Regeringen öppnar för sanktioner mot arbetsgivare med dålig psykisk arbetsmiljö

Sedan ungefär ett år tillbaka arbetar en statlig utredning med att bland annat undersöka om sanktionsavgifter bör kunna tas ut för överträdelser inom organisatorisk och social arbetsmiljö och hur Företagshälsovårdens roll kan stärkas och utvecklas. Konkreta förslag väntas presenteras inom några veckor.

Bakgrund till utredningen, som är en del av regeringens nya arbetsmiljöstrategi, är de kraftiga förändringar som den svenska arbetsmarknaden har genomgått sedan arbetsmiljölagens tillkomst i slutet på 1970-talet.

HR- och personalchefer mest sjukskrivna – så ser det ut i din bransch

I dag kan inte Arbetsmiljöverket besluta om sanktionsavgifter vid överträdelser mot föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö. Inte heller för brott mot föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete.

– När det gäller den fysiska arbetsmiljön kan man däremot inspektera en arbetsplats, konstatera fel och lägga viten, säger Johan Danielsson.

Han menar att det systematiska arbetsmiljöarbetet är ”extremt” viktigt för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön.

– Den arbetsrelaterade psykiska ohälsan är ett stort samhällsproblem. Utredningen tittar på om vi kan göra lagstiftningsförändringar som gör att Arbetsmiljöverket får bättre verktyg att arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet och att förebygga den här typen av problem.

Varför ökar den psykiskt orsakade arbetsrelaterade ohälsan?

– Det finns naturligtvis flera orsaker. En kan vara att man inte får de verktyg som behövs för att klara av de krav som ställs. Åtminstone på tjänstemannasidan ökar kraven på tillgänglighet, vilket kan bidra. Gränsen mellan arbete och privatliv suddas ut. I vissa grupper ser vi hur man väljer att inte sjukskriva sig vid korttidssjukdom, med resultat att långtidssjukskrivningarna ökar.

Ohälsotalen för lägre chefer är i allmänhet högre än för högre chefer. Detsamma för kvinnor jämfört med män.

– När det gäller första linjens chefer till exempel, kan det bero på större skillnad än för högre mellan de krav man har på sig och de verktyg som man har till sitt förfogande. När det gäller kvinnor vet vi att en viktig faktor handlar om balansen mellan privat- och arbetsliv. Kvinnor tar i allmänhet ett större ansvar för det obetalda hemarbetet.

Enligt Johan Danielsson är en förklaring till att problemen ofta är större i den kvinnodominerade offentliga sektorn än i den privata, att chefer i offentlig verksamhet ofta har fler underställda medarbetare som de är direkt ansvariga för.

Sedan 1990-talskrisen har statliga myndigheter – och många kommuner – ett årligt ”effektivitetsbeting” på 1–2 procent av lönesumman, vilket enligt kritikerna leder till att personalen tvingas springa allt snabbare och många gånger får betala sina egna löneökningar med sämre hälsa.

– Det är klart att resurserna till och bemanningen av offentlig verksamhet är avgörande för arbetsmiljön. Samtidigt kan man inte sluta effektivisera verksamheten. Skattepengarna ska användas så effektivt som möjligt. Men det får inte bli ett arbetsmiljöproblem, säger Johan Danielsson.

– Arbetsmiljöverket arbetar med de politiska ledningarna i regioner och kommuner för att de ska inse att när man utformar sin verksamhet måste man ta sitt arbetsmiljöansvar. Det finns arbetsmiljöregler som ska följas.