Ny statistik från Akavia visar att medianingångslönen för jurister ligger på 31 000 kronor, vilket är den näst högsta av fackförbundets sex yrkeskategorier – enbart it-akademiker har högre medianingångslön. Den rekommenderade ingångslönen för jurister är dock 33 500 kronor.

Akavias professionsanalytiker Ulrika Husmark presenterar en förklaring till skillnaden mellan den rekommenderade ingångslönen och den faktiska medianingångslönen:

Ulrika Husmark.– Våra rekommendationer ska vara vägledande för medlemmarna. Skillnaderna kan bero på faktorer som till exempel bransch, arbetsuppgifter, region och tidigare yrkeserfarenhet, säger hon.

Ulrika Husmark poängterar att en god ingångslön lägger grunden för en bra löneutveckling senare i livet. Och tvärtom: om man kommer in för lågt blir det svårare att komma i kapp.

– Det är också viktigt att ingångslönen är en grundlön som går att leva på. Vi vet att det förekommer grundlöner med en hög andel provision och bonus, eftersom arbetsgivaren kanske vill att medarbetaren först ska 'bevisa sig'. Vi tycker att man definitivt ska ta kontakt med Akavia innan man undertecknar ett sådant avtal.

Juristbranschen: Erfarenhet och högt tempo ger bra löneutveckling

De jurister som har jobbat inom branschen i ett par år får ofta en rejäl löneutveckling. Medianlönen för jurister uppgår till 49 800 kronor, vilket är den tredje högsta siffran bland Akavias yrkesgrupper – bara ekonomer och it-akademiker har mer i lönekuvertet. Ulrika Husmark säger dock att arbetsbelastningen är hög och arbetsdagarna långa på vissa håll i branschen, och då i synnerhet för yngre jurister på de affärsjuridiska advokatbyråerna.

– Om man börjar på en affärsjuridisk advokatbyrå kan man förvänta sig en bra grundlön och god löneutveckling, men man får i gengäld jobba hårt och mycket. Arbetstempot är tufft, kunderna har höga leveranskrav och man måste ofta vara nåbar kvällar och helger. Det är något som man får ha i beaktande, säger hon.

Medianlönen för jurister inom privat sektor ligger på 56 500 kronor. Det kan jämföras med en medianlön på 47 000 kronor och 47 350 kronor inom statlig respektive kommunal sektor.

– Lönenivåerna är generellt lägre inom staten jämfört med den privata sektorn vilket även speglas i juristernas löner, säger Ulrika Husmark som en förklaring till skillnaden.

Om en nyexaminerad jurist står i valet och kvalet mellan offentlig och privat sektor finns fler faktorer att ta hänsyn till än enbart lönenivåerna, menar Ulrika Husmark. Akavia Aspekt har tidigare rapporterat om att en betydande andel yngre jurister prioriterar möjlighet till god balans mellan jobb och fritid framför exempelvis hög lön.

– Lönen är lägre men en vanlig uppfattning är att den offentliga sektorn erbjuder bättre möjligheter till balans i livet, även om det förstås beror på arbetsplats. En annan generell bild är att en anställning hos en offentlig arbetsgivare är tryggare och innebär bättre förmåner, exempelvis längre semester, säger hon och fortsätter:

– Frågan är om detta fortfarande stämmer. Allt fler privata arbetsgivare i juristbranschen erbjuder bra villkor eftersom man vet att många av dagens unga jurister väljer balans mellan jobb och fritid hellre än hög lön, bonusar och möjligheter till delägarskap.

Hur påverkas ens lön och löneutveckling av det lärosäte som man har utbildat sig på?

– Akavia ser inga direkta löneskillnader beroende på lärosäte. Juristprogrammet finns på sju olika orter, och till exempel rättsvetenskap och affärsjuridik på ytterligare andra lärosäten. Valet av utbildningsort tycker jag ska grunda sig i dels vilket program som man är intresserad av, dels vad man vill få ut av utbildningen utöver studierna. Traditionella studentorter som Uppsala och Lund har till exempel ett enormt utbud av studentföreningar där man kan jobba ideellt och skapa kontakter inför yrkeslivet. Andra orter som Örebro och Umeå är kanske lite lugnare, och erbjuder istället tid att jobba extra vid sidan av studierna och skaffa sig arbetslivserfarenhet.

Hög lön och allt bättre villkor för jurister

Akavias statistik visar att medianlönen för jurister i Storstockholm ligger på 53 300 kronor. Detta är över 8000 kronor mer än för juristerna i mellersta och norra Sverige. I Göteborg och i Malmö/Lund är medianlönen för jurister 48 000 kronor respektive 46 000 kronor.

– Denna skillnad beror på att de största arbetsgivarna finns i storstäderna. Där är det också enklare att välja mellan olika arbetsgivare och byta jobb, vilket är ett vanligt sätt för att få upp sin lön. På mindre orter har man kanske inte samma möjlighet att jämföra olika arbetsgivare och att vara kvar på samma arbetsplats under lång tid brukar ofta dämpa löneutvecklingen på sikt, säger Ulrika Husmark.

Behöver man alltså flytta till en storstad för att få högre lön?

– Jag tycker att man kan fundera över vad man värdesätter i livet, till exempel är levnadskostnaderna, inte minst bostadspriserna, ofta lägre utanför städerna. I och med distansarbetet under pandemin har man också idag större möjlighet att bo på en mindre ort samtidigt som man arbetar digitalt för en arbetsgivare i en storstad.