I Norstedts Juridiks färska branschrapport Framtidens jurist 2020, som omfattar enkätsvar från 3500 jurister i Sverige och Danmark, framgår att det råder en påtaglig generationsklyfta inom yrkeskåren vad beträffar attityden till arbetslivet. 66 procent av de tillfrågade juristerna mellan 23 och 29 år framhåller work/life-balance – alltså ett tillstånd med god balans mellan arbets- och privatlivet – som något av det viktigaste i yrkeslivet, medan motsvarande siffra enbart är 35 procent hos juristerna som är 50 år eller äldre.

Åsikterna går också isär om vad som kommer att attrahera de skickligaste juristerna i framtiden. Närmare 80 procent av de yngre juristerna anser att det blir viktigast för arbetsgivaren att kunna erbjuda god work/life-balance (framför exempelvis bra lön) samtidigt som motsvarande siffra är 58 procent hos juristerna som är 50 år eller äldre.

Läs även: Så mycket tjänar jurister 2022

– Något som sticker ut är inte bara att åsikterna skiljer sig åt mellan generationerna, utan också att work/life-balance, främst av yngre jurister, anses viktigare än möjlighet till delägarskap när man söker jobb. Det är smått revolutionerande, säger Alexandra Åquist, vd på Norstedts Juridik, och fortsätter:

– Juristbranschen är traditionell på så sätt att det länge har funnits en karriärstege som de flesta har följt. Efter juristlinjen har man blivit biträdande jurist och sedan har man jobbat hårt för att längre fram bli delägare i en advokatbyrå. Nu hamnar delägarskapet längre ner på dagordningen. Dagens yngre jurister vill ha ett stimulerande arbetsliv men också en rik fritid, och då krävs god work/life-balance.

Läs också: Så kan jurister skapa balans i livet - börja i små steg

Rapporten ger ingen förklaring till generationsklyftan rörande synen på work/life-balance, men Alexandra Åquist tror att attityden hos dagens yngre jurister är en reaktion på jobbfokuset hos de senaste generationerna.

– Jag ser på det som en rekyl. De senaste generationerna har jobbat väldigt mycket och vi har en samhällsdebatt om utbrändhet. De yngre juristerna vill därför hushålla med sin energi på ett annat sätt.

Läs också: Hjärnan vill ha en paus mellan möten

80 procent av de tillfrågade juristerna mellan 23 och 29 år anser att de stora, prestigefulla advokatbyråerna är mest lockande som arbetsgivare, det vill säga de arbetsplatser som vanligen är förknippade med hög arbetsbörda. Samtidigt är det alltså denna ålderskategori som framhåller god balans mellan jobb och fritid som bland det viktigaste vid val av arbetsgivare. På frågan om detta inte är motsägelsefullt, svarar Alexandra Åquist:

– Jag tror att dagens yngre jurister tycker att man kan ha både och. Man vill in på de prestigefulla byråerna, men man vill också ha möjlighet att påverka sin arbetssituation och sätta gränser.

NÅGRA SLUTSATSER UR RAPPORTEN FRAMTIDENS JURIST 2020:

  • De viktigaste motivationsfaktorerna är i dag intressanta case med 55 procent och work/life-balance med 55 procent.
  • Work/life-balance med 71 procent, lön och förmåner med 55 procent och möjligheten att påverka med 41 procent kommer att attrahera framtidens jurister.
  • Tydlig generationsklyfta: 66 procent av de yngre juristerna prioriterar work/life-balance, medan samma sak bara gäller 35 procent av gruppen 50+.

Det låter som att den yngre generationen jurister är ganska tuff?

– Ja, jag tror att dagens yngre jurister är tuffare, sätter värde på sig själva och vet vad de vill ha på ett annat sätt än tidigare generationer. De vill ha ett stimulerande och intressant jobb med bra lön och utvecklingsmöjligheter, men det ska också rimma med ens övriga värderingar och prioriteringar i livet.

Läs också: Otillräcklighet är en hälsorisk

Av undersökningen framgår också att 85 procent av de 3500 tillfrågade juristerna – som är verksamma i både privat och offentlig sektor – anser att arbetsgivare nu måste hitta nya sätt för att kunna motivera och behålla medarbetare på arbetsplatsen. Mjukare värden som arbetsvillkor och ledarskap blir allt viktigare, medan traditionella motivationsfaktorer som delägarskap, befordran och bonus minskar i betydelse. Frågan är då om branschen kommer att hörsamma de yngre juristernas förväntningar på möjlighet till bättre work/life-balance?

– I branschen pratas det en del om work/life-balance, men i praktiken har nog inte så mycket hänt ännu. Jag tror dock att det kommer ett skifte. För att kunna attrahera rätt arbetskraft framöver behöver arbetsgivarna, och framförallt advokatbyråerna, förändra sina invanda arbetsmönster som i mångt och mycket fortfarande bygger på fakturerade timmar. En sådan förändring kommer att kännas och kosta.

Bli medlem i Akavia

Akavia är förbundet för dig som är akademiker. Genom oss får du råd och stöd genom hela arbetslivet. Akavia ger dig full utväxling på din karriär. Läs mer om vad du får som medlem.

Läs också: Många affärsjuridiska byrårer har ett stort jämställdhetsarbete framför sig

Måste till exempel byråerna acceptera en lägre intjäning för att kunna erbjuda bättre work/life-balance?

– Nej, jag tror att man får se rapporten som en helhet. Man måste se över sitt arbetssätt generellt och samtidigt effektivisera genom exempelvis techstöd. Branschen är uppbyggd på att debitera timmar, det bygger lön/lönsamhet. Jag tror därför på ett helhetsgrepp, där man måste ändra strukturen i grunden.

Vad vill du ge för råd till yngre jurister?

– Man ska komma ihåg att arbetsgivarna slåss om yngre jurister. Därför ska man fortsätta se sitt eget värde och ha en tydlig agenda när man söker jobb, till exempel om man prioriterar balans i livet. För arbetsgivarna är det viktigt att våga bryta invanda arbetsmönster och premiera medarbetarna på nya sätt.

Läs också: Var inte så hård mot dig själv

Bli medlem i Akavia

Akavia är förbundet för dig som är akademiker. Genom oss får du råd och stöd genom hela arbetslivet. Akavia ger dig full utväxling på din karriär. Läs mer om vad du får som medlem.

Granskning av chefers stress

Så mycket sjukare är kvinnliga chefer

Chefers sjukfrånvaro ökar kraftigt. Extra utsatta är kvinnliga chefer.
– Vårt sätt att arbeta i dag är ohållbart, säger Akavias ordförande Lee Wermelin som öppnar för att arbetsgivare bör rankas utifrån hur de arbetar med att minska den psykiska ohälsan. Akavia Aspekts granskning om chefer arbetssituation publicerades i maj 2022.

HR och personalchefer är mest sjukskrivna

Chefen som backade i karriären för sin hälsa

Chef och stressad – forskare eniga om att chefers arbetsmiljö saknar rutiner

Regeringen öppnar för sanktioner mot arbetsgivare som bryter mot psykisk arbetsmiljö

Otydliga mandat gör att chefer kläms mellan ledning och medarbetare

Läs också: Mellanchefers arbetsmiljö granskas i stor inspektionsinsats

Granskning om stress och utbrändhet i arbetslivet

En av fem sjuk av jobbstress
Var femte Akaviamedlem har under de senaste åren varit frånvarande från jobbet på grund av arbetsrelaterad stress.
Var tredje anser att de inte får tillräckligt stöd av sina chefer i samband med arbetsrelaterad stress, visar en ny undersökning.
– Det är mycket oroande, säger Patrik Nilsson som är Akavias samhällspolitiske chef. Akavia Aspekts granskning om akademikers stress publicerades i december 2021.

En av fem sjuk av jobbstress

Utbränd: ”Både hjärnan och kroppen var helt slut”

Två dör varje dag av stress på jobbet

Så vill politikerna minska stressen i arbetslivet

Färre får rehabilitering för stress

EKG-mätare ska minska stressen

Läs också: Unga kvinnliga akademiker mest drabbade av stress

Läs också: För lite att göra på jobbet kan göra dig sjuk