Aspekt

Lön

Experten om hur du fixar privatekonomin: ”Viktigt att ha en buffert för oförutsedda utgifter”

Publicerad

Spara ihop till en buffert, se över de fasta kostnaderna och undvik dyra konsumtionslån. Nordnets sparekonom Frida Bratt kommer här med några tips till unga vuxna som vill få en bättre privatekonomi.

Den bristande kunskapen om privatekonomi hos många unga har varit på tapeten i flera år, och såväl Finansinspektionen som Kronofogden och en rad experter har uppmärksammat frågan. Frida Bratt, sparekonom på nätmäklaren Nordnet, instämmer i denna lägesbeskrivning och menar att kunskapen är ojämnt fördelad. Det finns grupper av unga som har en betydande kunskapsbrist, vilket bland annat yttrar sig i allt fler blancolån (lån utan säkerhet och med hög ränta, red anm) och betalningsanmärkningar hos Kronofogden, berättar hon. 

– Men det finns också många unga som är väldigt insatta och kunniga, och det kan till exempel bero på att man har pratat mycket ekonomi i hemmet under uppväxten, säger hon till Akavia Aspekt.


Buffert för oförutsedda utgifter
För den som studerar eller nyligen har påbörjat sin yrkesbana finns ett antal saker att tänka på för att få ordning på privatekonomin. Enligt Frida Bratt är buffertsparande ett område som bör prioriteras inledningsvis. En buffert kan man skapa genom att varje månad sätta av en liten summa pengar till ett sparkonto för oförutsedda och större utgifter. Hur pass stor bufferten behöver vara varierar beroende på hur man bor och ens livssituation i övrigt, exempelvis om man har barn eller inte. En till tre månadslöner är ett vanligt riktmärke som brukar nämnas i medierna, men enligt Frida Bratt kan 10 000 kronor räcka för en student som bor själv. 

–Man får ha respekt för att det inte alltid är enkelt att sätta av pengar, speciellt inte nu under pandemin när många drabbas av arbetslöshet. Men om man har möjlighet är det viktigt att ha en buffert för oförutsedda utgifter, såsom ett tandläkarbesök eller om något går sönder. Det är dock svårt att säga en exakt siffra, den som har familj och bor i villa behöver ha en större buffert än den som bor själv i lägenhet, säger hon.


Långsiktigt fondsparande
Frida Bratt tycker att den som redan har byggt upp en tillräckligt stor buffert kan börja att månadsspara i fonder, exempelvis indexfonder som har låga avgifter och som följer börsens genomsnittliga utveckling. 

Ett automatiskt månadssparande i en global indexfond är tacksamt och kan verkligen löna sig i slutändan, eftersom man då kan få en ränta på ränta-effekt under decennier. Ju tidigare man har möjlighet att börja fondspara, desto bättre, och litegrann varje månad är bättre än ingenting, säger hon. 

Hon understryker att det rör sig om olika tidsperspektiv. Buffertpengarna är en krockkudde i stunden och behöver därför finnas lättillgängliga på ett sparkonto. Fondsparandet ska helst ha en långsiktig tidshorisont.

– Hela poängen med en buffert är att den ska kunna finnas till hands snabbt. Även om man sparar till en resa eller en kontantinsats för en lägenhet så handlar det om pengar som man kan behöva de närmaste två-tre åren, och därför passar det bäst med ett sparkonto. Pengar som investeras i fonder ska man inte behöva röra på åtminstone fem-tio år, utan det handlar om att få dem att växa långsiktigt på börsen, säger hon. 

 

Läs på om du investerar i aktier
Vad ska man då tänka på om man vill investera i aktier? Frida Bratt säger att det är viktigt att göra en ordentlig hemläxa, alltså att läsa på om aktiemarknaden generellt och de specifika bolag som man är intresserad av. 

– De senaste året har det blivit trendigt bland unga att investera i aktier, vilket är kul och positivt. Men man ska inte investera pengar på börsen, varken i fonder eller i aktier, som man kan behöva den närmaste tiden, säger hon och fortsätter:

– När aktier har blivit hett har det också uppstått stora diskussioner på sociala medier, och det är viktigt att man inte följer några rekommendationer därifrån. Man ska istället läsa på själv, finna sin egen strategi och försöka sprida riskerna, det vill säga att köpa åtminstone 10-15 bolag utspridda i olika sektorer. För de mindre erfarna är både investmentbolag och fonder bra alternativ till aktier. 


Ha koll på fasta kostnader
Ju bättre koll man har på sina vardagsutgifter, desto enklare kan det vara att spara ihop till en buffert. Upprättandet av en hushållsbudget underlättas om man tar hjälp av appar och digitala verktyg för privatekonomi, berättar Frida Bratt. En Googlesökning presenterar en uppsjö alternativ, exempelvis Zlantar och Mina utgifter

– Det finns idag många bra och inspirerande verktyg som kan hjälpa en att hålla koll på privatekonomin. Då kan man också enklare få överblick på alla sina utgifter: ojdå, jag köper visst ganska många takeaway-kaffe, är det kanske något som jag kan dra in på för att spara mer?

Frida Bratts rekommendation är att göra en översyn av de fasta kostnaderna för att försöka minska dem. Om man har ett bolån så kan man försöka förhandla om bolåneräntan. Kanske har man flera olika streamningabonnemang: behöver man verkligen HBO, Netflix och Viaplay, eller kan man sålla där?

– Säg att du inte har gjort ett aktivt val av elavtal när du har flyttat till en ny bostad, då har du sannolikt tilldelats ett oförmånligt tillsvidareavtal. Bara där kan man spara många hundralappar på ett år genom att göra ett aktivt val. Om man går igenom post för post på det sättet kan det hända rätt mycket ganska fort.

För den som studerar eller nyligen har flyttat till egen bostad kan hemförsäkringen framstå som en tung och tråkig utgiftspost – men den är desto mer nödvändig, enligt Frida Bratt. Även här kan det vara klokt att jämföra olika hemförsäkringsalternativ, vilket man kan göra på en prisjämförelsesajt som Compricer

Det är bra att gå igenom och försöka plocka bort olika fasta kostnader, men hemförsäkringen är viktig att ha kvar. I den ingår ett visst reseskydd och den gör även olika produktförsäkringar onödiga. 


Undvik konsumtionslån

Bostadspriserna fortsätter att öka vilket – tillsammans med olika restriktioner i form av bolånetak och amorteringskrav – gör det svårt för många unga att köpa en bostad av egen kraft. Sannolikt är det långt ifrån alla läsare av denna artikel som har ett bolån, men den som har det rekommenderas att se över sin ränta.

– Om man bor själv och precis har börjat arbeta har man kanske inte ett lika bra förhandlingsläge som ett kapitalstarkare hushåll med två heltidsarbetande. Jag tycker ändå att det är viktigt att med jämna mellanrum jämföra räntor och höra av sig till olika banker för att hitta bättre alternativ. 

Enligt Kronofogden är det allt fler unga vuxna som ansöker om hjälp för att bli av med sina skulder, så kallad skuldsanering. Frida Bratt betonar att man ska undvika konsumtionslån, som vanligen har mycket höga räntor.

– Man ska bara konsumera det man har möjlighet till utan att låna. Till exempel blancolån är mycket dyra och får en sur effekt i plånboken. Det som i början kan se ut som en låg ränta och ett fördelaktigt betalningsupplägg är ofta något annat i praktiken. Här finns det många fällor, säger Frida Bratt.  


Viktigt med tjänstepension
Enligt Frida Bratt är det även bra att ta reda på om arbetsgivaren betalar in tjänstepension, vilket är en viktig del av den totala pensionen. Den som inte får tjänstepension kan behöva sätta av pengar själv i ett privat pensionssparande, alternativt söka sig till en arbetsgivare där man får tjänstepension.

– Den är så pass viktig redan nu och blir ännu viktigare för dagens yngre generationer eftersom inkomstpensionen för dem kommer att utgöra en lägre andel av den totala pensionen. Om ens arbetsplats har kollektivavtal så får man tjänstepension, och det kan vara skönt att veta. Då kan man också själv placera en viss del av tjänstepensionen, exempelvis i fonder med låga avgifter, säger hon.  

Hennes råd till unga vuxna är att läsa på generellt om privatekonomi, såväl budgetering som sparande.

Om man djupdyker bland sina utgifter och fattar kloka beslut så kan det märkas inte bara långsiktigt utan redan nästa månad. Jag tycker att privatekonomi som ämne borde få mer uppmärksamhet i skolan, just eftersom vissa får med sig denna kunskap hemifrån medan andra inte alls får det, säger Frida Bratt.