Under hösten har Akavia Aspekt frågat några av de största offentliga och privata arbetsgivarna inom Akavias avtalsområde om deras syn på behovet av ökad kompetens bland ekonomer, jurister, samhällsvetare, it-akademiker, personalvetare och kommunikatörer. 76 arbetsgivare deltog i undersökningen.
På frågan om de anser att deras bransch behöver genomgå ett kompetenslyft fram till 2030 svarade 75 procent ja, 17 procent nej och 8 procent vet ej. Av frisvaren att döma är det framför allt inom digitalisering som det finns ett ökat kompetensbehov.
”Det behövs ökad digital förståelse, till exempel vad man kan göra inom olika områden med hjälp av AI”, skriver en arbetsgivarrepresentant.
Läs också: Framtidens kompetens - jurister behöver etisk kompass
En annan konstaterar att det ”på it-sidan behövs stora kompetensinsatser för att kunna kombinera moderna verktyg med det säkerhetsskydd som i dag krävs för statliga myndigheter”.
62 procent av de svarande arbetsgivarrepresentanterna anser att det är arbetsgivaren som har det främsta ansvaret för att åstadkomma önskad kompetenshöjning. 18 procent menar att det tyngsta ansvaret vilar på den enskilde medarbetaren, medan 9 procent anser att det är staten som har det främsta ansvaret.
Läs också: Kommunikatörer måste kunna tolka data
När vi ställde samma frågor till fackligt förtroendevalda i Akavia (71 svarande) var det en något större andel – 68 procent – som svarade att det är arbetsgivaren som har det främsta ansvaret för att åstadkomma kompetenshöjning, medan 14 procent svarade att det att det tyngsta ansvaret vilar på den enskilde medarbetaren.
På frågan om det behövs ett kompetenslyft i din bransch (gällande yrkesgrupperna ekonomer, jurister, samhällsvetare, it-akademiker, personalvetare och/eller kommunikatörer) fram till 2030 svarade 66 procent av de förtroendevalda ja. Precis som bland arbetsgivarrepresentanterna är det många som i frisvaren lyfter fram behovet av ökad digital förståelse och kompetens.
Läs också: It och tech måste ständigt lära om
”Jag tror många statsanställda behöver hjälp att förändra sin syn på vad digitalisering innebär. Det är inte att ta en pappersprocess och ersätta den med digitala blanketter och förvaring, utan i stället att automatisera och effektivisera processen”, skriver en.
När ansökningarna till det nya omställningsstudiestödet öppnade den 1 oktober var prognosen att det i år skulle komma in 5 300 ansökningar.
Det gjorde det också, efter tre dagar. Tre veckor senare hade det kommit in 14 000 ansökningar.
Läs också: Personalvetare - AI driver förändringen
Kerstin Eriksson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingens analysavdelning, säger att digitalisering och automatisering driver på omställningen av arbetsmarknaden. Samtidigt som grundläggande digital kompetens närmast är att betrakta som baskunskap, ökar antalet arbetsuppgifter som kräver analytiska förmågor och alltmer avancerad teknisk kompetens. Även kreativitet och kritiskt tänkande är förmågor som väntas växa i betydelse.
– Förändringarna på arbetsmarknaden sker mycket snabbare i dag än tidigare, vilket också kräver snabbare anpassning. Ett bra exempel är många ekonomers arbetssituation. AI gör att en del av deras arbetsuppgifter har minskat eller håller på att minska. Samtidigt blir andra arbetsuppgifter allt viktigare, till exempel att kunna ge råd, vägleda kunder och veta vad olika kundgrupper behöver.
– Det gör i sin tur att kompetenser som kommunikations-, samarbets- och pedagogisk förmåga blir viktigare, även i roller där det tidigare inte varit lika centralt. Över huvud taget ökar kravet på social och empatisk förmåga och kunskap, säger Kerstin Eriksson.
Precis som behovet av kompetensutveckling.
– Det gäller även för yrkesgrupper med en mycket stark arbetsmarknad. It-specialister är ett bra exempel. Det är en grupp som enligt våra yrkesprognoser även framöver har mycket goda möjligheter att få jobb. Det är också ett yrke där man sedan tidigare är van vid ett frekvent behov av kompetensutveckling. Nu blir detta vanligt inom allt fler yrken och roller.
Läs också: Ekonom - kreativt tänk blir allt viktigare
Enligt de flesta prognosinstitut är vi på väg in i en lågkonjunktur, något som åtminstone historiskt har drivit på både teknikskiften och strukturförändringar.
Ett tydligt exempel är den svenska varvsindustrin som i princip utplånades av 1970-talskrisen. Andra delar av industrisektorn, till exempel järn- och stålindustrin, kom tillbaka efter hårda rationaliseringar och omfattande teknikutveckling.
När det i slutet av 1970-talet började sättas upp bankomater runt om i Sverige var det många som trodde att det skulle innebära slutet för banksektorn. Det blev precis tvärtom. Bankerna tog visserligen bort de enklare kassauppgifterna, men samtidigt satsade man på att sälja mer kvalificerade tjänster, till exempel ekonomisk rådgivning, pensionssparande och försäkringar. Vissa jobb försvann, andra tillkom.
Läs också: Samhällsvetare - helhetsperspektivet blir allt mer attraktivt
Samma sak inträffade i samband med krisen i början av 1990-talet. Många företag slogs ut. Andra anpassade sig, genomförde snabba rationaliseringar, digitaliserades och moderniserades. Nya branscher och sektorer växte fram, inte minst inom it.
Enligt en rapport som Arbetsförmedlingen gjorde i fjol i samarbete med konsultföretaget McKinsey har sysselsättningen i Sverige ökat under 2000-talet samtidigt som även investeringar i automatiseringar har ökat. Det tyder på att yrkesroller snarare förändras än försvinner.
– AI kommer att göra mer och mer och ta över jobb från många yrkesgrupper, även högskoleutbildade. Så har dessutom redan skett. Viss handläggning i offentlig sektor till exempel sker i dag med hjälp av AI. Vi kan också med bestämdhet säga att oljan kommer att ta slut, att vi måste ändra vårt beteende för klimatets skull, att transportsektorn kommer att elektrifieras och att vi står inför stora förändringar, säger Håkan Regnér som är docent i nationalekonomi och chefsekonom på Saco.
– Allt detta kommer att påverka arbetsmarknaden. Hur, är det däremot svårare att säga eller att förutsäga exakt vilka kompetenser som behövs i framtiden.
Akavia ger karriärcoachning
Kompetenserna som blir viktigast för ditt yrke i framtiden
Tre av fyra arbetsgivare i Akavia Aspekts stora enkätundersökning anser att deras bransch är i behov av ett kompetenslyft. En majoritet menar att det är arbetsgivarna som har det främsta ansvaret för kompetenshöjningen. Många lyfter fram digitalisering, säkerhet och kommunikation som kritiska områden.
Här har vi samlat texterna från temat Kompetenslyft - Så säkrar du din hjärna för fratiden" som belyser vilka kompetenser och förmågor du behöver i framtiden för att fortsätta vara relevant på arbetsmarknaden.
Kompetenser och förmågor du behöver i framtidens arbetsliv
Ekonom – Kreativt tänk allt viktigare
Jurister behöver skaffa etisk kompass
Samhällsvetare – Helhetsperspektiv attraktivt
It och tech måste ständigt lära om
Granskning av medlemmarnas kompetensutveckling och vidareutbildning
Har du kompetensutvecklat dig under det senaste året?
Var tredje medlem i Akavia har inte gjort det. Många för att de inte har haft tid på grund av hög arbetsbelastning. Det visar en undersökning som Akavia Aspekt publicerade i februari 2021.
Tre av tio medlemmar har inte fått kompetensutveckling
Ministern om kompetensutveckling – avgörande att satsa
Delat ansvar mellan chef och medarbetare kring utbildning
Juristbyrån tar fram planer för utbildning varje år
Satsar på egen akademi – utan tidsbegränsning
Mer om kompetensutveckling:
Nya omställningsstudiestödet – så blir du godkänd
Publicerad