bra och ännu bättre. Skicklighet är inte detsamma som att vara felfri, utan innebär att man gör många rätt.
  • Prioritera. Våga välj det som är viktigast och välj bort annat genom att acceptera det, det vill säga avstå från att ge det uppmärksamhet.
  • Identifiera din drivkraft. Låt dig motiveras av det som verkligen betyder något för dig, det som engagerar dig, som leder till något positivt och bra.

Läs också: Prestera högt utan att bli sjuk

Läs också: Misslyckas på rätt sätt

Läs också: Stress kan vara bra – menar psykiater Anders Hansen

Granskning om stress och utbrändhet i arbetslivet

En av fem sjuk av jobbstress
Var femte Akaviamedlem har under de senaste åren varit frånvarande från jobbet på grund av arbetsrelaterad stress.
Var tredje anser att de inte får tillräckligt stöd av sina chefer i samband med arbetsrelaterad stress, visar en ny undersökning.
– Det är mycket oroande, säger Patrik Nilsson som är Akavias samhällspolitiske chef. Akavia Aspekts granskning om akademikers stress publicerades i december 2021.

En av fem sjuk av jobbstress

Utbränd: ”Både hjärnan och kroppen var helt slut”

Två dör varje dag av stress på jobbet

Så vill politikerna minska stressen i arbetslivet

Färre får rehabilitering för stress

EKG-mätare ska minska stressen

Läs också: Unga kvinnliga akademiker mest drabbade av stress

Läs också: För lite att göra på jobbet kan göra dig sjuk