Aspekt

Ledarskap

”Introverta chefer är inte lika intresserade av status”

Publicerad

Under mötena tar de ett kliv tillbaka, låter andra komma till tals och lyssnar mer. Så kan man beskriva introverta chefer. Akavia Aspekt intervjuar författaren och föreläsaren Linus Jonkman som menar att de pratglada och utåtriktade inte nödvändigtvis är duktiga ledare.

Det finns en seglivad föreställning om att chefer måste vara energiska och utåtriktade, engagerande och inspirerande. De ska demonstrera positiv framåtanda på möten, använda brandtal för att öka medarbetarnas motivation och upprätthålla en god stämning på jobbet. Verksamhetskonsulten och författaren Linus Jonkman vill försöka nyansera den gängse schablonbilden av hur en chef ska vara och framhäva fördelarna med introvert lagda ledare. 

–  Det finns fortfarande en norm vid rekrytering om att välja extroverta chefer som pratar mycket, dominerar i gruppen och är positiva. Det likställs ofta med gott ledarskap trots att man kan vara en odräglig chef även om man hörs mest och är social och positiv. Fåordiga, inåtvända och mer eftertänksamma chefer kan lyckas minst lika väl med ledarskapet, säger Linus Jonkman över telefon till Akavia Aspekt. 

 

Här kommer en snabb begreppskola. Personer med en extravert karaktär är socialt utåtriktade och tenderar därför att hämta energi från och motiveras av interaktion med andra människor. Introverta personer, å andra sidan, är ofta mer tystlåtna och reflekterande och behöver med jämna mellanrum ladda batterierna i ensamhet. Noterbart är att de flesta har en portion av båda karaktärsdragen, även om många har en slagsida åt något håll. Hur många som är mer introverta är svårt att svara på, studier pekar på allt mellan 25-50 procent. Ämnet blir komplicerat av att många har en yrkesroll där de måste vara sociala och utåtriktade – och därför beskriver sig som extraverta trots att de alltid är socialt dränerade efter jobbet och kanske alltså är mer introverta. Även om introversion och extraversion är medfödda personlighetsdrag finns också en kulturell aspekt, berättar Linus Jonkman. 

–  I ett extravert samhälle som USA är det förmodligen många introverta som omedvetet anpassar sig och gör saker som inte ligger i linje med deras karaktär, till exempel att gå på det där minglet eller den där kickoffen. I mer introverta samhällen som Finland och Japan kanske man inte hade känt sig lika tvingad, säger han.

Linus Jonkman Foto: Åsa Siller

En studie genomförd 2012 vid Harvarduniversitetet i USA ger en fingervisning om vad som kännetecknar det introverta ledarskapet. I studien framkom att introverta chefer ofta tar mindre plats i anspråk under mötena, låter andra komma till tals och ägnar sig mer åt lyssnande. Kort sagt: introvert lagda chefer är inte lika intresserade av att stå i rampljuset.

–  Här drogs därför slutsatsen att introverta chefer lämpar sig väl för medarbetare som är mer erfarna och som inte behöver lika mycket peppande. Dessa ledare passar också på arbetsplatser där uppgifterna är mer kreativa och fria och där det inte behöver fattas lika många snabba, direkta och raka beslut, säger Linus Jonkman.

Förkärleken för längre ledtider i beslutsfattandet har också en annan fördel, berättar Linus Jonkman. Forskning visar att ledare med en introvert karaktär inte är särskilt spontana och därför tenderar att vara mer avvaktande  och analyserande när de får ett förändringsförslag. 

–  Introverta chefer tycker inte om att godkänna saker på en gång utan vill hellre först få reflektera kring det. Det gör att beslutsprocessen blir mer långsam men att träffsäkerheten i besluten ofta blir bättre. Det kan jämföras med extraverta chefer som verkar fatta fler ögonblicksbeslut men där det oftare går snett, säger han. 

 

Linus Jonkman menar också att introverta chefer – just till följd av att de är mer inåtvända och eftertänksamma – är goda lyssnare, i synnerhet i en mot en-situationer. Nackdelen är att de ogärna möts i större grupper. För ett par år sedan genomförde han på sin webbplats en enkätundersökning som fick nästan tusen svar. I den framkom att introverta personer tycker att mötena blir som mest effektiva när gruppen består av fem deltagare eller färre.

–  Extroverta chefer vill gärna istället bjuda in så många deltagare som möjligt för att få mer energi i rummet. Här är en stor skillnad mellan extraverta och introverta ledare som jag tror beror på att introverta vill tänka mer innan de fattar beslut, säger han.

Linus Jonkman nämner också forskning som indikerar att ord som ”status” har en djupare förankring hos extravert sinnade personer jämfört med hos introverta. Detta kan vara en fördel för medarbetarna som har introverta chefer, berättar han.

 Introverta chefer är inte lika intresserade av att tillskansa sig statusfyllda positioner, komma vidare inom organisationen och göra raketkarriär. Det är en fördel i ledarskapet och gör också att medarbetarna inte behöver oroa sig lika mycket för att en introvert chef ska smida ränker och ingå pakter för att nå status, säger han.

Han betonar dock att detta är ett generellt resonemang.

–  Det är klart att introverta människor kan bli motiverade av status, men vanligen är de inte lika drivna av det. Oavsett om man är en introvert eller extravert chef är det dock viktigt att man är intresserad av sitt ledarskap och av att leda personal.

 

Arroganta, ointresserade och oengagerade. Det är några vanligt förekommande (extraverta) missuppfattningar om introverta. Linus Jonkmans rekommendation till en introvert ledare är att vara extra tydlig i kommunikationen för att undvika onödiga missförstånd i det moderna arbetslivet där ledord som stresstålig, utåtriktad, positiv och flexibel är dominerande. 

–  Jag tycker att man ska beväpna sig med bra förklaringar. Säg att man får ett förslag från en medarbetare. Då är det viktigt att man själv påtalar att man behöver lite betänketid och kan komma med en tydligare åsikt imorgon. På det viset minskar också risken för att medarbetaren ska tycka att man är avvaktande eller negativ.

Linus Jonkman är själv introvert vilket är en anledning till att han har skrivit flera böcker i ämnet. 2009 arbetade han som organisationsutvecklare för ett konsultbolag. Han var då inbjuden till ett invigningsmingel – en händelse som kom att bli en vändpunkt för honom.

–  Det var den vanliga, klassiska och intensiva mingelmiljön: det serverades drinkar, byttes visitkort mellan utåtriktade entreprenörstyper, och så vidare. Jag blev så pass överväldigad av situationen att jag gick efter en stund och därefter utanför lokalen märkte att jag var blöt i svett på grund av stressen. Jag gick hem den kvällen och började fundera på varför jag aldrig hade vant mig vid att mingla, säger han.

Så småningom insåg Linus Jonkman att han är introvert men att han – likt många andra – har låtsats vara extravert eftersom ett utåtriktat beteende anses fördelaktigt i arbetslivet. Han går fortfarande på mingel, även om hans inställning har förändrats. 

–  Introverta personer är absolut intresserade av socialt umgänge, men då hellre av djupare samtal. När jag går på olika mingel och får någon halvytlig fråga brukar jag numera svara någonting väldigt personligt. Då blir man ofta behandlad som en tio dagar gammal guacamole. Det händer dock att jag träffar en annan tio dagar gammal guacamole och då kan det ofta bli ett mycket spännande möte, säger han. 

Hur är kunskapen i arbetslivet idag om karaktärsdrag som introversion och extraversion?

–  Det har blivit bättre tack vare olika tv-serier där mer inåtvända och reflekterade karaktärer står i centrum. Det räcker inte längre med att bara vara pratglad, trevlig och social som chef utan man måste bidra med faktisk kunskap också.